På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Här får du vet vad som är utgångspunkten för säregna förhållanden när det gäller värmekraftverk. Du får läsa om justeringsanledningar som begränsat utnyttjande och avvikande drifttid. Du får även läsa om elcertifikat och om hur en justering för det beräknas.

Utgångspunkt för säregna förhållanden

Huvudprincipen för justering för säregna förhållanden beskrivs på sidorna Taxeringsvärde och Justering för säregna förhållanden. De grundläggande reglerna om justering för säregna förhållanden finns i 7 kap. 5 § FTL.

Justering för begränsat utnyttjande

Ett säreget förhållande för begränsat utnyttjande anses föreligga då

  • ett värmekraftverk inte varit i drift under de närmaste fem åren före taxeringsårets ingång
  • kostnaderna för iordningställandet uppgår till den summa som finns angiven i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2012:9)
  • idrifttagningen bedöms ta mer än sex månader i anspråk.
  • Riktvärdet för kraftverksbyggnaden bör i dessa fall justeras till noll kronor.

Ett s.k. säreget förhållande bör anses föreligga då ett väsentligt längre avbrott i elproduktionen än normalt skett, till följd av reparations- eller ombyggnads­arbeten som pågår, eller som kommer att påbörjas under taxeringsåret. I båda dessa fall bör man göra en justering av riktvärdet för byggnaden.

Justering för avvikande drifttid – vindkraftverk

Ett säreget förhållande bör anses föreligga då ett vindkraftverk på grund av yttre förhållanden har en drifttid som avviker från medelförhållandena. I dessa fall bör man göra en justering av riktvärdet för byggnaden. Justeringen bör beräknas enligt tabellen i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2012:9).

Drifttiden eller antalet fullasttimmar, d.v.s. de timmar då kraftverket går för full effekt, bör beräknas som kvoten mellan normalårsproduktionen i kWh och installerad effekt i kW. Man får justeringsbeloppet genom att multiplicera riktvärdet för byggnaden med den faktor som anges i det allmänna rådet.

Exempel: beräkna justeringen och bestämma taxeringsvärdet

En taxeringsenhet har effekten 2 300 kW, genomsnittlig årsproduktion är 5 700 000 kWh och värdeåret är 2010. Riktvärdeangivelsen för hela landet är 10 100 kr/kW och faktor för byggnadsvärde i taxeringsvärdenivå är 0,735.

Faktorn för markvärdet i taxeringsvärdenivå är 0,015 och åldersfaktorn är 0,97 (avläses i Nvi-tabell i SKV A 2012:9). Antalet fullasttimmar blir då 2 478 timmar.

Byggnadsvärde: 2300 kW x 10 100 kr/kW x 0,735 x 0,97 = 16 400 000 kr.

Justering för avvikande drifttid: 0,15 (faktorn för 2 478 timmar) x 16 400 000 = 2 460 000 kr.

Justerat byggnadsvärde: 16 400 000 + 2 460 000 = 18 60 000 kr.

Markvärde: 2300 kW x 10 100 kr/kW x 0,015 = 348 000 kr.

Taxeringsvärde: 18 860 000 + 348 000 = 19 208 000 kr.

Exempel: bestämma byggnadsvärdet

Byggnadsvärdet ska bestämmas för en taxeringsenhet vars effekt är 50 kW. Genomsnittlig årsproduktion är 36 000 kWh och värdeåret är 1993.

Byggnadsvärde: 50 kW x 10 100 kr/kW x 0,735 x 0,27 = 100 000 kr.

Justering för avvikande drifttid: -0,55 (faktorn för 720 timmar) x 100 000 = -55 000 kr.

Justerat byggnadsvärde: 100 000 - 55 000 = 45 000 kr.

Eftersom det taxerade byggnadsvärdet är mindre än 50 000 kr ska något byggnadsvärde inte bestämmas.

Elcertifikat

Rätten att få elcertifikat omfattar maximalt 15 år från och med det år då kraftverket kvalificerade sig för certifikat, d.v.s. startåret (2 kap. 7 § lag [2011:1200] om elcertifikat).

Vindkraftverk

För vindkraftverken beaktas elcertifikatens värde genom själva värderingsmodellen. Detta framgår av 1 kap. 34 f § FTF.

Kraftvärmeverk

För kraftvärmeverk ska värdet av elcertifikat inte beaktas när man bestämmer värdet per kW i riktvärdeangivelsen. När det gäller för kraft­värmeverken så får värdepåverkan av elcertifikaten därför beaktas genom en justering för säregna för­hållanden.

När man beräknar justeringens storlek ska den tabell som finns angiven i Skatte­verkets allmänna råd SKV A 2012:9 användas. Med startår menas det år då kraftverket kvalificerade sig för elcertifikat och med bidrags­år menas det år under vilket ersättning för elcertifikat utbetalas. Man får fram juste­ringens storlek i taxerings­värdenivå genom att multiplicera tabellens värdefaktor med kraftverkets elproduk­tion, eller med den del av produktionen som berörs. Justeringsbeloppet ska redovisas på byggnaden.

Exempel: bestämma taxeringsvärdet för en taxeringsenhet

En taxeringsenhet har värdeåret 2006. Eleffekten är 2500 kWel och drifttiden 4 000 timmar. Effekten multiplicerat med drifttiden ger årsproduktionen. Med årsproduktion menas här den produktion som man har fått elcertifikat för. I exemplet är hela produktionen elcertifikatsgrundande. Riktvärde­angivelsen för hela landet är 6 200 kr/kWel. Faktorn för bygg­nadsvärde i taxeringsvärdenivå är 0,735. Faktorn för markvärdet i taxeringsvärdenivå är 0,015. Åldersfaktorn avläses i Nö-tabell i SKV A 2012:9. Verket är kvalificerat för elcertifikat från färdigställandet.

Ange värdena efter eventuell avrundning.

Byggnadsvärde: 2500 kW x 6 200 kr/kW x 0,735 x 0,94 = 10 700 000 kr.

Justering för elcertifikat: 2500 x 4000 x 1,07 = 10 700 000 kr.

Summa byggnadsvärde: 10 600 000 + 10 700 000 = 21 300 000 kr.

Markvärde: 2500 kW x 6 200 kr/kW x 0,015 = 232 000 kr.

Taxeringsvärde: 21 300 000 + 232 000 = 21 532 000 kr.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter vid 2013 års allmänna fastighetstaxering [1] [2] [3] [4] [5]

Lagar & förordningar

  • Fastighetstaxeringsförordning (1993:1199) [1]
  • Fastighetstaxeringslag (1979:1152) [1]
  • Lag (2011:1200) om elcertifikat [1]
Till toppen