OBS: Detta är utgåva 2017.4. Sidan är avslutad 2019.
Med ”förarbeten” avses vanligtvis förarbeten till riksdagens lagstiftning. De utgörs av kommittébetänkanden och regeringens propositioner samt riksdagsutskottens betänkanden.
Ett kommittébetänkande inleds regelmässigt med en skrivelse till statsrådet det vänder sig till. I skrivelsen lämnas en kort redogörelse för kommitténs uppdrag, sammansättning m.m. Efter skrivelsen följer normalt
Kommittéerna presenterar sina arbeten i betänkanden som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). I betänkandena brukar det finnas en omfattande redogörelse för gällande rätt. Denna redogörelse kan ofta vara till stor hjälp vid rättstillämpningen. Ibland finns det dessutom en praxisdel som kan vara ett hjälpmedel att snabbt få en överblick över relevanta prejudikat inom området. Därför kan även betänkanden som inte leder till någon lagstiftning vara ett värdefullt hjälpmedel i rättsutredningar.
Ibland utförs utredningar inom ett departement. Resultaten av denna typ av utredningar publiceras i Departementsserien (Ds).
På mer centrala juridiska områden färdigställer departementet en remiss till Lagrådet för dess granskning. En sådan remiss kallas lagrådsremiss.
En proposition i ett lagstiftningsärende innehåller i regel
Vid tolkning av lagtext är de intressantaste delarna i propositionen regeringens överväganden och förslag samt författningskommentaren. Dessa kallas sammantaget ibland för motiv.
Det bör observeras att det lagförslag som läggs fram för riksdagen inte alltid stämmer överens med det lagförslag som presenterats i lagrådsremissen eftersom Lagrådets kommentarer kan ha lett till ändringar. Man måste därför vid lagtolkningen ta del av Lagrådets utlåtande och se vad detta får för konsekvenser för regeringens ställningstaganden i propositionen.
Ett utskottsbetänkande innehåller en redovisning av utskottets uppfattning om propositionen och eventuella reservationer. I regel behandlar utskottet mera utförligt endast de frågor som aktualiserats i motionerna och de frågor där utskottet har en annan uppfattning än föredraganden. Men utskottet kan också närmare behandla frågor där det önskar redovisa kompletterande synpunkter.
För Skatteverkets del är det främst betänkanden från skatteutskottet (SkU) som är av intresse som rättskälla.
De mest värdefulla upplysningarna för lagtolkningen finner man givetvis i de arbeten som ligger ”närmast i tiden” till själva lagen, dvs. propositionen och utskottsbetänkandet. Om en fråga inte besvaras där återstår att undersöka om kommittébetänkandet ger någon ledtråd. Det är emellertid viktigt att kontrollera om det under det egentliga lagstiftningsarbetet har kommit till eller fallit bort något som berör den frågeställning som är aktuell. Kommitténs uttalanden kan t.ex. genom att den föreslagna lagtexten ändrats ge en felaktig bild av hur bestämmelsen ska tillämpas i olika situationer. Detta kan också gälla regeringens uttalanden i propositionen i de fall lagtexten fått en annan lydelse efter förslag från exempelvis utskottet.
Det kan ibland föreligga motstridiga uttalanden i förarbetena utan att det påverkar utformningen av lagtexten. Vid en sådan konflikt anses utskottets uttalade mening ha högre valör än regeringens. Saknas det uttalanden i utskottsbetänkandet i en viss fråga där regeringen uttalat annan mening än kommittén anses regeringens mening ha företräde.
Det enklaste sättet att hitta förarbeten till en viss bestämmelse är att utgå från den not som finns i ingressen till lagen i Svensk författningssamling (SFS). I noten finns uppgift om årtal och nummer på den proposition, på det utskottsbetänkande och på den riksdagsskrivelse (rskr) som ligger till grund för bestämmelsen. Både lagar och förarbeten publiceras på internet och kan hittas t.ex. i Regeringskansliets rättsdatabaser (Lagrummet) eller på riksdagens webbplats.