OBS: Detta är utgåva 2017.4. Sidan är avslutad 2023.
Vinstmarginalbeskattning kan användas vid handel med konstverk, samlarföremål och antikviteter när vissa förutsättningar är uppfyllda.
Konstverk, samlarföremål och antikviteter utgör inte begagnade varor enligt 9 a kap. 4 § första stycket 2 ML. Vad som utgör konstverk, samlarföremål och antikviteter definieras särskilt i ML.
Om sådana konstverk, samlarföremål eller antikviteter säljs till en återförsäljare av någon som uppfyller förvärvskriteriet enligt 9 a kap. 1 § ML kan återförsäljaren tillämpa vinstmarginalbeskattning (VMB) på samma sätt som gäller vid handel med begagnade varor.
En förutsättning för att tillämpa VMB är att förvärvet av varan sker från någon som inte debiterar mervärdesskatt enligt de allmänna bestämmelserna vid omsättningen.
I 9 a kap. 2 § ML finns ett särskilt undantag som innebär att återförsäljaren under vissa förutsättningar kan tillämpa VMB vid omsättning av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren har importerat. Undantaget gäller också vid omsättning av konstverk som återförsäljaren förvärvat från en skattskyldig upphovsman eller dennes dödsbo.
Det särskilda undantaget för tillämpning av VMB vid förvärv av konstverk är endast tillämpligt när förvärvet sker från den fysiska personen som skapat konstverket eller dennes dödsbo. Det gäller inte vid förvärv från en juridisk person även om upphovsmannen själv äger företaget. Det är samma kriterier som gäller vid tillämpning av den reducerade skattesatsen enligt 7 kap. 1 § andra stycket 2 ML. Enligt praxis gäller inte den reducerade skattesatsen om ett konstverk säljs av ett bolag som ägs av upphovsmannen till konstverket (RÅ 2000 not. 65).
För att få tillämpa VMB enligt det särskilda undantaget krävs att återförsäljaren begär beslut om detta hos Skatteverket. Ett sådant beslut gäller t.o.m. utgången av andra året efter beslutsåret (9 a kap. 2 § ML). Det innebär att ett beslut som fattas februari år 1 gäller t.o.m. december år 3.
Beslutet gäller från dagen för beslutet eller, på den skattskyldiges begäran, från annan tidpunkt (prop. 1994/95:202 s. 74).
En skattskyldig återförsäljare kan ansöka om att få tillämpa VMB enligt 9 a kap. 2 § ML även vid vidareförsäljning i Sverige av konstverk, samlarföremål och antikviteter som importerats från ett land utanför EU via ett annat EU-land. Det gäller under förutsättning att mervärdesskatt har tagits ut i det andra EUlandet i samband med importen och att avdrag eller återbetalning inte har skett för denna importmoms. Importen måste alltså inte ha skett direkt till Sverige.
Vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, d.v.s. inköp från tredjeland, tas mervärdesskatt ut oavsett varans värde och oavsett vem som importerar. Mervärdesskatten är 12 procent av beskattningsunderlaget. Det är Tullverket som gör bedömningen om en vara ska klassificeras som konstverk, samlarföremål eller antikvitet.
Vid förvärv av konstverk från en skattskyldig upphovsman eller dennes dödsbo här i landet ska säljaren ta ut mervärdesskatt med 12 procent.
Den av upphovsmannen eller dennes dödsbo debiterade mervärdesskatten respektive den utgående mervärdesskatten som återförsäljaren redovisat vid importen är inte avdragsgill om återförsäljaren begärt att få tillämpa VMB för omsättningen och Skatteverket beslutat om det (9 a kap. 13 § ML). Denna mervärdesskatt får däremot räknas in i inköpspriset vid beräkning av vinstmarginalen (9 a kap. 9 § ML).
Utan hinder av bestämmelserna om VMB får en återförsäljare välja att istället tillämpa ML:s allmänna bestämmelser (9 a kap. 3 § ML). Detta gäller också i de fall återförsäljaren begärt att få tillämpa VMB enligt det särskilda undantaget och Skatteverket beslutat om detta enligt 9 a kap. 2 § ML. Om en återförsäljare som har fått ett sådant beslut väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna i ML föreligger avdragsrätt för skatt som debiterats av upphovsmannen eller dennes dödsbo eller som återförsäljaren redovisat vid importen. Avdragsrätten inträder i dessa fall först i den redovisningsperiod då varorna omsätts av återförsäljaren (9 a kap. 14 § ML).
Vid VMB utgörs beskattningsunderlaget av vinstmarginalen minskat med mervärdesskatten.
Provision eller konstnärsavgift (t.ex. följerätt s.k. droit de suit) som betalas till en auktionsförrättare som säljer ett konstverk i upphovsmannens eller dennes dödsbos namn ska inte tas med vid beräkningen av inköpspriset eftersom det inte avser betalning till säljaren av konstverket.
Vid förvärv av konstverk från skattskyldig upphovsman eller dennes dödsbo utgör återförsäljarens inköpspris hela det pris inklusive mervärdesskatt som denne betalar för konstverket vid förvärvet (9 a kap. 9 § ML). Försäljningspriset är det pris som återförsäljaren tar ut vid försäljningen. Vinstmarginalen utgör den del av försäljningspriset som överstiger inköpspriset inklusive mervärdesskatt. Beskattningsunderlaget utgör 80 procent av vinstmarginalen.
När återförsäljaren tillämpar VMB för en sådan import ska beskattningsunderlaget vid omsättning bestämmas på ett särskilt sätt.
Beskattningsunderlaget utgör det importerade konstverkets, samlarföremålets eller antikvitetens försäljningspris minskat med beskattningsunderlaget vid importen, jfr 7 kap. 8 § ML, med tillägg för den mervärdesskatt som är förenad med importen (9 a kap. 9 § tredje stycket ML). Detta innebär att återförsäljaren från försäljningspriset får dra av inköpspriset för varan, transport- och emballagekostnader m.m. samt mervärdesskatten på importen.
Observera att vinstmarginalen ska beskattas med den skattesats som gäller för omsättning av varutypen även om skatt tagits ut med 12 procent vid importen. Om exempelvis en samlarbil importerats från ett land utanför EU och mervärdesskatt vid importen redovisats med 12 procent ska vid vidareförsäljningen skattesatsen 25 procent användas.
En konsthandlare köper konstverk från både skattskyldiga och inte skattskyldiga konstnärer. Konsthandlaren importerar också konstverk från USA. Konsthandlaren har i februari år 1 ansökt om att få tillämpa VMB enligt 9 a kap. 2 § ML från och med februari år 1. Skatteverket har i mars år 1 fattat beslut om att konsthandlaren får tillämpa VMB från och med februari år 1. Beslutet gäller till och med december år 3.
April år 1 gör konsthandlaren följande inköp
Konsthandlaren får inte göra avdrag för den mervärdesskatt som han betalat vid inköpet av konstverket från skattskyldig konstnär och vid importen av konstverket (9 a kap. 13 § ML) eftersom han har ett beslut enligt 9 a kap. 2 § ML.
Juni år 1 säljer han konstverket som han köpt från konstnären som inte är skattskyldig för 20 000 kr. På denna försäljning kan han tillämpa VMB enligt de vanliga VMB-bestämmelserna (9 a kap. 1 § ML). Vinstmarginalen är 5 000 kr (försäljningspris 20 000 kr – inköpspris 15 000 kr) och han ska redovisa 1 000 kr i utgående skatt på försäljningen (5 000 x 20 procent).
I augusti år 1 säljer han konstverket som han importerat från USA för 40 000 kr. På denna försäljning tillämpar han VMB i enlighet med det särskilda beslutet enligt 9 a kap. 2 § ML. Vinstmarginalen är 16 480 kr (40 000 kr – 23 520 kr) och utgående skatt att redovisa på försäljningen blir 3 296 kr (16 480 kr x 20 procent).
I januari år 2 säljer han konstverket som han köpt från den skattskyldige konstnären. Köparen är en företagare som vill att de allmänna bestämmelserna ska tillämpas. Konsthandlaren säljer konstverket för 20 000 kr plus utgående mervärdesskatt 5 000 kr som han ska redovisa på försäljningen. Han får också göra avdrag för den ingående skatten om 2 400 kr som han inte fick göra vid inköpet av konstverket (9 a kap. 14 § ML).