Entreprenörens skyldigheter

Vem bedriver byggverksamhet?

Det är entreprenörer och i vissa fall leverantörer eller byggherren själv som bedriver byggverksamheten på byggarbetsplatsen (se vidare prop. 2014/15:6 s 15 f.). I denna text används ordet entreprenör för den som enligt skatteförfarandelagen bedriver byggverksamhet.

Definitionen av byggverksamhet (se nedan) innebär att den som bygger i egen regi har både byggherrens och entreprenörens skyldigheter. Till exempel ska ett byggföretag vars egen personal deltar i själva byggandet av en kontorsbyggnad på företagets fastighet anses som både byggherre och entreprenör. En sådan byggherre ska tillhandahålla utrustning för personalliggare men också föra sin personalliggare. Detsamma gäller t.ex. för en jordbrukare som med egen personal bygger en ekonomibyggnad på sin jordbruksfastighet.

Skyldigheterna

De skyldigheter som kan bli aktuella för en entreprenör är följande:

• föra en elektronisk personalliggare
• hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren på byggarbetsplatsen
• bevara uppgifterna i personalliggaren.

Föra personalliggare

En entreprenör på en byggarbetsplats där byggherren har tillhandahållit utrustning för elektronisk personalliggare enligt 39 kap. 11 b § SFL ska föra en elektronisk personalliggare. I personalliggaren ska entreprenören dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten (39 kap. 11 a § första stycket SFL).

Personer som under kortare tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel ska inte antecknas i personalliggaren (39 kap. 11 a § andra stycket SFL). Uttrycket kortare tid kan enligt Skatteverket inte avse arbete som tar större delen av en arbetsdag att utföra. Att det ska vara fråga om personer som bara lastar eller lossar tydliggör vidare att en person som lossar t.ex. material och sedan även vidtar ytterligare åtgärder i form av t.ex. montering av materialet inte är undantagen registreringsplikten (prop. 2014/15:6 s. 50).

Inga undantag för enskilda näringsidkare, fåmansföretag eller företag som huvudsakligen bedriver annan verksamhet

Byggbranschen har inte några undantag som motsvarar restaurang-, frisör- och tvätteribranschernas undantag för enskilda näringsidkare, vissa fåmansföretag och för de som bedriver huvudsakligen annan verksamhet. Se även prop. 2014/15:6 s. 59.

Uppgifter som ska föras in i personalliggaren

En personalliggare i byggbranschen ska innehålla följande uppgifter:

1. näringsidkarens (entreprenörens) namn och personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer
2. namn och personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer för personer som är verksamma i näringsverksamheten
3. tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas.

Uppgifterna i punkt 2 och 3 ska avse varje verksamhetsdag och ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas (9 kap. 5 § första och andra stycket SFF).

Vem ska anses verksam i näringsverksamheten?

Regeringen beskriver i propositionen vem som ska anses verksam i näringsverksamheten:

Dokumentationsskyldigheten ska omfatta samtliga verksamma i näringsverksamheten. Med verksamma i näringsverksamheten avses främst personer som utför arbete för den som bedriver byggverksamhet som t.ex. anställda eller inhyrda arbetstagare. Begreppet verksam ska, liksom enligt nu gällande bestämmelser, omfatta alla personer som på grund av någon form av överenskommelse mellan den som bedriver verksamheten och den verksamma personen deltar i bedrivandet (jfr prop. 2005/06:169 s. 126). Det saknas skäl, oaktat vad Byggherrarna framfört, att göra någon annan bedömning gällande byggbranschen. Även t.ex. praktikanter och anvisade arbetstagare från Arbetsförmedlingen ska registreras. (prop.2014/15:6 s. 49)

Med uttrycket ”i näringsverksamheten” i 39 kap. 11 a § SFL avses enligt Skatteverket en här person som på något sätt deltar i entreprenörens byggverksamhet på byggarbetsplatsen.

Hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren

En entreprenör ska hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren på byggarbetsplatsen (39 kap. 12 § andra stycket SFL). Uttrycket ”personalliggaren” omfattar samtliga uppgifter som ska bevaras.

Byggarbetsplatsens samlade personalliggare består av en personalliggare per entreprenör. Byggherren är skyldig att hålla den samlade personalliggaren tillgänglig för Skatteverket. Entreprenörerna på en byggarbetsplats är skyldiga att hålla sina respektive personalliggare tillgängliga för byggherren. Byggherren ska omedelbart kunna visa uppgifterna i den samlade personalliggaren för Skatteverket. De olika entreprenörernas personalliggare finns elektroniskt i utrustning som byggherren har. Innebörden i praktiken av att en entreprenör ska hålla personalliggaren tillgänglig för byggherren blir därmed att entreprenören inte får ”hindra eller blockera byggherrens möjligheter att ha tillgång till personalliggaren” (prop. 2014/15:6 s. 51 f.).

Bevara uppgifterna i personalliggaren

Entreprenören ska bevara uppgifterna i personalliggaren. I likhet med vad som gäller personalliggare i restaurang-, frisör- eller tvätteribranschen ska uppgifterna bevaras under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret har gått ut (9 kap. 5 § tredje stycket SFF).

Uppgifterna i en personalliggare i byggbranschen registreras elektroniskt. Uppgifterna ska enligt Skatteverket därmed också bevaras i elektronisk form.

Föreläggande

Om entreprenören inte fullgör sin skyldighet att föra personalliggare eller att hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket och byggherren får verket förelägga entreprenören att göra det (39 kap. 17 § 3 SFL). Föreläggandet får förenas med vite.

Kontrollavgift

Om entreprenören inte fullgör sina skyldigheter som avser personalliggare ska Skatteverket ta ut en kontrollavgift.