På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Uppskov kan medges när ersättningsbostaden är belägen i Sverige eller i ett annat land inom EES. För en bostad i ett annat EES-land gäller samma villkor för uppskov som för en bostad i Sverige. Därför måste det först utredas om den utländska tillgången är jämförbar med ett svenskt småhus, en bostadsrätt eller en ägarlägenhet och sedan om övriga krav är uppfyllda.

Vilka krav ställs på bostaden?

För att kunna få uppskov med kapitalvinsten, måste den nya bostaden uppfylla kraven på att vara en ersättningsbostad. Bostaden måste då vara av ett visst slag och vara förvärvad på ett visst sätt. Dessutom ska förvärv och bosättning ha skett inom en viss tid.

Slag av bostad

Som ersättningsbostad räknas en tillgång inom EES-området, som vid förvärvet utgör något av följande:

  • småhus med mark som är småhusenhet
  • småhus på annans mark
  • småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet
  • tomt, om där uppförs ett småhus eller en ägarlägenhetsenhet
  • bostad i privatbostadsföretag (Med privatbostadsföretag avses här även motsvarande utländsk juridisk person hemmahörande inom EES (2 kap. 17 § IL).
  • ägarlägenhet som utgör en ägarlägenhetsenhet.

Nytt: 2017-11-08

Kammarrätten anser att en s.k. leasehold i Storbritannien är en nyttjanderätt och eftersom det inte är fråga om ett småhus, en bostadsrätt eller en ägarlägenhet kan en leasehold inte vara ursprungsbostad (se Skatteverkets rättsfallskommentar). Skatteverket anser att den inte heller kan vara en ersättningsbostad.

Bedömningen görs vid förvärvstidpunkten. Om en person exempelvis förvärvat ett hyreshus, medför inte en ombyggnad till småhus under förvärvsåret att fastigheten kan utgöra en ersättningsbostad (KRNG 2000-02-07, mål nr 7374-1999).

Om man bygger om ett förvärvat småhus till hyreshus efter förvärvet, diskvalificerar det inte fastigheten från att kunna räknas som en ersättningsbostad, eftersom bedömningen görs vid förvärvstidpunkten. Det gäller oavsett om fastigheten blir näringsfastighet för förvärvsåret. Det finns nämligen inget krav på att småhuset eller bostadsrätten ska utgöra en privatbostad för förvärvsåret. Bostaden kan också vara uthyrd i sådan omfattning att den inte blir privatbostad, men kan ändå vara en ersättningsbostad (prop. 1993/94:45 s. 42).

Nybyggnation på ofri grund

Skatteverket anser att en byggnad som uppförs på någon annans mark kan vara en ersättningsbostad om byggnaden vid fastighetstaxeringen blir taxerad som ett småhus. Förvärvet anses ha skett vid utgången av året före det år som byggnaden fastighetstaxeras som småhus (Skatteverkets ställningstagande Uppskovsavdrag – Uppförande av småhus på annans mark som ersättningsbostad).

Husbåt

Skatteverket anser att en husbåt kan vara en ersättningsbostad under förutsättning att den är så utformad att den kan betraktas som byggnad vid fastighetstaxeringen och då taxeras som ett småhus (Skatteverkets ställningstagande Uppskovsavdrag – uppförande av småhus på annans mark som ersättningsbostad).

Oäkta bostadsrätt

Förvärv av en bostad i ett s.k. oäkta bostadsföretag jämställs i vissa fall med förvärv av en bostad i ett privatbostadsföretag. Detta gäller dock endast bostadsföretag som tillhandahåller bostäder i fastigheter där fastighetsavgift på bostadsdelen inte tas ut på grund av bestämmelsen i 6 § FAvL eller att byggnaden på fastigheten ännu inte tilldelats något värdeår, d.v.s. är under uppförande (47 kap. 5b § IL).

Skatteverket anser att en bostadsrätt i en ännu inte färdigställd byggnad kan utgöra en ersättningsbostad om man förvärvat den efter det att nybyggnationen har pågått i sådan omfattning att arbetet kan bedömas som en byggnad under uppförande (Skatteverkets ställningstagande Uppskov – nybyggd bostadsrätt som ersättningsbostad).

Kooperativ hyresrätt

Skatteverket anser att ett förvärv av en ny bostad i form av en kooperativ hyresrätt inte grundar rätt till uppskov (Skatteverkets ställningstagande Kooperativ hyresrätt som ersättningsbostad).

Olika sätt att förvärva en ersättningsbostad

För att kunna få uppskov måste ersättningsbostaden ha förvärvats på ett visst sätt.

Här kan du läsa om några olika sätt att förvärva en ersättningsbostad.

Köp, arv, gåva och bodelning

En ersättningsbostad kan förvärvas genom köp, men även genom arv, gåva och bodelning, om ersättning betalats vid förvärvet. Se RÅ 1986 ref. 127 I och II samt SRN 2002-09-17 rättsfallsprotokoll 21/02.

Friköp av bostadsrättshus

Vid ett s.k. friköp av en fastighet från en bostadsrättsförening, avyttrar medlemmen sin bostadsrätt till föreningen och får köpa sitt småhus från föreningen. Skatteverket anser att avyttringen av bostadsrätten och köpet av fastigheten får anses utgöra byte av bostad, trots att medlemmen bor kvar i samma bostad. Medlemmen kan få avdrag för uppskovsbelopp för kapitalvinsten på bostadsrätten, om övriga förutsättningar för uppskov är uppfyllda (Skatteverkets ställningstagande Friköp av fastighet från bostadsrättsförening).

Dold äganderätt

Skatteverket anser inte att dold äganderätt är ett giltigt förvärv av ersättningsbostad, som kan läggas till grund för uppskovsavdrag (Skatteverkets ställningstagande Uppskovsavdrag – Dold äganderätt i ersättningsbostad). Se även KRNS 2008-11-07, mål nr 3924-08.

Förhandsavtal

En bostadsrättsförening kan ingå avtal om att i framtiden upplåta en lägenhet med bostadsrätt (5 kap. BrL). Förhandsavtalet är bindande för parterna. Förskottsbetalning kan förekomma.

Skatteverket är av den uppfattningen att avtalet inte kan anses innebära att man förvärvat en ersättningsbostad. Förvärvet sker först när upplåtelseavtalet tecknas.

Avstyckning

Om man gör en avstyckning från en egen fastighet, så anses förvärvet av den avstyckade delen ha gjorts vid samma tidpunkt som man anskaffade stamfastigheten. I begreppet förvärv ligger ett krav på någon form av äganderättsövergång, vilket inte sker vid en avstyckning. (Se KRNS 2005-12-29, mål nr 363-04 och SRN 1997-03-26, dnr 7795-96/6100).

Förvärv av flera ersättningsbostäder

Skatteverket anser att om säljaren av en ursprungsbostad inom gällande tidsram förvärvar flera bostäder, som var och en uppfyller kraven för att vara en ersättningsbostad, kan han eller hon fritt välja vilken som ska vara ersättningsbostad. Säljaren har även rätt att ändra sig och genom omprövning åberopa annan ersättningsbostad än den som tidigare legat till grund för beräkningen av uppskovsbeloppet (Skatteverkets ställningstagande Uppskovsavdrag – flera ersättningsbostäder).

Vid förvärv av en bostad, som omfattar flera bostadsrätter, kan endast en av dessa vara ersättningsbostad (RÅ 2010 ref. 55 II). Skatteverket anser att det gäller även när den ursprungliga bostadsrätten har upphört i privatbostadsföretaget, genom att den delats upp i en eller flera bostadsrätter och man har återköpt de nybildade bostadsrätterna (Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinst – sammanläggning eller uppdelning av bostadsrätt).

Förvärvstidpunkt

Den nya bostaden ska förvärvas

  • tidigast kalenderåret före det år då ursprungsbostaden avyttrades och
  • senast kalenderåret efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.

Om man avyttrat en ursprungsbostad år 2015 måste man förvärva den nya bostaden under tidsperioden 1 januari 2014 – 31 december 2016 för att den ska kunna bli en ersättningsbostad.

En fastighet som man förvärvat tidigare än året före avyttringsåret kan vara ersättningsbostad under förutsättning att man utför ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten. Dessa arbeten ska dessutom utföras tidigast den 1 januari året före det år då man avyttrar ursprungsbostaden och senast den 2 maj andra året efter nämnda avyttring (47 kap. 5 a § IL).

Fastigheten ska, om den kommer att vara ersättningsbostad, anses förvärvad den 1 januari året före det år man avyttrar ursprungsbostaden. Det innebär att fastighetens karaktär ska bedömas utifrån förhållandena vid samma tidpunkt. (prop. 2001/02:43)

Krav på bosättning

Den skattskyldige måste ha bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj andra året efter avyttringen av ursprungsbostaden. Det finns inget uttryckligt krav på en viss bosättningstid i 47 kap. 9 § 2 stycket IL, men den skattskyldige ska trots det kunna styrka att han eller hon verkligen bosatt sig i ersättningsbostaden.

Det finns inga undantag eller dispensmöjligheter från kravet på bosättning senast den 2 maj. Bosättningskravet gäller, oavsett om en bosättning efter denna tidpunkt beror på omständigheter som den skattskyldige inte kan råda över.

Särskild uppgift

Den som inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration och som är ägare av en ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp ska, om ersättningsbostaden är belägen utomlands, lämna särskild uppgift om innehavet (33 kap. 7 § SFL).

Upplysning: Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter upphörde att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda lagen gäller dock för 2013 och tidigare års taxeringar.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNG 2000-02-07, mål nr 7374-1999 [1]
  • KRNS 2005-12-29, mål nr 363-04 [1]
  • KRNS 2008-11-07, mål nr 3924-08 [1]
  • RÅ 1986 ref. 127 I och II [1]
  • RÅ 2010 ref. 55 [1]
  • SRN dnr 7795-96/6100 [1]

Lagar & förordningar

  • Bostadsrättslag (1991:614) [1]
  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4]
  • Lag (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. [1]
  • Proposition 2001/02:43 Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, [1]

Rättsfallskommentarer

  • KRNS, mål nr 6954-15; leasehold [1]

Ställningstaganden

  • Friköp av fastighet från bostadsrättsförening [1]
  • Kapitalvinst - sammanläggning eller uppdelning av bostadsrätt [1]
  • Kooperativ hyresrätt som ersättningsbostad [1]
  • Uppskov - nybyggd bostadsrätt som ersättningsbostad [1]
  • Uppskovsavdrag - Dold äganderätt i ersättningsbostad [1]
  • Uppskovsavdrag - Uppförande av småhus på annans mark som ersättningsbostad [1] [2]
  • Uppskovsavdrag - flera ersättningsbostäder [1]

Övrigt

  • Riksskatteverkets rättsfallsprotokoll 21/02 [1]
Till toppen