På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Här kan du läsa om hur värderingsmodellen för vattenkraftverk fungerar i stort. Du får även veta vilka egenskaper som är knutna till ett normkraftverk.

Principen för värderingsmodellens uppbyggnad

Värderingsmodellen vid AFT 13 bygger på principen att man först beräknar totalvärdet av vattenkraftverket, inklusive andelar i vattenregleringar. Detta värde bestäms med utgångspunkt från värdet av normalårsproduktionen för ett s.k. normkraftverk. Skillnaden mellan vattenkraftverkets totalvärde och markvärdet utgör värdet av kraftverkets byggnader.

Värderingsmodellen för vattenkraftverk utgår från värdet av ett normkraftverk.

Vilka egenskaper har ett normkraftverk?

Ett normkraftverk är ett kraftverk som definierats på ett visst sätt när det gäller ålder, normalårsproduktion, utnyttjandetid, möjlighet till flerårsreglering och belägenhet. De faktiska egenskaper som ett normkraftverk ska ha regleras i 15 kap. 3 § FTL. Ett normkraftverk definieras som ett kraftverk som

  • tagits i drift under år 1955
  • har en normalårsproduktion på 500 miljoner kilowattimmar
  • har en genomsnittlig utnyttjandetid på 4 500 timmar per år
  • saknar möjlighet till flerårsreglering
  • levererar sin produktion till stamnätet i inmatningspunkt Forsse-Hjälta.

Värdefaktorn ålder uttrycks genom idrifttagningsåret 1955 och bör inte påverkas av om- och tillbyggnader. Normalårsproduktionen på 500 miljoner kWh avser den produktion som i genomsnitt är tillgänglig per år vid kraftverket.

Utnyttjandetiden

Utnyttjandetiden uttrycker möjligheten att anpassa produktionen till tidsperioder med hög efterfrågan (normalårsproduktion/installerad effekt).

Flerårsreglering

Värdefaktorn flerårsreglering uttrycker möjligheten att fördela produktionen mellan åren genom magasinering av vattentillgången.

Belägenhet

Värdefaktorn belägenhet uttrycker en relativ kostnad, större eller mindre, för inmatning av produktionen på stamnätet i förhållande till normkraftverkets läge i Ångermanälven och norrut till Gide älv.

Marknadsvärde

Normkraftverkets värde ska utgöra 75 procent av vattenkraftverkets marknadsvärde i kr/kWh. Detta värde ska bestämmas enligt angivna värderingsregler i 5 kap. 5-6 §§ FTL.

Normalårsproduktion

Ett avgörande inslag i värderingsmodellen är normalårsproduktion och värdet av ett normkraftverks elproduktion. I en riktvärdeangivelse för vattenkraftverk ska värdet i kr/kWh anges för ett kraftverk som har de produktionsförutsättningar som ligger så nära genomsnittet för elproduktionen i landet som möjligt.

När behöver ett vattenkraftverks värde korrigeras?

Om det finns ett verkligt vattenkraftverk med samma förutsättningar som ett normkraftverk skulle vattenkraftverkets riktvärde bestämmas som normkraftverkets normalårsproduktion (500 miljoner kWh) multiplicerat med det värde i kr/kWh som anges i riktvärdeangivelsen.

Om ett vattenkraftverk avviker från normkraftverket ifråga om någon av de riktvärdegrundande värdefaktorerna normalårsproduktion, utnyttjandetid och belägenhet, kan vattenkraftverkets värde korrigeras. Detta sker främst genom regleringen i FTF om hur olika faktorer och korrektioner som är anknutna till dessa värdefaktorer ska tillämpas.

Värdepåverkan av elcertifikat beaktas inte i värderingsmodellen.

Åtgärder har i energipolitiska program sedan 1997 omfattat bl.a. åtgärder för att öka tillförseln av el producerad med förnybara energikällor. Stöd och subventioner har fr.o.m. maj 2003 ersatts med ett elcertifikatsystem, lagen (2003:113) om elcertifikat. Lagen har omarbetats i nuvarande lag (2011:1200) om elcertifikat.

Lagen innehåller en rätt för producenter av förnybar el att bli meddelade elcertifikat av staten, och en skyldighet för elanvändare att inneha elcertifikat i förhållande till sin förbrukning av el. Handeln med elcertifikaten, d.v.s. av staten utfärdade bevis om att en megawattimme förnybar el har producerats, påverkar värdet av de kraftanläggningar som producerar förnybar el. Vattenkraftverk, vindkraftverk och en del av kraftvärmeverken producerar sådan el.

Elcertifikaten och elcertifikathandelns värdepåverkan beaktas inte i värderingsmodellen för vattenkraftverk. Detta framgår av 1 kap. 25 a § FTF. Värdepåverkan av elcertifikaten får därför i dessa fall beaktas genom justering för säregna förhållanden.

Värderingsmodellen beskrivs i 15 kap. 2–9 §§ FTL och i 1 kap. 25 a–32 d §§ FTF.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Fastighetstaxeringsförordning (1993:1199) [1] [2]
  • Fastighetstaxeringslag (1979:1152) [1] [2] [3]
  • Lag (2011:1200) om elcertifikat [1]
Till toppen