OBS: Detta är utgåva 2017.3. Visa senaste utgåvan.

Ett prissättningsbesked, en APA, är ett förfarande där företag och skattemyndigheter i förväg kommer överens om prissättningen av vissa koncerninterna transaktioner. Här beskrivs APA närmare och hur prissättningsbeskedet är reglerat i svensk intern rätt.

Vad är ett prissättningsbesked?

Inom OECD används begreppet Advance Pricing Arrangement, eller APA, som benämning på förfaranden där företag och skattemyndigheter i förväg kommer överens om prissättningen av vissa koncerninterna gränsöverskridande transaktioner. En sådan överenskommelse kan vara unilateral, bilateral eller multilateral.

Unilaterala överenskommelser

En unilateral överenskommelse innebär att företaget har kommit överens med skattemyndigheten i det egna landet om prissättningen på vissa gränsöverskridande koncerninterna transaktioner.

Bilaterala och multilaterala överenskommelser

En bilateral överenskommelse innebär en överenskommelse mellan den egna skattemyndigheten och ett annat lands skattemyndighet om företagets prissättning medan en multilateral överenskommelse involverar minst två andra länders skattemyndigheter. Bilaterala och multilaterala överenskommelser ingås med stöd av skatteavtalens bestämmelser om ömsesidig överenskommelse (artikel 25 i OECD:s modellavtal).

Lagen om prissättningsbesked

I lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner regleras möjligheten för näringsidkare att inom inkomstskatteområdet ansöka om besked om prissättning av framtida internationella koncerninterna transaktioner, s.k. prissättningsbesked. Skatteverket är den myndighet som handlägger dessa ärenden och lämnar sådana besked.

Både svenska näringsidkare och utländska företag med fast driftställe omfattas

Såväl svenska näringsidkare som utländska näringsidkare med fast driftställe i Sverige omfattas av bestämmelserna och får ansöka om prissättningsbesked hos Skatteverket. En näringsidkare som vill diskutera förutsättningarna för ett prissättningsbesked samt vad en sådan ansökan ska innehålla ska ges möjlighet till ett förmöte.

Ansökan får inte avse enkel fråga eller mindre transaktion

En ansökan får inte avse en fråga av enkel beskaffenhet eller en transaktion av mindre omfattning. En fråga anses vara av enkel beskaffenhet om innebörden av armlängdsprincipen i den aktuella situationen inte är oklar. Bedömningen av om en transaktion är av mindre omfattning ska göras i förhållande till den sökande näringsidkaren (prop. 2009/10:17 s. 123).

Prissättningsbesked förutsätter en ömsesidig överenskommelse

Ett prissättningsbesked kan bara meddelas om det föreligger en ömsesidig överenskommelse med en eller flera berörda stater som Sverige har ingått skatteavtal med. Ett unilateralt prissättningsbesked kan alltså inte lämnas med stöd av svensk rätt.

En ytterligare förutsättning för att ett prissättningsbesked ska kunna lämnas är att den ömsesidiga överenskommelsen antingen står i överensstämmelse med ansökan eller att sökanden har godtagit den ömsesidiga överenskommelsen i det fall den avviker från ansökan. Ett prissättningsbesked är bindande för Skatteverket men kan ändras eller återkallas i vissa fall, t.ex. om de förutsättningar som angetts i beskedet i något väsentligt avseende inte uppfylls.

Avgift för ansökan

För prövning av en ansökan om prissättningsbesked tas en avgift ut. Avgiften är 150 000 kr per land vid en ansökan första gången och något lägre vid en förnyelse av en ansökan. Ytterligare uppgifter om vad en ansökan ska innehålla finns i förordningen (2009:1295) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Se även www.skatteverket.se, sökord ”prissättningsbesked”.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förordning (2009:1295) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner [1]
  • Lag (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner [1]

Propositioner

  • Proposition 2009/10:17 Prissättningsbesked vid internationella transaktioner [1]

Övrigt

  • Skatteverket.se [1]