Ränta och annan avkastning på fordringsrätter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster. Kontrolluppgift ska lämnas oavsett om räntan ska beskattas i inkomstslagen kapital eller näring (17 kap. 1 § SFL).

Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning på fordringsrätter som ska beskattas i inkomstslaget kapital (17 kap. 1 § SFL).

Uppgift om ränta på kontomedel lämnas på blankett KU20. Uppgift om ränta och avkastning på obligationer och andra fordringsrätter lämnas på blankett KU21.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. Kontrolluppgift ska lämnas även om fordringsägaren är försatt i konkurs (17 kap. 2 § SFL).

Uppgiftsskyldiga är juridiska personer, med undantag för dödsbon. Fysiska personer och dödsbon är alltså inte skyldiga att lämna någon kontrolluppgift (17 kap. 3 § SFL).

Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta eller avkastning (17 kap. 3 § SFL). Uppgiftsskyldig är alltså den som administrerar utbetalningen, även om denne inte själv är låntagaren. Om t.ex. en bank har åtagit sig att utbetala räntan till rätt fordringsägare, ska banken lämna kontrolluppgift. Om banken endast agerar som betalningsförmedlare, anses utbetalningen gjord av låntagaren, som därför ska lämna kontrolluppgift.

Begränsat skattskyldiga

Kontrolluppgift ska också lämnas för begränsat skattskyldiga (23 kap. 2 § SFL).

Klientmedelskonto

Det är vanligt att t.ex. advokater och fastighetsmäklare förvaltar pengar för annans räkning på ett s.k. klientmedelskonto. Om bankkontot står i klientens namn ska banken lämna en vanlig kontrolluppgift. Advokatbyrån ska lämna kontrolluppgift om den är kontoinnehavare gentemot banken. Uppgift ska då lämnas om varje klients andel av den ränta som banken har tillgodofört advokatbyråns klientmedelskonto.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

Kontrolluppgift behöver inte lämnas (17 kap. 4 § SFL)

• för ett konto som det inte finns ett personnummer för och som har öppnats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under året eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en av dem understiger 100 kronor
• om den sammanlagda räntan på konton i samma bank understiger 100 kronor för en person
• för ränta på skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto
• för tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontoinnehavaren var obegränsat skattskyldig när avkastningen överfördes eller betalades in på kontot
• för ränta som är skattefri enligt 8 kap. 6–8 §§ IL.

Investeringssparkonto

Avkastning på investeringstillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp till beskattning. Obegränsad skattskyldig ska istället beskattas för en schablonintäkt, som beräknas med hänsyn till ett kapitalunderlag. Avkastning på sådana kontofrämmande tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL ska dock tas upp till beskattning. Det samma gäller för ränta på kontanta medel på ett investeringssparkonto om räntesatsen någon gång under året har överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före beskattningsåret (42 kap. 42 § IL). Kontrolluppgift ska därför lämnas för ränta och annan avkastning på tillgångar som förvaras på investeringssparkonto, om inkomsten ska tas upp till beskattning (17 kap. 4 § SFL).

Kontrolluppgiftens innehåll

Ränta och annan avkastning ska tas upp till beskattning för det år som inkomsten kan disponeras (kontantprincipen). Det innebär att inkomsten ska beskattas för det år den är utbetald eller tillgodoräknad, dvs. tillgänglig för utbetalning (41 kap. 8 § IL).

Kontrolluppgift ska lämnas om utbetald eller tillgodoräknad ränta och annan avkastning (17 kap. 5 § SFL). Uppgift ska alltså lämnas om ränta och annan avkastning som ska beskattas hos mottagaren för det år som kontrolluppgiften avser. Uppgift ska lämnas för bruttobeloppet, dvs. beloppet före innehållen preliminärskatt.

Ränta som tillgodoräknas kontoinnehavaren den 31 december anses disponibel den dagen. Ränta anses tillgodoräknad det år då räntan enligt låneavtalet ska betalas, oavsett om den faktiskt har utbetalats eller inte. Om det däremot i låneavtalet inte anges en bestämd dag då räntan ska utbetalas, anses räntan tillgodoräknad den dagen då upplupen ränta kostnadsförs i låntagarens redovisning. Räntan anses alltså tillgodoräknad vid utgången av låntagarens räkenskapsår.

Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter m.m. Läs mer om detta i avsnittet om gemensamma regler för kontrolluppgifter i kapital.

Nollkupongare

Obligationer kan ges ut med låg eller ingen löpande ränta, s.k. nollkupongare. Sådana obligationer emitteras till ett diskonterat värde, som är lägre än återbetalningsbeloppet (nominellt belopp). Vid inlösen av obligationen utbetalas det nominella beloppet och skillnaden mellan anskaffningsutgiften och inlösenbeloppet ska beskattas som ränta (RÅ 1997 ref. 44). Om den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som är ränta, ska uppgift istället lämnas om det sammanlagda utbetalda beloppet (17 kap. 5 § SFL).

Räntekompensation

Med ränta jämställs också räntekompensation för upplupen ränta vid överlåtelse av en obligation. Det innebär att kontrolluppgift ska lämnas för räntekompensation som har utbetalats till säljaren av en obligation eller annan fordringsrätt.

Flera personer har ett gemensamt konto

Ett bankkonto kan innehas av två eller flera personer. För sådana konton ska räntan fördelas efter kontohavarnas skilda andelar i kontot om uppgiftslämnaren känner till andelsfördelningen. I annat fall ska fördelningen ske med lika stora andelar (17 kap. 6 § SFL).

Om ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över kontot, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som förfogar över kontot (17 kap. 6 § SFL)

Kompletterande information

• Inkomstbeskattning av ränteinkomster.