När kan Skatteverket återkalla ett beslut om anstånd med betalning?

När det finns regler om att återkalla ett beslut gäller inte de vanliga omprövningsreglerna

Bestämmelserna i 66 kap. SFL om omprövning till nackdel för skattskyldig ska inte tillämpas på beslut om anstånd med betalning av skatt, avgift eller ränta. Skatteverket får bara ompröva beslutet till nackdel för den skattskyldige om det finns förutsättningar för att återkalla beslutet enligt 63 kap. 22 § SFL.

Beslut som är möjliga att återkalla får inte omprövas till nackdel för den som beslutet gäller (66 kap. 20 § andra stycket SFL).

För att ytterligare betona denna ordning används inte längre termen omprövning. I stället anges att de åtgärder som kan bli aktuella enligt bestämmelsen är återkallelse av anståndet, nedsättning av anståndsbeloppet eller krav på säkerhet för fortsatt anstånd (prop. 2010/11:165 s. 1042).

Beslutet om anstånd med betalning får bara återkallas om förhållandena har ändrats väsentligt sedan anståndet gavs eller om det finns andra särskilda skäl.

Skatteverket kan

• återkalla anståndet
• sätta ned anståndsbeloppet
• kräva säkerhet för fortsatt anstånd för anstånd som getts enligt 63 kap. 4 § SFL och 63 kap. 5 § SFL.

Undantag: När Skatteverket medgett ett anstånd enligt 63 kap. 23 § SFL till fördel för det allmänna, d.v.s. handläggningsanstånd och borgenärsanstånd, gäller inte den restriktiva regeln för att återkalla ett anstånd.

Väsentligt ändrade förhållanden

Bestämmelsen avser fall då förhållandena har ändrats väsentligt sedan anståndet beviljades. Det kan vara då det inte längre är tveksamt om hur stort belopp som kommer att behöva betalas, eller när den betalningsskyldiges ekonomiska situation väsentligt försämrats eller förbättrats.

Försämrad ekonomi

Den skattskyldiges förhållanden anses ha ändrats väsentligt om han eller hon efter det att anståndet beviljades

• har nytillkomna skulder hos Kronofogden
• har ställt in sina betalningar
• har försatts i konkurs.

Vilken av åtgärderna i bestämmelsen Skatteverket i sådant fall vidtar beror på vilken typ av anstånd som den skattskyldige fått.

Om den skattskyldiges ekonomi har försämrats väsentligt efter att anståndet beviljades kan det finnas behov av att kräva en säkerhet. Om den skattskyldige inte kan ställa en acceptabel säkerhet kan Skatteverket återkalla anståndet (63 kap. 22 § 3 SFL).

Skatteverket kan inte kräva säkerhet för ett anstånd som beviljats vid tillfälliga betalningsproblem. I fall av väsentligt försämrad ekonomi kan Skatteverket istället överväga att återkalla anståndet helt eller delvis. Om den betalningsskyldige frivilligt erbjuder sig att ställa en säkerhet för att undvika att anståndet återkallas helt eller delvis kan Skatteverket acceptera en sådan säkerhet och medge fortsatt anstånd (prop. 2010/11:165 s. 1042).

Förbättrad ekonomi

Förhållandena kan också ändras väsentligt när den skattskyldiges ekonomi förbättrats. Han eller hon kan exempelvis få skatt tillbaka. Om Skatteverket känner till att den skattskyldiges ekonomi har förbättrats väsentligt kan Skatteverket, vanligtvis efter ett övervägande, återkalla ett anstånd. Det har oftast bara betydelse vid anstånd som beviljats på grund av tillfälliga betalningsproblem.

Särskilda skäl för att återkalla anstånd

Skatteverket kan också återkalla ett anstånd om det finns särskilda skäl. Det finns ingen praxis som har klarlagt vad som avses med särskilda skäl.

Felaktiga uppgifter har lämnats

Om den skattskyldige har lämnat en uppgift som direkt lett till att Skatteverket beslutat om anstånd och det senare visar sig att uppgiften var felaktig så kan Skatteverket återkalla anståndet (63 kap. 22 § 2 st. SFL). Det krävs ett direkt orsakssamband mellan den i efterhand konstaterat felaktiga uppgiften och anståndsbeslutet (KRNG 2012-06-21, mål nr 308-12).

Skattetillägg och kontrollavgift

Det finns ingen möjlighet att med stöd av förevarande bestämmelse återkalla s.k. automatiska anstånd för skattetillägg och kontrollavgift så länge den skattskyldige står fast vid sin begäran om omprövning eller sitt överklagande (prop. 2010/11:165 s. 1043).