Avdragsrätt för importmoms – varuimport

Rätt till avdrag och återbetalning av mervärdesskatt på import

Den som är skattskyldig har rätt att göra avdrag för ingående skatt på import av en vara för en verksamhet som medför skattskyldighet. Det innebär att det är den som importerar en vara för att använda den i sin ekonomiska verksamhet, d.v.s. den verkliga importören, som kan ha avdragsrätt för ingående skatt på importen.

Motsvarande gäller för den som har rätt till återbetalning av mervärdesskatt enligt 10 kap. ML. Samma begränsningar i avdragsrätten gäller för återbetalning av ingående skatt på import som för mervärdesskatt på inköp inom landet, se Rätt till återbetalning.

Endast den verkliga importören kan ha avdragsrätt

Skatteverket är beskattningsmyndighet för beskattning vid import för importörer som är registrerade till mervärdesskatt i Sverige. Med importör avses den som är deklarant för en import eller den för vars räkning ett ombud handlar. Om ett ombud anlitas och agerar med fullmakt från en sådan importör är det importören som är skattskyldig och som kan ha avdragsrätt för den ingående skatten på importen, inte ombudet.

Det är endast den verkliga importören (den som importerar en vara för att använda den i sin ekonomiska verksamhet) som kan ha avdragsrätt för ingående skatt på importen. Det kan förekomma att någon annan än den verkliga importören blir skattskyldig för mervärdesskatt vid importen, d.v.s. någon som inte ska använda de importerade varorna i sin verksamhet. Det kan exempelvis vara fallet om det inte finns någon fullmakt för den person som genomför importen att företräda den verkliga importören. Det kan också vara fallet om den verkliga importören inte är registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet. Skatteverket anser att den som har varit skyldig att betala mervärdesskatt för importen i så fall inte har avdragsrätt, eftersom importen inte har gjorts för denna persons verksamhet.

Vid olaglig import finns ingen avdragsrätt

Vid s.k. olaglig import är Tullverket beskattningsmyndighet. Med olaglig import menas import som inte genomförs i enlighet med Tullverkets föreskrifter. Om t.ex. en transportör påförs importmoms av Tullverket finns i dessa fall inte någon avdragsrätt, eftersom de importerade varorna inte avser inköp i transportörens egen verksamhet. Importmomsen kan i detta fall inte heller anses som ett utlägg för en verklig importörs räkning. Skatteverket anser därför att varken en transportör eller en verklig importör kan ha avdragsrätt för importmoms som påförs en transportör vid s.k. olaglig import.

Speditörers utlägg

En speditör som för en kunds räkning gör ett utlägg för mervärdesskatt i samband med import har inte avdragsrätt eftersom det inte är fråga om skatt på ett inköp i speditörens verksamhet. Ibland kan det i stället finnas återbetalningsrätt hos speditörens uppdragsgivare, exempelvis om importen har gjorts av en utländsk beskattningsbar person som inte är registrerad för mervärdesskatt i Sverige och det är fråga om indirekt ombudskap (se nedan).

Rättsfall: importmoms hos auktionsförrättare

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en auktionsförrättare inte hade rätt till avdrag för importmoms som auktionsförrättaren hade betalat vid importen för en vara, som förrättaren sålt på auktion för någon annans räkning. Avdragsrätt ansågs inte finnas eftersom importmomsen inte hade någon koppling till den skattepliktiga förmedlingsverksamheten (RÅ 1988 ref. 144).

Importmoms i reparationsverksamhet

Skatteverket anser att rätt till avdrag eller återbetalning finns för den ingående skatten för importen under förutsättning att varorna importeras uteslutande för att repareras här i landet, för att sedan sändas tillbaka till tredjeland. Skatten på importen av varorna anses då ha koppling till reparationsverksamheten. Motsvarande bedömning som sker av avdrags- och återbetalningsrätten vid import för utförande av reparationstjänster kan göras även för import för utförande av övriga tjänster som består av arbete på lös egendom.

Rättsfall: importmoms i reparationsverksamhet

Skatterättsnämnden har ansett att återbetalningsrätt för importmoms fanns för ett företag som importerade varor för reparation. Som förutsättning i ärendet gällde att företaget var skyldigt att betala mervärdesskatt till Tullverket på grund av import av varor för att företaget i sin reparationsverksamhet skulle utföra vissa reparationer och därefter skicka varorna tillbaka till kunden.

Skatterättsnämnden ansåg att importen av varorna under de angivna förutsättningarna var grundläggande för reparationsverksamheten och en förutsättning för att den skulle kunna bedrivas. Vid en tolkning utifrån allmänt språkbruk kunde de importerade varorna anses använda i företagets reparationsverksamhet. Den ingående skatten vid importen ansågs ha ett direkt och omedelbart samband med de genom export omsatta reparationstjänsterna. Skatterättsnämnden ansåg därför att företaget hade rätt till återbetalning av den ingående skatten för importen av varorna (SRN 2011-03-03, dnr 35-08/I).

Rättsfall: import för lagringsverksamhet

Ett bolag ansågs som importör av Tullverket och påfördes därför mervärdesskatt för tre importer av olja. Bolaget bedrev en mervärdesskattepliktig lagringsverksamhet. Frågan i målet var om de oljeprodukter som hade importerats kunde anses använda i bolagets verksamhet. Det var ostridigt att bolaget vid tidpunkten för importerna inte ägde oljeprodukterna.

Kammarrätten ansåg att omständigheterna i målet skiljde sig från omständigheterna i SRN 2011-03-03, dnr 35-08/I (se ovan). Det fanns inget i avtalet mellan ägaren till oljan och bolaget som angav att de åtgärder som vidtogs under lagringen var avsedda att förändra eller förbättra oljans egenskaper. Bolaget kunde därför inte anses förfoga över eller påverka varorna på motsvarande sätt som i förhandsbeskedet. Syftet med åtgärderna föreföll snarare vara att vårda produkterna, bibehålla kvaliteten och säkerställa att de inte försämrades under lagringstiden.

Enligt kammarrätten kunde inte denna hantering anses tillföra något mervärde som inte redan fanns vid importen. Importerna ansågs därför inte ha varit grundläggande för bolagets lagringsverksamhet eller en förutsättning att verksamheten skulle kunna bedrivas på ett liknande sätt som i förhandsbeskedet. Enligt kammarrättens bedömning kunde den importerade oljan därför inte anses använd i bolagets verksamhet och därmed fanns inte någon rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt (KRNS 2015-11-11, mål nr 7678-14).

Avdragsrätt för ingående skatt på import av konstverk, samlarföremål och antikviteter

I fråga om import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, d.v.s. inköp från tredjeland, finns ingen beloppsgräns för beskattningen. En sådan beloppsgräns om 300 000 kr gäller annars för omsättning av konstverk i vissa fall enligt 1 kap. 2 a § ML (se Skattskyldighetens omfattning). Import av konstverk, samlarföremål och antikviteter ska alltså beskattas oavsett värde och oavsett vem som importerar. Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget, se Skattesats 12 %.

Det är Tullverket som bedömer om en vara ska klassificeras som konstverk, samlarföremål eller antikvitet, se mer om det under vinstmarginalbeskattning för begagnade varor.

Ingående skatt

En återförsäljare som importerar konstverk, samlarföremål och antikviteter ska redovisa mervärdesskatten i sin mervärdesskattedeklaration. Motsvarande avdrag för ingående skatt får inte göras om återförsäljaren har begärt att få tillämpa vinstmarginalbeskattning för omsättningen och Skatteverket har beslutat om det (9 a kap. 13 § ML). Den ingående skatten får dock inräknas i inköpspriset vid beräkning av vinstmarginalen (9 a kap. 9 § tredje stycket ML).

Förskjuten avdragsrätt

En återförsäljare får tillämpa ML:s allmänna bestämmelser trots att bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning gäller (9 a kap. 3 § ML). Detta gäller också i de fall återförsäljaren begärt att få tillämpa vinstmarginalbeskattning och Skatteverket har beslutat om detta enligt 9 a kap. 2 § ML.

Om en återförsäljare som har fått ett sådant beslut väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna i ML finns avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten. Avdragsrätten inträder i dessa fall först i den redovisningsperiod då varorna omsätts av återförsäljaren (9 a kap. 14 § ML).

Importörer som inte är registrerade för mervärdesskatt i Sverige

Vid import av varor till Sverige av en importör som inte är registrerad till mervärdesskatt här i landet är det Tullverket som är beskattningsmyndighet för importen. Om importen avser en vara som ska användas i importörens ekonomiska verksamhet kan det finnas rätt till återbetalning av den ingående skatten på importen för utländska beskattningsbara personer. Det gäller under förutsättning att importören inte var skyldig att vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för importen. Vidare måste också villkoren för återbetalningsrätt vara uppfyllda.

Importmoms hos indirekta ombud

Skatteverket anser att en verklig importör som inte är skyldig att vara registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för förvärvet, och som anlitar ett indirekt ombud för import av varor till Sverige, kan ha rätt till återbetalning för den importmoms som Tullverket påför ombudet. Med verklig importör menas den som importerar en vara för att använda den i sin ekonomiska verksamhet. Med indirekt ombud menas ett ombud som handlar i eget namn men för sin uppdragsgivares räkning. Återbetalning kan aktualiseras under förutsättning att det indirekta ombudskapet kan styrkas och att villkoren för återbetalning är uppfyllda.

Dubbelbetalning p.g.a. en speditörs konkurs

Om en verklig importör som inte är registrerad till mervärdesskatt i Sverige anlitar en speditör som betalningsansvarigt ombud för importen hos Tullverket, och speditören på grund av konkurs inte betalar importmomsen, kan Tullverket kräva importören på skatten. Om importören då redan har betalat speditören leder detta till att importören tvingas betala ett belopp motsvarande importmomsen två gånger.

Det förhållandet att Tullverket på grund av att importmomsen är obetald riktar sitt krav på importören får endast anses innebära en påminnelse om att denna skatt är obetald. Underlaget som importören får i samband med Tullverkets krav på betalning medför inte förnyad återbetalningsrätt för importmoms. Kravet får i stället i sin helhet betraktas som en kostnad för importören.

Rättsfall: dubbelbetalning p.g.a. speditörs konkurs

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt avdragsrätten för den importmoms som ett bolag på grund av en speditörs konkurs var tvunget att betala dubbelt – först till speditören och sedan till Tullverket. Domstolen fann att eftersom bolaget hade haft rätt att dra av skatten redan vid den första betalningen och hade yrkat och medgetts avdrag, så kunde inte ytterligare avdrag komma i fråga för samma import (RÅ 2004 not. 196).

Kompletterande innehåll

• Beskattningsunderlag