Makar

Makars efternamn

Byte till en makes efternamn regleras i 12 § PNL. Reglerna gäller både makar och registrerade partner.

Makar kan få namngemenskap genom att den ena eller båda makarna ansöker om byte av efternamn vid vigseln eller när som helst under äktenskapet. Det behövs inget samtycke från den andra maken.

Ansökan kan göras flera gånger och är avgiftsfri.

Om ansökan kommer in till Skatteverket senast samma dag som vigseln äger rum förvärvas namnet redan från vigseldagen. Om ansökan kommer in senare förvärvas namnet från registreringsdagen (35 § PNL).

Byte av efternamn i äktenskapet behöver inte innebära att makarna får fullständig namngemenskap. Exempelvis kan den ena maken ansöka om dubbelt efternamn utan att den andra maken gör det.

Byte till makes efternamn

Makar kan få namngemenskap i äktenskapet genom att

• en av makarna byter till den andra makens efternamn (ett enkelt eller ett dubbelt efternamn)
• makarna tar varandras efternamn som ett gemensamt dubbelt efternamn
• en av makarna tar den andra makens efternamn som en del i ett dubbelt efternamn.

Byte till den andra makens efternamn

En av makarna kan byta till den andra makens efternamn. Det kan vara ett enkelt eller ett dubbelt efternamn. Makarna bär därefter ett gemensamt efternamn.

Den andra maken måste bära det efternamn som bytet avser. Det får inte vara ett efternamn som maken tidigare har burit men inte längre bär. Om maken bär namnet som ett mellannamn måste det i så fall först omvandlas till ett efternamn.

Det saknar betydelse hur den andra maken har förvärvat sitt efternamn. Det är till exempel inget hinder att maken har fått efternamnet i ett tidigare äktenskap.

Exempel: byte till makens dubbla efternamn

Anna Rosén Söderlund (dubbelt efternamn) och Henrik Ottosson är gifta med varandra. Henrik vill byta till makans dubbla efternamn Rosén Söderlund.

Henrik kan när som helst under äktenskapet byta till det efternamn som makan bär, d.v.s. Rosén Söderlund.

Exempel: byte till makes efternamn

Göran Oxe bär sitt efternamn från ett tidigare äktenskap. Göran bar tidigare efternamnet Månsson, som är det efternamn hans föräldrar bär. Han ska nu gifta om sig med Hans Andersson.

Kan Hans byta till efternamnet Oxe? Kan paret byta till det gemensamma dubbla efternamnet Månsson Andersson?

Hans kan byta till efternamnet Oxe (12 § första stycket PNL). Det är inget hinder att Göran har fått efternamnet genom ett tidigare äktenskap.

Paret kan inte förvärva det dubbla efternamnet Månsson Andersson eftersom Göran inte bär efternamnet Månsson. Däremot skulle Göran först kunna byta efternamn från Oxe till Månsson enligt 9 § PNL (byte till ett efternamn som hans föräldrar bär). Därefter kan Hans och Göran byta efternamn till det gemensamma dubbla efternamnet Månsson Andersson enligt 12 § andra stycket PNL.

Exempel: byte till makes nybildade efternamn

Johan och Nadia behöll sina efternamn vid vigseln. Johan har därefter bytt till sin pappas efternamn Sveg. Nadia byter under äktenskapet till det nybildade efternamnet Fjärilsvinge. Kan Johan byta till Fjärilsvinge?

Johan kan när som helst under äktenskapet byta till det efternamn som makan bär, Fjärilsvinge. Det saknar betydelse att Johan redan har gjort ett byte av efternamn under äktenskapet eller att eller att Nadia har bytt till ett nybildat efternamn, ett så kallat administrativt förvärv.

Dubbelt efternamn

En make kan byta efternamn till ett dubbelt efternamn som är bildat av det efternamn som maken själv bär och det efternamn som den andra maken bär (12 § andra stycket PNL).

Makarna kan byta till varandras efternamn som ett gemensamt dubbelt efternamn.

Det är inte tillåtet att bilda ett dubbelt efternamn som består av fler än två namn. Om den som byter efternamn redan har ett dubbelt efternamn måste hen välja vilket av de två namnen i det dubbla efternamnet som ska ingå i det nya dubbla efternamnet. Om även den andra maken har ett dubbelt efternamn, kan endast ett av namnen i det dubbla efternamn ingå i det nya dubbla efternamnet. En make kan därför inte byta till ett efternamn som exempelvis består av både det nuvarande efternamnet och hela den andra makens dubbla efternamn, eftersom det nya namnet då skulle bestå av fler än två namn.

Exempel: byte när någon av makarna redan har ett dubbelt efternamn

Stina Andersson gifter sig med Andreas Palm Johansson. Stina vill bära sitt efternamn Andersson i kombination med makens efternamn.

Eftersom Andreas efternamn är ett dubbelt efternamn måste Stina välja vilket av de två namnen i Andreas dubbla efternamn som ska ingå i hennes dubbla efternamn. Om hela namnkombinationen skulle ingå i Stinas efternamn innebär det att hon får mer än två namn i efternamnet. Det är inte är tillåtet enligt 20 § PNL. Stina kan byta till Andersson Palm eller Andersson Johansson och omvänt, med eller utan bindestreck.

Exempel: byte till gemensamt dubbelt efternamn eller dubbelt efternamn med olika ordningsföljd

Peter Sjöström och Frida Strand har ingått äktenskap. Makarna vill ha ett dubbelt efternamn i äktenskapet.

Peter kan byta till följande dubbla efternamn:

• Sjöström Strand
• Strand Sjöström

Frida kan byta till följande dubbla efternamn:

• Sjöström Strand
• Strand Sjöström

För samtliga namnkombinationer gäller att det dubbla efternamnet kan förvärvas med eller utan bindestreck.

Makarna kan välja att byta till ett gemensamt dubbelt efternamn, d.v.s. att både Peter och Frida byter efternamn till antingen Sjöström Strand eller Strand Sjöström.

Det är även möjligt för makarna att byta till var sitt dubbelt efternamn med olika ordningsföljd, exempelvis att Peter byter till Sjöström Strand och Frida byter till Strand Sjöström.

Det är möjligt att endast en av makarna byter till ett dubbelt efternamn och att den andra maken behåller sitt efternamn, exempelvis att bara Peter byter efternamn till Sjöström Strand och att Frida behåller sitt efternamn Strand.

Vid vigseln

Var och en av makarna behåller sitt efternamn vid vigseln, om de inte ansöker om att byta efternamn. Den som vill behålla sitt efternamn ska alltså inte göra någon ansökan vid vigseln.

Den ena eller båda makarna kan ansöka om byte av efternamn vid vigseln.

Även den som ingår äktenskap i utlandet kan ansöka om byte av efternamn vid vigseln, under förutsättning att vigseln är giltig i Sverige. Detta gäller även utländska medborgare som har hemvist (är folkbokförda) i Sverige.

Under äktenskapet

Det finns inga hinder för upprepade byten av efternamn under äktenskapet. Den som har bytt efternamn med stöd av 12 § PNL kan när som helst under äktenskapet ansöka om ett nytt byte enligt 12 § eller enligt någon annan bestämmelse i personnamnlagen, t.ex. byte till ett nybildat efternamn, ett tidigare efternamn eller en förälders efternamn.

Efter äktenskapets upplösning vid dödsfall

I vissa fall kan en make även byta till den andra makens efternamn efter att äktenskapet har lösts upp. En efterlevande make kan byta till den avlidna makens efternamn (12 § tredje stycket PNL). Det kan vara ett enkelt eller ett dubbelt efternamn. Den efterlevande maken kan också byta till ett dubbelt efternamn som består av det egna efternamnet och den avlidna makens efternamn. Den efterlevande maken måste inte ha burit namnet under äktenskapet. En förutsättning är dock att den avlidna maken bar namnet vid sin död.

För att byta till en avliden makes efternamn måste den som ansöker om bytet vara änka eller änkling vid tidpunkten för ansökan. Den sökande kan alltså inte ha ingått ett nytt äktenskap.

Exempel: byte till avlidens makes efternamn

Stina Blad är änka efter Sven Gran. De har ett gemensamt barn, Lisa Gran. Stina vill ha den avlidna makens efternamn Gran som del i ett dubbelt efternamn (Blad Gran) för att visa namngemenskap med dottern Lisa. Stina har inte burit efternamnet Gran tidigare.

Stinas ansökan om byte till det dubbla efternamnet Blad Gran kan godtas enligt 12 § andra och tredje stycket PNL.

Efter äktenskapets upplösning vid äktenskapsskillnad

En frånskild make kan endast byta till den tidigare makens efternamn om hen tidigare har burit det namnet som efternamn. Bytet sker då med stöd av 19 § första stycket PNL.

Namn som ogift i folkbokföringen

Namn som ogift är det efternamn som någon har burit som ogift, det vill säga det efternamn personen bar omedelbart innan personen ingick sitt första äktenskap.

I samband med att Skatteverket registrerar en person som gift registrerar verket också automatiskt personens namn som ogift i folkbokföringen. Detta gäller endast vid personens första äktenskap.

Avsikten med uppgiften om namn som ogift är framför allt att den kan behövas i vissa sammanhang i samhället, särskilt när ett personbevis ska användas i utlandet.