OBS: Detta är utgåva 2017.6. Visa senaste utgåvan.

Hyresersättning från en arbetsgivare för kontor, garage eller annat utrymme är skattepliktig, antingen som intäkt av tjänst, näringsverksamhet eller kapital.

Hyresersättning beskattas normalt som inkomst av tjänst

Det förekommer att arbetsgivare betalar ut hyresersättning för utrymmen som den anställda upplåter i den egna bostaden. Huvudregeln är att sådana ersättningar är skattepliktiga som inkomst av tjänst (eller näringsverksamhet). Ersättningen kan dock beskattas som inkomst av kapital om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Hyresersättning kan beskattas som inkomst av kapital i vissa fall

För att hyresersättningen för en privatbostad ska beskattas som inkomst av kapital krävs att följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Det finns ett hyresavtal mellan innehavaren av bostaden (den anställda) och hyresgästen (arbetsgivaren).
  • Arbetsgivaren har behov av utrymmet.
  • Ersättningen är marknadsmässig.

Även om dessa tre förutsättningar är uppfyllda kan hyresersättningen dock beskattas som inkomst av tjänst, om det rör sig om en kostnadsersättning (se nedan).

Det ska finnas ett hyresavtal

Det krävs att det finns ett hyresförhållande mellan uthyraren och arbetsgivaren. Det framgår bl.a. av en dom från regeringsrätten som handlar om en arbetsgivare som hyrde ett kontor i en anställds villa (RÅ 1984 ref. 1:58 II).

Hyresavtalet bör vara skriftligt men ett muntligt går också bra. Ett bevis på att det finns ett muntligt hyresavtal är att hyresbetalningar har skett i enlighet med avtalet.

Arbetsgivaren ska ha behov av utrymmet

Det ska finnas ett behov av en lokal i den anställdas bostad för att hyran ska beskattas som inkomst av kapital. Det framgår bland annat av RÅ 1984 ref. 1:76. Arbetsgivaren hyrde ett förråd i den anställdas villa. Detta användes för förvaring av en viss utrustning. Det fanns ingen separat ingång till förrådet och lokalen var inte avskild från bostadens övriga utrymmen. Det fanns ett hyreskontrakt. Domstolen ansåg att utrymmena behövdes som förråd och ersättningen ansågs vara hyra.

Om arbetsgivaren inte har något behov av utrymmet ska ersättningen beskattas som inkomst av tjänst oavsett ersättningens storlek.

Ersättningen ska vara marknadsmässig

Ersättningen ska vara marknadsmässig för att den ska beskattas som inkomst av kapital. Bedömningen av om hyran är marknadsmässig eller inte får göras i varje enskilt fall och beror på

  • det geografiska läget
  • standarden på lokalen
  • hur utrymmet är utrustat, om det hyrs möblerat eller inte
  • storleken på utrymmet
  • varm- eller kallhyra.

Det bör finnas ett underlag hur ersättningen har beräknats. Om ersättningen överstiger marknadsmässig hyra ska det överskjutande beloppet beskattas som lön.

Om arbetsgivaren betalar hyresersättning till en anställds make eller maka och ersättningen överstiger marknadsmässig hyra är det den anställda som ska beskattas för det överskjutande beloppet som lön.

Särskilt avgränsat utrymme och schablonersättning

För att bedöma arbetsgivarens behov av utrymmet och om hyran är marknadsmässig bör arbetsgivaren hyra ett särskilt utrymme. Om det inte finns något särskilt avgränsat utrymme kan arbetsgivarens behov av utrymmet ifrågasättas.

Detsamma gäller schablonmässiga hyresersättningar som inte tar hänsyn till läge, storleken på utrymmet m.m.

I vissa fall kan schablonmässig ersättning ändå ses som en hyresersättning som beskattas i kapital. I en kammarrättsdom konstaterades att arbetsgivaren hade behov av ett arbetsrum hemma hos den anställda, trots att arbetsgivaren inte hyrde ett särskilt utrymme. Arbetsgivaren tillhandahöll inte arbetsplats på något kontor, det fanns ett hyresavtal och ersättningen kunde bedömas som marknadsmässig. Kammarrätten ansåg inte att den omständigheten att man i hyresavtalet inte hade tagit hänsyn till varje rums exakta storlek eller belägenhet hade någon betydelse. Det var arbetsgivaren som hade köpt in utrustningen som fanns i rummet och även försäkrat utrustningen (KRNS 787-06).

Hyresersättning för garage

Om en anställd hyr ut sitt garage eller parkeringsplats till arbetsgivaren gäller samma regler som när arbetsgivaren hyr ett kontor eller förråd i en villa. En bedömning ska göras av hyresavtalet, behovet och om hyran är marknadsmässig och därmed kan beskattas i kapital.

Om en anställd har förmånsbil eller egen bil som används i tjänsten är det vanligt att arbetsgivaren betalar för hyra av garage. Om innehållet i bilen är stöldbegärligt, av högt värde och svårt att lasta ur bör ersättningen för garage ses som en hyresersättning. Om lasten kan lastas ur kan det däremot bara bli aktuellt med ersättning för förråd. Enbart skydd av bilen i sig innebär inte att arbetsgivaren anses ha behov av garage även om det är en förmånsbil.

Undantag: kostnadsersättning

Det finns skäl att i vissa fall frångå att hyresersättningen beskattas i kapital. Det är när en anställd hyr ut en bostad till arbetsgivaren enbart för att den anställda ska använda bostaden för egen övernattning vid tjänsteresor. Ägaren till bostaden kan då disponera bostaden helt själv utan arbetsgivarens inblandning även om det finns ett hyresavtal. Ersättningen ska då i stället ses som kostnadsersättning för logi. Det belopp som överstiger halva maximibeloppet, 110 kr per natt, ska då beskattas som lön.

Om arbetsgivaren hyr en bostad av en anställd och sedan använder bostaden för att låta flera anställda övernatta där, beskattas ersättningen dock som inkomst av kapital.

Exempel 1: hyresersättning för bostad

Maria är anställd av X AB i Mariestad. I sitt arbete reser Maria ofta till Göteborg. I Göteborg har Maria sedan tidigare en liten lägenhet. För att få ner resekostnaderna avtalar Maria och X AB att arbetsgivaren ska hyra Marias lägenhet för att använda för logi de tillfällen då Maria behöver arbeta i Göteborg. Bolaget ska betala 6 000 kr per månad, vilket är en marknadsmässig hyra. I januari månad är Maria i lägenheten i 7 nätter för arbetsgivarens räkning. Vilka beskattningskonsekvenser blir det för Maria?

Maria kan disponera bostaden helt själv för sitt eget boende. Ersättningen från arbetsgivaren ska därför ses som kostnadsersättning för logi. Eftersom Maria har övernattat 7 nätter i januari kan hon få 7 x 110 kr skattefritt av arbetsgivaren (770 kr). Det överskjutande beloppet 5 230 kr ska redovisas som lön (6 000 - 770).

Exempel 2: hyresersättning för bostad

Maria är anställd av X AB i Mariestad. I sitt arbete reser Maria och hennes kollegor ofta till Göteborg. I Göteborg har Maria sedan tidigare en liten lägenhet. För att få ner resekostnaderna avtalar Maria och X AB att arbetsgivaren ska hyra Marias lägenhet för att använda för logi de tillfällen de anställda behöver arbeta i Göteborg. Bolaget ska betala 6 000 kr per månad, vilket är marknadsmässig hyra. I januari månad är Maria i lägenheten i 7 nätter för arbetsgivarens räkning. Övriga anställda bor i lägenheten i 8 nätter. Vilka beskattningskonsekvenser blir det för Maria?

Maria disponerar inte bostaden, utan det gör arbetsgivaren som bestämmer vilka som ska bo i lägenheten. Ersättningen från arbetsgivaren bör därför ses som hyresersättning. Hela ersättningen beskattas därför som inkomst av kapital.

Arbetsgivaren ska lämna kontrolluppgifter för alla hyresersättningar

Arbetsgivaren ska lämna uppgift om ersättningsbeloppet (hyran) i kontrolluppgiften, oavsett om hyresersättningen ska beskattas som inkomst av tjänst eller kapital (22 kap. 4 § SFL).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 787-06 [1]
  • RÅ 1984 ref. 1:58 II [1]
  • RÅ 1984 ref. 1:76 [1]

Lagar & förordningar

  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]