Utländska tjänstepensionsinstitut

Vad är ett utländskt tjänstepensionsinstitut?

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut är ett institut som hör hemma i en utländsk stat inom EES-området och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (tjänstepensionsdirektivet).

Tjänstepensionsinstitut definieras i tjänstepensionsdirektivet artikel 6 som ett institut som ”oavsett dess rättsliga form, förvaltar fonderade medel och som är etablerat oberoende av uppdragsgivande företag eller branschorganisation utifrån syftet att tillhandahålla pensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grundval av en överenskommelse eller ett avtal som slutits enskilt eller kollektivt mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare, eller med egenföretagare i enlighet med lagstiftningen i hem- och värdmedlemsstaten och som bedriver verksamheter som direkt föranleds av dessa”.

Tjänstepensionsdirektivet avser att reglera sådana institut som tillhandahåller tjänstepensionsförmåner och som inte omfattas av annan EU-rättslig reglering. I artikel 2.2 anges vilka institut som undantas från direktivets tillämpningsområde. Bland de undantagna instituten finns de som omfattas av Solvens II-direktivet (det konsoliderade livförsäkringsdirektivet har upphört och ersatts av Solvens II-direktivet).

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från ett fast driftställe här (39 kap. 13 a § IL).

Vad är ett avtal om tjänstepension?

Ett tjänstepensionsinstituts verksamhet syftar till att tillhandahålla pensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grund av en överenskommelse eller ett avtal som slutits enskilt eller kollektivt mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare.

Begreppet pensionsförmåner definieras i artikel 6 (d) i tjänstepensionsdirektivet som ”förmåner som betalas ut med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder eller, om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning eller i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall”.

Inkomstbeskattning av ett utländskt tjänstepensionsinstitut

Det övergripande syftet med regleringen i 39 kap. 13 b–13 f §§ IL är att likställa de skattemässiga förutsättningarna för utländska tjänstepensionsinstitut att bedriva verksamhet i Sverige med dem som gäller för livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser.

Avtal om tjänstepension jämförbart med ett personförsäkringsavtal

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal. Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av (39 kap. 13 b § IL). Denna del av verksamheten beskattas i stället med avkastningsskatt (39 kap. 13 e § IL).

Verksamhet som avser förmåner som är jämförbara med sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar inkomstbeskattas dock enligt bestämmelserna för ett skadeförsäkringsföretag (39 kap. 13 d § IL).

Ett utländskt tjänstepensionsinstituts övriga verksamhet beskattas enligt de vanliga reglerna för näringsverksamheten.

Begreppet personförsäkringsavtal har valts vid avgränsningen av skattskyldigheten enligt inkomstskattelagen eftersom ett utländskt tjänstepensionsinstitut får tillhandahålla fler avtal än avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensionsförsäkring (prop. 2005/06:22 s. 55).

Tjänstepensionsinstitut likställt med en pensionsstiftelse

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen ska inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal (39 kap. 13 c § IL). Denna del av verksamheten ska istället beskattas med avkastningsskatt (39 kap. 13 e § IL).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en intäkts- eller kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt (39 kap. 13 f § IL).

Bestämmelsen har betydelse vid fördelning av skattepliktig verksamhet enligt inkomstskattelagen och sådan verksamhet som beskattas enligt avkastningsskattelagen (se prop. 2005/06:22 s. 56).

Kompletterande information

• Ett utländskt tjänstepensionsinstitut kan även vara skattskyldigt för avkastningsskatt.