Grundlagarna och riksdagsordningen

Grundlagarna

Sverige har fyra grundlagar (1 kap. 3 § RF). Dessa är

• Regeringsformen (RF), som innehåller principerna för vårt statsskick
• Successionsordningen (SO), med bestämmelser om hur Sveriges tron ska ärvas
• Tryckfrihetsförordningen (TF), som reglerar yttrandefriheten tillsammans med
• Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), vår senaste grundlag.

Grundlagarna står över alla andra lagar genom att innehållet i övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Riksdagen stiftar grundlagar genom att fatta två likalydande beslut. Mellan de två riksdagsbesluten ska hållas allmänt val till riksdagen (8 kap. 14 § RF).

Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga (8 kap. 16 § RF). Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är endast bindande när de röstande är emot förslaget. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.

Regeringsformen och riksdagen

De grundläggande bestämmelserna om arbetet i riksdagen återfinns i 4 kap. RF. Riksdagsarbetet i övrigt regleras i riksdagsordningen.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse (1 kap. 1 § RF). Riksdagen är folkets främsta företrädare och riks­dagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning (1 kap. 4 § RF).

Riksdagsordningen

Sverige har sedan 2014 en ny riksdagsordning som ersatte 1974 års riksdagsordning. Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. De 14 kapitlen tar till exempel upp hur sammanträdena i kammaren ska gå till och vad som gäller för talmannen. Hur ärenden ska lämnas, beredas och avgöras i riksdagen regleras också i riksdagsordningen. En viktig del är bestämmelserna om hur riksdagens 15 utskott ska tillsättas och arbeta.

Riksdagsordningen har en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Den består av två slags bestämmelser, nämligen huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. Riksdagen stiftar riksdagsordningens huvudbestämmelser i princip på samma sätt som grundlag (8 kap. 17 § RF). En huvudbestämmelse kan emellertid också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet. Riksdagsordningens tilläggsbestämmelser beslutas i samma ordning som lag i allmänhet.