OBS: Detta är utgåva 2017.5. Visa senaste utgåvan.

Med förmån menas ersättning för arbete som inte är kontanter. I princip alla förmåner är skattepliktiga om de inte utgör personalvårdsförmåner eller är undantagna från beskattning.

Grundläggande om förmåner

Med förmåner menas i detta fall ersättning som inte är kontanter.

Alla förmåner för tjänst är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren. Från denna huvudprincip finns det undantag, varav några finns särskilt uppräknade i inkomstskattelagen, t.ex. personalvårdsförmåner.

Nytt: 2017-04-06

Många arbetsplatser har en konstförening som lottar ut konstverk bland medlemmarna. Arbetsgivaren kan lämna bidrag till föreningen för att täcka administrativa kostnader, till exempel för utställningar eller inköpsresor. Om bidraget däremot till någon del används för inköp av konstverk som sedan lottas ut eller på annat sätt tillfaller anställda uppkommer en skatte- och avgiftspliktig förmån. Det är arbetsgivaren som tillhandahåller förmånen eftersom arbetsgivaren har betalat för konstverket. Att konstverket lottas ut till de anställda av en konstförening är att se som en förmedling av den förmån som arbetsgivaren betalat för.

Om konstinköp endast bekostas med medlemsavgifter uppkommer däremot ingen förmån.

Med förmån för tjänst avses förmåner i anställningsförhållande och uppdragsförhållande, förmåner som lämnas som ersättning för tillfälligt arbete eller skattepliktiga förmåner som av annan anledning ska beskattas som inkomst av tjänst.

Indirekt förmån

Om arbetsgivaren lämnar en förmån till någon annan än den anställda, till exempel en anhörig eller en vän, och detta har skett på grund av den anställdas tjänst, är förmånen skattepliktig hos den anställda som en indirekt förmån. I ett mål i Högsta förvaltningsdomstolen hade en arbetsgivare sålt en begagnad traktor till en anställds hustru för ett pris som var lägre än marknadsvärdet. Traktorn skulle användas vid driften av en jordbruksfastighet som tillhörde hustrun. Skillnaden mellan marknadsvärdet och den köpeskilling hon betalade beskattades som inkomst av tjänst hos den anställde maken (RÅ 1989 ref. 57).

Detsamma gäller om en anställd får ta med sin make, maka, sambo, vän eller annan närstående på en resa (belöningsresa, konferensresa, tjänsteresa etc.) som bekostas av arbetsgivaren. Värdet av den medföljandes resa beskattas hos den anställda (RÅ 1984 1:40).

Den anställda ska beskattas för den del av resans värde som har avsett den närståendes deltagande (RÅ 1988 ref. 30).

Tidigare:

En sådan förmån av fri logi bör beräknas till 25 procent av kostnaden för hotellrummet eller annan logi. Eftersom det är förmånen för den medföljande personen som ska beräknas är arbetsgivarens kostnad av underordnad betydelse.

Nytt: 2017-04-06

En sådan förmån av fri logi bör beräknas till 25 procent av kostnaden när den medföljande personen delar ett gemensamt hotellrum eller liknande. Schablonen med 25 procent har under lång tid tillämpats inom det statliga avtalsområdet.

Värdet av förmånen reduceras om den medföljande personen eller den anställda själv betalar för hotellet. Om den medföljande personen även får andra förmåner, till exempel betald resa eller måltider, värderas detta separat.

I vissa fall kan det förkomma att även den medföljande personen kan delta på resan i tjänsten, till exempel för att utföra vissa arbetsuppgifter eller delta på sammankomster och representationstillfällen. Personen bör i sådana fall vara tillfälligt anställd av arbetsgivaren och få marknadsmässig lön för sin medverkan. Beroende av i vilken grad resan kan anses vara gjord i tjänsten kan skatteplikten bortfalla helt eller delvis.

Exempel: förmån på grund av medföljande make på tjänsteresa

En anställd tar med sig sin make på en tjänsteresa. Resan pågår i fyra dagar och paret övernattar tre nätter på hotell. Maken jobbar inte för arbetsgivaren och får inga andra förmåner. Om makarnas hotellrum kostar 1 600 kr/natt uppgår förmånen till 400 kr/natt (1 600 kr x 25 %). Den anställda beskattas då för 1 200 kr som indirekt förmån (400 kr x 3 nätter).

Betalning av förmåner

Om en anställd betalar en ersättning för att få en förmån ska förmånsvärdet sättas ned med vad hen har betalat. För att en betalning ska sätta ned förmånsvärdet måste den ha gjorts med beskattade medel, d.v.s. med den anställdas lön efter skatt (nettolönen). Den anställda måste inte betala varje månad, utan kan också välja att avtala med arbetsgivaren att betala ett engångsbelopp i slutet av året. Det viktiga är att betalningen sker inom året och från den anställdas nettolön. En betalning som innebär att den anställdas bruttolön sänkts får inte påverka förmånsvärdet.

Det är vanligt med s.k. bruttolöneavdrag i samband med vissa förmåner. Många arbetsgivare kompenserar sig helt eller delvis för sina kostnader genom att personalen får vidkännas s.k. bruttolöneavdrag. Ett bruttolöneavdrag räknas inte som en betalning för att få en förmån och sätter därför inte ned förmånsvärdet.

Ett bruttolöneavdrag innebär endast att arbetsgivaren och den anställda anses ha ingått ett nytt löneavtal som innebär en lönesänkning som kompensation för en förmån som kan vara antingen skattefri eller skattepliktig. Om förmånen är skattefri när bruttolöneavdrag tillämpas innebär det att det är den nya, lägre, kontantlönen som ska utgöra underlag för beräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, pensionsgrundande inkomst samt vara underlag för sjukpenning, föräldrapenning och andra förmåner från socialförsäkringen. Om förmånen som föranlett bruttolöneavdraget är skattepliktig, är det den nya, lägre kontantlönen och förmånens värde som ska ligga till grund för skatteavdrag, arbetsgivaravgifter m.m.

Bruttolöneavdrag godtas inte i samband med motionsförmån och andra personalvårdsförmåner eller i samband med personalrabatter.

Vad gäller för förmån efter att anställningen har upphört?

En förmån beskattas även om en anställd får ersättningen efter det att anställningen har upphört. Detta förutsätter dock att det finns ett klart samband mellan förmånen och den tidigare anställningen (prop. 1989/90:110 del 1 s. 674–675). Ersättning eller förmån som betalas ut efter anställningen – och inte bedöms som pension − ska behandlas enligt samma regler som om ersättningen eller förmånen givits ut under anställningen.

Personskydd på grund av hot i arbetet

Skatteverket anser att åtgärder som en arbetsgivare erbjuder en anställd som blivit utsatt för ett reellt hot i arbetet inte ska förmånsbeskattas, om åtgärderna syftar till att ge den anställda eller den anställdas familj skydd för person och egendom. Detta gäller även om skyddet ges i den privata bostaden eller under den anställdas lediga tid.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1984 1:40 [1]
  • RÅ 1989 ref. 57 [1]

Propositioner

  • Proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av personskydd i anledning av hot i arbetet [1]