OBS: Detta är utgåva 2017.6. Visa senaste utgåvan.

Om EU-reglerna om statligt stöd inte följs kan det få konsekvenser för såväl Sverige som för den stödgivande myndigheten och stödmottagaren.

Konsekvenser för Sverige

Om en medlemsstat inte följer EU:s regler om statligt stöd initierar EU-kommissionen en skriftväxling med landets regering. Om kommissionen inte är nöjd med svaren kan den välja att gå vidare i ärendet. Om Sverige skulle vägra att följa EU-kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen (se t.ex. artikel 14 i rådets förordning 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-föredraget). Sverige riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd.

Konsekvenser för den stödgivande myndigheten

Den stödgivande myndigheten ska återkräva ett otillåtet statligt stöd från stödmottagaren (2 § lagen [2013:388] om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler). Återkravet ska även omfatta ränta (4 § lagen [2013:388] om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler). Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs.

Konsekvenser för stödmottagaren

Den som har tagit emot olagligt stöd ska betala tillbaka stödet, om inte undantag medges enligt EU-rätten (3 § lagen [2013:388] om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler). Ett exempel på ett sådant olagligt stöd kan vara att stödmottagaren är en s.k. otillåten stödmottagare enligt den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) eftersom företaget är i ekonomiska svårigheter.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • KOMISSIONENS FÖRORDNING (EG) NR 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrift för artikel 93 i EG-fördraget [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler [1] [2] [3]

Referenser inom statligt stöd