Hur man begär omprövning

Begäran ska vara skriftlig

En begäran om omprövning ska vara skriftlig (66 kap. 6 § SFL). Det innebär att det går bra med ett vanligt brev, e-post eller fax. En begäran om omprövning kan alltså inte initieras muntligen, men väl kompletteras på det sättet. Skatteverket har en omfattande serviceskyldighet och för enskilda som har svårt att uttrycka sig i skrift bör Skatteverket vid behov ge vägledning när skrivelsen ska upprättas. Är det fråga om en begäran om omprövning som uppenbarligen ska bifallas är det inget som hindrar att Skatteverket gör rättelsen på eget initiativ (prop. 1989/90:74 s. 301).

Begäran måste vara tillräckligt tydlig

Utöver kravet att begäran ska vara skriftligt finns inga formkrav för en begäran om omprövning. Det måste dock vara ett användbart underlag för omprövning. Om yrkandena är oklara måste Skatteverket begära att den enskilde förtydligar sig. En oklar begäran om omprövning kan komma att avvisas. I så fall måste Skatteverket dock i samband med begäran om komplettering också upplysa om att avvisning kan bli följden om kompletteringen inte kommer in.

Om det är tveksamt om den enskilda har överklagat ett beslut eller begärt omprövning så måste det utredas vilket. Det ligger i Skatteverkets utredningsskyldighet att klargöra detta.

Skatteverket kan förelägga om att begäran ska undertecknas

Om en begäran om omprövning inte är undertecknad får Skatteverket förelägga den som har begärt omprövning att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att Skatteverket annars inte kommer att ompröva beslutet (66 kap. 6 § andra stycket SFL).

Det finns inget generellt krav på att begäran om omprövning ska vara egenhändigt undertecknad. Om det inte råder något som helst tvivel om att begäran kommer från den som är behörig att begära omprövning behöver Skatteverket inte förelägga om undertecknande (prop. 2010/11:165 s. 1079).

Om Skatteverket förelägger om en underskrift ska en kopia på begäran om omprövning skickas ut för att skrivas under av den som föreläggs. Det finns inget krav på att föreläggandet ska delges. Om föreläggandet inte följs ska begäran om omprövning avvisas, förutsatt att det framgår av föreläggandet. Ett sådant föreläggande får inte förenas med vite.

Om det finns något annat prövningshinder, t.ex. att begäran har kommit in för sent eller att frågan redan är avgjord (res judicata) är det inte meningsfullt att Skatteverket förelägger om undertecknande. I stället bör Skatteverket avvisa begäran med stöd av det föreliggande prövningshindret.

En annan situation där Skatteverket kan underlåta att förelägga om underskrift är när verket lätt kan konstatera att yrkandet helt eller delvis bör godkännas. Ett sådant beslut kan lika gärna fattas med utgångspunkt i en begäran som inte är undertecknad. Samma princip bör också tillämpas när Skatteverket enkelt kan konstatera att yrkandet inte till någon del kan bifallas. Det är knappast meningsfullt att tvinga fram ett undertecknande för att därefter omedelbart slå av yrkandet.

Krav på den som begär omprövningen

Skatteverket ska avvisa en begäran om omprövning om den som begärt omprövningen saknar partsbehörighet, rättslig handlingsförmåga eller saklegitimation.

En allmän förutsättning för att få föra talan i domstol är att den som för talan har partsbehörighet, processbehörighet och saklegitimation. Med partsbehörighet menas förmågan att kunna inta partsställning i en domstolsprocess och med processbehörighet förstås rätten att själv eller genom befullmäktigat ombud få föra sin talan i domstol. Begreppet saklegitimation används som uttryck för rätten att som part föra talan i en viss bestämd sak. Om inte samtliga förutsättningar är uppfyllda ska domstolen avvisa talan.

I princip bör samma ordning gälla i ett förvaltningsförfarande, men här kan begreppet processbehörighet ersättas med det synonyma begreppet rättslig handlingsförmåga. Om den som beslutet gäller saknar rättslig handlingsförmåga, som t.ex. omyndiga (med undantag för ärenden som rör den omyndigas arbetsinkomster sedan denna fyllt sexton år), måste dennas talan utföras av någon annan – en förmyndare.

Begreppet ”den som beslutet gäller”

Begreppet skattskyldig har i SFL ersatts med uttrycket ”den som beslutet gäller” (66 kap. 2 § första stycket 1 och 2). Detta för att det inte ska råda någon tvekan om att även den som inte är skattskyldig får begära omprövning (prop. 2010/11:165 s. 1071).

Den ändrade lydelsen ändrar inget i sak när det gäller vilka som får begära omprövning. För myndiga fysiska personer innebär det alltså att den som beslutet gäller själv ska begära omprövning och för juridiska personer att begäran ska göras av en behörig firmatecknare.

Beslutet som ska omprövas måste ha rättslig eller faktisk verkan

Skyldigheten att ompröva förutsätter att beslutet i sig ska ha någon rättslig eller faktisk verkan (prop. 2010/11:165 s. 1071). Det uttrycks i lagen som att prövningen ska avse en fråga som har betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan en enskild och det allmänna. Saknas det ett godtagbart rättsligt intresse av att få ett beslut omprövat ska Skatteverket avvisa en begäran om omprövning. Vanligtvis saknas det ett godtagbart rättsligt intresse av att endast få en motivering till ett beslut ändrad.

Inom beskattningsförfarandet är det normalt inte möjligt att få omprövat endast en fastställelse av något, t.ex. en äganderätt, som inte samtidigt innefattar en fullgörelse (RÅ 1995 ref. 94 och RÅ 2005 not. 92), t.ex. ett avdrag för en kapitalförlust. Undantaget är fastställelse av underskott av näringsverksamhet och fastställelse av uppskovsbelopp för andelar och bostäder.

Det måste framgå av begäran vad som ska omprövas

För att Skatteverket ska kunna ompröva ett beslut krävs att det framgår av begäran om omprövning vad den som beslutet gäller vill få omprövat. Om det inte framställs något yrkande i begäran om omprövning eller om det är oklart vad som yrkas, ska Skatteverket begära en komplettering. Kommer den begärda kompletteringen inte in ska Skatteverket förelägga om att få in den. Tillsammans med föreläggandet ska Skatteverket bifoga en upplysning om att begäran om omprövning kan komma att avvisas om föreläggandet inte följs.

Den som beslutet gäller kan anlita ett ombud med en fullmakt

Den som är behörig att begära omprövning kan välja att anlita ett ombud i sitt omprövningsärende (9 § FL). Ett ombud ska ha fullmakt (muntlig eller skriftlig). Om det saknas en fullmakt tillsammans med en begäran om omprövning kan det bli aktuellt att Skatteverket begär in fullmakten för att klargöra ombudets behörighet.

Skatteverket bör i så fall gå tillväga på i princip samma sätt som när en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad. Föreläggandet om att lämna en fullmakt riktas i så fall i första hand mot den som uppges vara ombud. I andra hand kan Skatteverket i stället ta kontakt med den som ärendet gäller och bereda denne att rätta felet och lämna in en fullmakt. Den som ärendet gäller bör också få en kopia på ett eventuellt avvisningsbeslut (17 kap. 2 § SFF).