Huvudregeln och undantag

Huvudregeln

I 12 kap. IL finns bestämmelser om vilka utgifter som en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att hen får dra av de utgifter som hen har för att få inkomster eller behålla dem (12 kap. 1 § IL). Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget.

Undantag från huvudregeln

Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock i 9, 12 och 60 kap. IL.

Levnadskostnader

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader (9 kap 2 § första stycket IL). Det finns dock ett antal undantag från denna regel, som är redovisade i 12 kap. IL. Personen får t.ex. göra avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar (9 kap. 2 § andra stycket IL). Avdrag medges alltså inte heller för dessa utgifter.

Nödvändiga utgifter

I lagtexten sägs det inte direkt att utgifterna ska vara nödvändiga för att avdrag ska medges. HFD har dock använt uttrycket nödvändig vid bedömningen om en utgift var avdragsgill (HFD 2011 ref. 54).

Skatteverket använder också ofta motiveringen att utgiften inte har varit nödvändig när avdrag inte medges. I dessa fall har Skatteverket tolkat lagen så här: Om utgiften inte är nödvändig för att utföra arbetet, är den inte en utgift för att få eller behålla inkomster. Utgiften är då en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill.

Skatteverket anser alltså att alla utgifter som har samband med en tjänsteinkomst inte alltid är avdragsgilla. Man måste göra en bedömning i varje enskilt fall för att avgöra om en utgift är nödvändig och beloppsmässigt skälig med hänsyn till motsvarande inkomst.

Beloppsgränser

Vissa utgifter i inkomstslaget tjänst är avdragsgilla fullt ut och för vissa utgifter finns en avdragsbegränsning (12 kap. 2 § IL).  

Utgifter för inställelseresor (12 kap. 25 § IL) och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen (12 kap. 26-31 §§ IL), ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 11 000 kr.

Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kr.

Följande utgifter ska dock dras av utan någon beloppsmässig begränsning

• vid tjänsteresor (12 kap. 5-17 §§ IL)
• vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning (12 kap. 18-22 och 31 §§ IL)
• för hemresor (12 kap. 24 och 31 §§ IL)
• för arbetsgivaravgifter (12 kap. 36 a § IL) och
• i hobbyverksamhet (12 kap. 37 § IL)

Även utgifter för resor i tjänsten som görs med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning.

Utgifterna är större än inkomsten

Om utgifterna för att få och behålla en tjänsteinkomst under ett år är större än inkomsten uppkommer ett underskott som normalt får kvittas mot andra tjänsteinkomster eller sparas till nästa år (10 kap. 16 § IL).