Sekretess till skydd för myndigheten

Beskattningsverksamheten är en egen verksamhetsgren inom Skatteverket

Beskattningsverksamheten har organisatoriskt sett en så fristående ställning inom Skatteverket att den utgör en egen självständig verksamhetsgren. Detta har betydelse bl.a. eftersom en sekretessbelagd uppgift hos en självständig verksamhetsgren inte får röjas för en annan självständig verksamhetsgren om det inte finns särskilt föreskrivet i lag (8 kap. 2 § OSL).

Inspektion, kontroll och annan tillsyn

Sekretessregler som ska skydda myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn finns i 17 kap. OSL. Specifikt för dessa regler är att

• sekretessen gäller även mot de enskilda som uppgifterna avser
• sekretessen följer med uppgiften när den lämnas till en annan myndighet
• ändamålet med reglerna medför att sekretessen upphör att gälla när kontrolländamålet har säkrats.

När det gäller skattekontroll är samtidigt reglerna om skattesekretess i 27 kap. OSL tillämpliga till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden gentemot någon annan än den enskilde själv. Denna sekretess gäller även efter det att kontrollsekretessen har upphört.

Planerade kontrollåtgärder

Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för bl.a. revision eller annan granskning som en myndighet ska göra (17 kap. 1 § OSL). Planläggningen kan avse både granskning av enskilda företag och mer omfattande kontrollaktioner, t.ex. branschgranskningar. Formuleringen ”uppgift om” innebär att sekretessen inte bara gäller hos själva granskningsmyndigheten, utan även hos andra myndigheter där uppgifterna kan förekomma, t.ex. hos domstol eller en myndighet som biträder granskningsmyndigheten.

Uppgifter som är sekretessbelagda

Skaderekvisitet i 17 kap. 1 § OSL är rakt. En uppgift kan sekretessbeläggas om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs. Uppgifter som kan sekretesskyddas genom bestämmelsen är t.ex.

• kontrolluppgifter och liknande som samlas in för en revision
• uppgifter om de personer som ska granskas
• tiden för granskningen
• granskningsplaner.

Uppgifter som ska användas vid flera granskningstillfällen, t.ex. checklistor för revision, får inte lämnas ut så länge uppgifterna används i granskningsverksamheten (prop. 1979/80:2 del A s. 138). När uppgifterna inte längre ska användas kan de lämnas ut, förutsatt att inte någon annan sekretessregel är tillämplig, i första hand regler om skattesekretess enligt 27 kap. 1 § OSL.

Pågående granskning

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll bl.a. av skatt eller avgift till staten eller kommun (17 kap. 2 § OSL). Formuleringen ”uppgift som hänför sig till” innebär att sekretessen inte bara gäller hos själva granskningsmyndigheten, utan även hos andra myndigheter där uppgifterna kan förekomma, t.ex. hos domstol.

Den granskning som avses i bestämmelsen omfattar alla metoder på skatteområdet som Skatteverket har laglig rätt att använda för att kontrollera lämnade uppgifter eller på annat sätt skaffa sig underlag för fastställande av skatt m.m. Dessa metoder är i första hand

• granskning av deklarationer
• skattekontroll
• revision
• åtgärd enligt reglerna om bevissäkring i skattemål
• åtgärd enligt reglerna om betalningssäkring.

Rättsfall: Planerad revision

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en planerad men ännu inte beslutad taxeringsrevision som inföll efter en taxeringsperiod inte kunde vara en pågående granskning (RÅ 84 2:93).

Uppgifter som är sekretessbelagda

Skaderekvisitet i 17 kap. 2 § OSL är kvalificerat rakt. En förutsättning för att en uppgift ska kunna sekretessbeläggas är att det ”med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser”. Formuleringen innebär att sekretessen upphör när säkringsåtgärden har verkställts eller när en sådan åtgärd inte längre är aktuell. En uppgift om betalningssäkring kan t.ex. därför inte vara sekretessbelagd enbart för att säkerställa betalning. Däremot kan den vara sekretessbelagd om det är av synnerlig vikt med hänsyn till kontrollens ändamål (korrekt beskattning) att uppgiften inte röjs.

Skaderekvisitet har utformats med tanke på att sekretessen egentligen riktar sig mot den som är part. Det speciella skaderekvisitet ”synnerlig vikt” innebär att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Uppgifter som kan sekretesskyddas genom bestämmelsen är:

• uppgifter om säkringsåtgärder
• beslut om revision eller annan granskning vid vilken säkringsåtgärder kan bli beslutade
• brottsanmälan under pågående revision.

Rättsfall: Sekretessbelagda uppgifter eller inte

Dagboksblad i revision

Kammarrätten lämnade ut ett dagboksblad i ett mål om taxeringsrevision eftersom de anteckningar om kontakter m.m. som fanns på det inte ansågs försvåra handläggningen av ärendet (KRNJ 1994-12-23, mål nr 7088-1994).

Uppgift ur Skatteverkets kontrollmaterial

Kammarrätten lämnade inte ut uppgifter om ett utländskt kontokort till en part i ett pågående ärende. Uppgifterna ingick i ett stort kontrollmaterial som Skatteverket hade hämtat in i en riksomfattande kontrollaktion (KRNJ 2005-06-11, mål nr 71739-05).

Skatteverkets begäran om handräckning

Kammarrätten lämnade ut vissa av sidorna i en begäran om handräckning som gjorts till myndigheter i Luxemburg eftersom innehållet inte ansågs äventyra syftet med den pågående kontrollen, en revision (KRNS 2015-08-10, mål nr 5586-15).

Kompletterande information

• Hur fungerar en sekretessbestämmelse?
• Sekretessbrytande regler.

• Sekretess i beskattningsverksamheten till skydd för den enskilde.