Godkänd aktör - lagerhållare

Allmänt om godkänd lagerhållare

En godkänd lagerhållare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att hantera skattepliktiga elektronikvaror utan att skattskyldighet inträder.

Den som är godkänd lagerhållare är skattskyldig (8 § 1 LSKE).

Förutsättningar för godkännande som lagerhållare

Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande

• bedriver eller avser att bedriva verksamhet av viss art
• är lämplig som lagerhållare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (10 § första stycket LSKE).

Verksamhetens art

Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande bedriver eller avser att bedriva verksamhet av viss art. För att kunna godkännas ska den sökande enligt 10 § första stycket 1 LSKE avse att i Sverige yrkesmässigt

1. tillverka skattepliktiga varor,
2. från ett annat EU-land föra in eller ta emot skattepliktiga varor,
3. importera skattepliktiga varor från tredjeland, eller
4. från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för återförsäljning till näringsidkare.

Observera att det är fråga om fyra alternativa objektiva grunder och att det därmed räcker att den sökande bedriver eller avser att bedriva verksamhet enligt en av ovan nämnda punkter för att kunna godkännas som lagerhållare. När ett godkännande väl har meddelats är lagerhållaren godkänd för hela sin verksamhet och inte enbart för den grund som lett till godkännandet. Exempelvis är ett företag som godkänts med anledning av att man avser att tillverka skattepliktiga varor även godkänd lagerhållare för de skattepliktiga varor som företaget importerar (jfr prop. 2016/17:1 s. 437).

Vad menas med yrkesmässigt?

Yrkesmässig i detta sammanhang syftar på yrkesmässig aktivitet. Med yrkesmässig aktivitet menas sådan aktivitet som utförs av en juridisk person eller av en fysisk person och avser varor som inte är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk (2 § LSEK).

I förarbetena uttalas följande om begreppet yrkesmässig aktivitet (prop.2016/17:1 s. 432–433):

”I lagförslaget används begreppet avseende yrkesmässig tillverkning, införsel, mottagande och import. Om sådana aktiviteter utförs av en juridisk person anses de således vara yrkesmässiga oavsett syfte. För fysiska personer får en bedömning göras om aktiviteten avse produkter som är avsedda för den enskilde eller dennes familjs personliga bruk. Med personligt bruk avses att det är personen eller familjemedlemmen själv som ska använda produkten. Det kan även innefatta enstaka gåvor, men inte försäljning. En bedömning måste göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Utgångspunkten är att privatpersoners tillverkning, införsel, mottagande eller import är avsedd för personligt bruk. Med tanke på vilka produkter som omfattas av skatten kan dock tillverkningen, införseln, mottagandet eller importen endast avse ett fåtal identiska eller likartade produkter per tillfälle innan det kan ifrågasättas om syftet kan vara annat än personligt bruk.”

Vad menas med tillverkning?

Tillverkning omfattar förutom industriell tillverkning även att sätta ihop olika delar till en färdig produkt. En datorbutik som sätter ihop olika komponenter (moderkort, processor, grafikkort, minneskort osv.) till en färdig dator anses tillverka datorn. Det krävs dock att de komponenter som monteras ihop bildar en helt ny produkt för att det ska vara fråga om tillverkning. Enklare montering av olika delar av en produkt som av praktiska skäl levereras omonterade anses inte som tillverkning. Att montera isär en befintlig produkt exempelvis för reparation för att sedan montera ihop den igen ses inte heller som tillverkning (prop. 2016/17:1 s 436).

Lämplighet

Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande är lämplig som lagerhållare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (10 § första stycket 2 LSKE).

Vid lämplighetsprövningen menas med ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande (prop. 2016/17:1 s. 349).

Rekvisiten för lämplighetsprövningen är desamma som för samtliga godkända aktörer enligt LAS, LTS och LSE som ska lämplighetsprövas. Lämplighetsbedömningar avseende andra typer av godkända aktörer, t.ex. godkända upplagshavare, kan därför ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara godkänd lagerhållare. Även förarbetsuttalanden angående lämplig­hets­prövning av aktörerna inom uppskovsförfarandet (godkända upplagshavare m.fl. enligt LAS, LTS och LSE) kan ge viss ledning.

I förarbetena till LAS, LTS och LSE uttalas följande om lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande som någon typ av aktör inom uppskovsförfarandet: Även om rekvisiten för lämplighetsprövningen är likalydande för samtliga aktörer inom uppskovsförfarandet som ska lämplighetsprövas innebär inte detta att lämplighetsprövningen av de olika aktörerna ska vara identisk. Det ligger i sakens natur att lämplighetsprövningen kan behöva vara mer omfattande vid godkännande av den som avser att vara upplagshavare än för den som avser att vara registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 164). På motsvarande sätt bör omfattningen av lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande som lagerhållare anpassas efter vad som är relevant för en sådan aktör. 

Kammarrätten har i ett antal ärenden prövat frågan om upplagshavares och registrerade varumottagares lämplighet enligt LAS. Domarna avser både återkallelse av godkännandet och avslag på ansökan om godkännande. Även om domarna avser alkoholskatt och upplagshavares och registrerad varumottagares lämplighet kan de ge ledning för tillämpningen av denna bestämmelse i LSKE. Domarna refereras här.

Ansökan om godkännande som lagerhållare

Ansökan om godkännande som lagerhållare ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket (6 § FSKE). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Lagerhållare – Skatt på kemikalier i viss elektronik” (SKV 5366).

Beslut om godkännande som lagerhållare

Skatteverket prövar frågor om godkännande av lagerhållare (4 § FSKE). Om Skatteverket finner att förutsättningar för godkännande som lagerhållare finns meddelar Skatteverket ett beslut om att den sökande har godkänts som lagerhållare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.

Beslut om godkännande som lagerhållare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 16 § LSKE. Läs mer om överklagandebestämmelserna under Förvaltningsrätt & förfarande.

Ett beslut om godkännande som lagerhållare är sekretessbelagt.

Vissa förändringar ska anmälas

Den som har godkänts som lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om (5 § FSKE):

• det sker betydande ändringar av ägarförhållandena
• firmatecknare, revisor eller styrelse ändras
• det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
  • har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande
  • har anmälts till Skatteverket efter godkännandet.

Återkallelse av godkännandet

Godkännandet av lagerhållare ska enligt 10 § andra stycket LSKE återkallas av Skatteverket om

• förutsättningarna för godkännande inte längre finns, eller
• lagerhållaren begär det.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet (10 § andra stycket LSKE).

Beslut om återkallelse av godkännande som lagerhållare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 16 § LSKE. Läs mer om överklagandebestämmelserna under Förvaltningsrätt & förfarande.

Ett beslut om återkallelse av godkännande som lagerhållare är sekretessbelagt.

Godkännande som lagerhållare vid konkurs

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (11 § LSKE).

Det är samma godkännande som lagerhållare som övergår till konkursboet. Det är alltså inte fråga om att konkursgäldenärens godkännande återkallas och ersätts med ett godkännande för konkursboet. Om konkursförvaltaren inte önskar att godkännandet ska kvarstå kan förvaltaren begära att godkännandet återkallas (jfr prop. 2016/17:1 s. 437 jämförd med prop. 2013/14:10 s. 122).