OBS: Detta är utgåva 2017.7. Sidan är avslutad 2023.

Investeringsvaror

Investeringsvaror är varor som används i en affärsverksamhet och som utmärks av sin varaktighet och sitt värde. Utgiften för köpet är normalt inte direkt avdragsgill vid inkomstbeskattningen utan kostnadsförs genom värdeminskningsavdrag under flera år. Investeringsvaror är alltså sådana varor som minskar i värde (51/76, Verbond nederlandse ondernemingen).

Investeringsvaror delas upp i följande kategorier:

Definitionen av vad som är investeringsvara knyter an till storleken av den ingående skatten på varans anskaffningskostnad. Vid bedömning av om det är en investeringsvara eller inte saknar det betydelse om avdrag för den ingående skatten skett helt, delvis eller inte alls. En vara anses därför som en investeringsvara så snart den ingående skatten uppgår till minst den beloppsgräns som gäller för respektive slag av vara. När det gäller uttagsbeskattade fastigheter och lägenheter är det dock annorlunda. I de fallen gäller beloppsgränsen avdragen ingående skatt.

Maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar

För att maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar ska anses som investeringsvaror måste den ingående skatten vara minst 50 000 kr. Denna beloppsgräns motsvarar ett anskaffningsvärde om 200 000 kr exklusive mer­värdes­skatt. Gränsvärdet gäller för varje vara för sig. Två maskiner som köps samtidigt där den ingående skatten för var och en av maskinerna inte uppgår till 50 000 kr anses därför inte som investeringsvaror.

Maskiner, utrustning eller särskild inredning kan anses som fastighet enligt det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet. Vid tillämpningen av jämkningsbestämmelserna ska dock dessa jämkas på samma sätt som andra maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar. Det gäller dock endast om dessa har tillförts en sådan byggnad eller del av en byggnad som är inrättad för annat än bostadsändamål och som har anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten (8 a kap. 2 § ML).

Begreppet verksamhetstillbehör har slopats i mervärdesskattelagen från och med 1 januari 2017. Det innebär att begreppet även har slopats när det gäller jämkning av ingående skatt.

Det kan uppkomma situationer där en jämkning påverkas av det nya mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet. Exempelvis kan en investeringsvara som var fastighet innan den 1 januari 2017 komma att anses som lös egendom efter detta datum. I samband med ändringen av fastighetsbegreppet har det därför införts övergångsbestämmelser.

Ny-, till- eller ombyggda fastigheter

Omsättning av fastighet är undantagen från skatte­plikt. Det är därför endast i det fall ny-, till- eller ombyggnad har gjorts som jämk­ning kan komma i fråga. Beloppsgränsen för ingående skatt på 100 000 kr som gäller för att en sådan här tillgång ska anses som en investeringsvara motsvarar en anskaff­nings­kostnad för byggåtgärder på 400 000 kr exklusive mer­värdes­skatt.

Om flera bygg­åtgärder utförts på en fastighet under ett beskatt­ningsår ska den ingående skatten på de olika åtgärderna läggas samman vid bedöm­ningen av om det är en investeringsvara eller inte (8 a kap. 2 § andra stycket ML).

Såväl fastighetsägarens som even­tuell hyresgästs eller bostads­rättshavares byggåtgärder ska läggas samman när det gäller att bedöma om beloppsgränsen uppnås eller inte.

Förvärv av bygg­material m.m. likställs i detta hän­seende med upphand­ling av en tjänst som utförs av bygg­företag.

Definitionen av en investeringsvara utgår från de byggåtgärder som utförts på fastigheten som sådan. Bedöm­ningen av om det är en investeringsvara eller inte ska därför ske på fastighetsnivå. Det innebär att den ingående skatt som avser åtgärder vidtagna på olika byggnader men på samma fastighet, ska läggas samman vid bedömningen av om belopps­gränsen för en investeringsvara är uppfylld. En fastighet med två byggnader där mer­värdes­skatten för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder under ett beskattningsår exempelvis uppgår till 50 000 kr respektive 75 000 kr är alltså en investeringsvara.

Det utvidgade reparationsbegreppet

Åtgärder enligt det s.k. utvidgade reparations­begreppet, t.ex. upptagande av fönster- och dörr­öppningar samt flyttning av innerväggar m.m. i sam­band med omdisponering av lokaler, är av sådan karaktär att de bör jämställas med ombyggnad. Dessa åtgärder kan därför bli föremål för jämkning. Du kan läsa mer om det s.k. utvidgade reparations­begreppet i prop. 1999/2000:100 s. 204−206.

Värdehöjande reparationer

Värdehöjande reparationer kan i många fall betraktas som kostnader för att åtgärda det slitage som en byggnad varit utsatt för under den tid verksamhet har bedrivits i den. Någon jämkning av ingående skatt på sådana kostnader blir därför inte aktuell.

Yttre anläggningar

Yttre anläggningar såsom VA-ledningar, trädgårds­anlägg­ning­ar, uteplatser, parkeringsplatser, stödmurar m.fl. utgör fastig­het enligt ML och kan därför omfattas av definitionen av investe­rings­vara.

Mer information om vad som är fastighet enligt ML hittar du på sidan Mervärdesskattelagens fastighetsbegrepp.

Anläggningsavgift

En anläggningsavgift som ger en fastighet åtkomst till det kommunala VA-nätet är inte en kostnad för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet. Anslutningen saknar en direkt koppling till den ny-, till- eller ombyggnad som ett bolag har låtit uppföra (KRNS 2009-02-06, mål nr 7051-07).

Drift och underhåll

Kostnader för bl.a. drift, underhåll och vanliga reparationer anses inte som ny-, till- eller ombyggnad av fastighet och kan därför inte bli föremål för jämkning.

Uttagsbeskattad fastighet

För att en uttagsbeskattad fastighet eller lägenhet enligt 2 kap. 7 § ML ska anses som en investeringsvara krävs att avdrag medgetts för den s.k. uttags­momsen med minst 100 000 kr.

Det är endast i följande två situationer som fastigheter och lägen­heter, som varit föremål för uttagsbeskattning i byggnads­rörelse, anses som investeringsvaror.

  • En fastighet eller lägenhet har överlåtits till någon som har rätt till avdrag för den mer­värdes­skatt som överlåtaren varit skyldig att redovisa på grund av uttag (8 kap. 4 § första stycket 4 ML).
  • En fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäst över­går från att använda en fastighet eller lägenhet i byggnads­rörelse till att använda den i annan verk­samhet och ges rätt att dra av tidigare erlagd mer­värdes­skatt för uttag (8 kap. 4 § första stycket 5 ML).

I underlaget för uttagsbeskattning ingår bl.a. kostnader för reparation och underhåll. Detta medför att den jämknings­skyldighet som senare kan uppkomma omfattar även mervärdesskatten på sådana tjänster, trots att jämkning normalt endast ska ske för mervärdesskatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnad. Denna skillnad har dock ansetts få godtas av praktiska skäl (prop. 1999/2000:82 s. 93).

Vad som gäller för ny-, till- eller ombyggd fastighet avseende sammanläggning av flera åtgärder, byggmaterial m.m. gäller även för uttagsbeskattad fastighet.

Vid bedömning av om belopps­gränsen på 100 000 kr uppnås eller inte under ett beskatt­ningsår ska mer­värdes­skatten på åtgärder i form av ny-, till- eller ombyggnad av fastighet läggas samman med ett eller flera sådana avdrag för ingående skatt som avses här.

Hyres- och bostadsrätt

Hyres- och bostadsrätter anses som investeringsvaror om hyresgästen eller bostadsrättshavaren utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad och mervärdesskatten på kostnaden för åtgärden uppgår till minst 100 000 kr.

Hyres- och bostadsrätter likställs med fastigheter vid tillämp­ning av jämkningsbestämmelserna (8 a kap. 3 § ML).

Vad som gäller för ny-, till- eller ombyggd fastighet avseende sammanläggning av flera åtgärder, värdehöjande reparationer, byggmaterial m.m. gäller även uttagsbeskattade hyres- och bostadsrätter.

Vid bedömningen av belopps­gränsen på 100 000 kr ska byggåtgärder på en hyres- eller bostads­rätt läggas samman med avdrag som hyres­gästen eller bostadsrättshavaren fått för den utgående skatt som redo­visats på uttagen enligt 2 kap. 7 § ML (8 kap. 4 § första stycket 4 och 5 ML).

En bostadsrättshavare eller en hyresgäst kan bli jämkningsskyldig även för mindre belopp för åtgärder som denne tillfört en fastighet, nämligen då frivillig skatt­skyldighet upphör i vissa fall (9 kap. 13 § ML).

Läs mer om vad som särskilt gäller för jämkning avseende hyres- och bostadsrätter.

Övergångsbestämmelser för jämkning i samband med den ändrade definitionen av fastighetsbegreppet

De ändrade reglerna i ML på grund av den nya unionsrättsliga definitionen av fastighetsbegreppet trädde i kraft den 1 januari 2017. Det kan uppkomma situationer där en jämkning påverkas av det nya mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet. Exempelvis kan en investeringsvara som var fastighet innan den 1 januari 2017 komma att anses som lös egendom efter detta datum eller tvärt om. I samband med ändringen av fastighetsbegreppet har det därför införts övergångsbestämmelser.

Vid jämkning av avdrag för ingående skatt som avser investeringsvaror gäller fortfarande äldre bestämmelser för avdrag för vilka korrigeringstiden enligt 8 a kap. 6 § ML påbörjades innan ikraftträdandet, om inte något annat följer av nedanstående punkter:

  • Vid en överlåtelse av en investeringsvara sker jämkning enligt de bestämmelser som gäller vid tiden för överlåtelsen.
  • Om en investeringsvara, eller del av investeringsvara, vid tidpunkten för förvärvet eller nybyggnaden i mervärdesskattehänseende var en fastighet men vid tidpunkten för överlåtelsen inte längre är en fastighet ska ny-, till eller ombyggnader på den aktuella delen i jämkningshänseende ses som förvärv med korrigeringstid på tio år.
  • Om en investeringsvara, eller del av investeringsvara, vid tidpunkten för förvärvet eller nybyggnaden i mervärdesskattehänseende inte var en fastighet men vid tidpunkten för överlåtelsen är en fastighet ska förvärvet eller nybyggnaden av den aktuella delen i jämkningshänseende ses som en ny-, till- eller ombyggnad med en korrigeringstid på fem år.

I övrigt ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för mervärdesskatt som avser tiden innan ikraftträdandet. Övergångsbestämmelsernas konsekvenser framgår av proposition 2016/17:14 s. 39-40.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-51/76 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition [1]
  • Proposition 1999/2000:82 Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter [1]
  • Proposition 2016/17:14 Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen [1]

Övrigt

  • krns 2009-02-06, mål nr 7051-07 [1]