På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

JK och JO har tillsyn över statliga och kommunala myndigheter och anställda vid sådana myndigheter. JK ska bl.a. bevaka statens rätt och att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. JO ska särskilt se till att den offentliga verksamheten följer regeringsformen och inte gör intrång i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitiekanslern

Justitiekanslern (JK) utnämns av regeringen och är rege­ringens högsta ombuds­man. JK:s arbetsuppgifter och befogen­heter framgår av lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn och förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.

JK är chef för myndigheten med samma namn. De allra flesta ärenden hos myndigheten hanteras på så sätt att de bereds av någon av handläggarna varefter beslut fattas av någon av cheferna. Handläggaren skriver normalt ett förslag till beslut (eller ibland ett yttrande eller en inlaga till en domstol) som justeras av besluts­fattaren. JK själv är beslutsfattare inom alla ärendekategorier, medan byråcheferna fattar vissa beslut inom sina respektive områden.

Vilka omfattas av JK:s tillsyn?

JK har tillsyn över statliga och kommunala myndigheter och anställda vid sådana myndigheter. Även andra personer som har en anställning eller ett uppdrag där det ingår myndighetsutövning omfattas av JK:s tillsyn, oavsett om de är knutna till statliga myndigheter eller inte (3 § förordningen med instruktion för Justitiekanslern och 3 § lagen om justitiekanslerns tillsyn).

Jämfört med JO:s tillsyn är JK:s tillsyn mer övergripande och främst inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten (se prop. 1998/99:1, vol 2, s. 22). JK bestämmer själv om en anmälan från en enskild ska föranleda några åtgärder.

Undantag från JK:s tillsyn

JK:s tillsyn omfattar inte regeringen eller statsråd och inte heller riksdagens myndigheter eller anställda och uppdragstagare vid riksdagens myndigheter (2 § lagen om justitiekanslerns tillsyn).

Tillsynen omfattar inte heller ledamöter av riksdagen, kyrko­mötet eller beslutande kommunala församlingar (3 § lagen om justitiekanslerns tillsyn).

JK:s arbetsuppgifter och befogenheter

JK ska bevaka statens rätt och bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter. JK får också ta över uppgiften från en annan myndighet att bevaka statens rätt i en tvist som prövas eller kan bli föremål för prövning av en allmän domstol (2 § förordningen med instruktion för Justitiekanslern).

JK ska också vaka över tryck- och yttrandefriheten och är ensam åklagare när det gäller brott mot tryck- och yttrandefriheten (6 § förordningen med instruktion för Justitiekanslern). En annan åklagaruppgift som JK har är att värna om meddelarfriheten och anonymitetsskyddet för uppgiftslämnare till massmedierna och att ingripa mot överträdelser av dessa regler.

JK utövar tillsyn över advokaternas disciplinverksamhet som företrädare för det allmänna (7 § förordningen med instruktion för Justitiekanslern) och har vissa befogenheter inom kreditupplysnings- och inkassolagarnas områden samt får del av vissa beslut från Datainspektionen (8 § förordningen med instruktion för Justitiekanslern).

JK bevakar rättshjälpssystemet och har t.ex. rätt att föra talan mot beslut om rättshjälp och ersättningar av allmänna medel till bl.a. offentliga försvarare (10 § förordningen med instruktion för Justitiekanslern).

JK handlägger också ersättningsanspråk som riktar sig mot staten och som sker med stöd av bl.a.

Se 3 § förordningen om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten.

JK får som särskild åklagare väcka åtal mot befattningshavare som har begått en brottslig gärning genom att åsidosätta sina skyldigheter i tjänsten eller i uppdraget (5 § lagen om justitiekanslerns tillsyn). JK får i sådana fall, om felet kan ”beivras genom disciplinärt förfarande”, i stället göra en anmälan till den som har befogenhet att besluta om disciplinpåföljd. Det är normalt en myndighets personalansvarsnämnd, eller, om det gäller statligt anställda i högre befattningar, Statens ansvarsnämnd (6 § lagen om justitiekanslerns tillsyn).

JK bör inte ingripa mot lägre befattningshavare som saknar självständiga befogenheter, om det inte finns särskilda skäl (4 § förordningen med instruktion för Justitiekanslern).

JK ska få tillgång till de upplysningar som behövs

JK har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndig­heters protokoll och handlingar (9 § lagen om justitiekanslerns tillsyn). Av bestämmelsen följer att sekretessbestämmelser i vanlig lag inte kan åberopas mot JK och att JK även har tillgång till handlingar som inte är allmänna. JK har därför rätt att ta del av handlingar i ett ärende som inte har slutbehandlats av myndigheten, exempelvis anmälan och förhörsprotokoll i en ännu inte avslutad förundersökning.

Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden som begärs av JK (10 § lagen om justitiekanslerns tillsyn). Samtliga myndigheter och personer som står under JK:s tillsyn är skyldiga att på begäran sanningsenligt uppge alla sakförhållanden som rör tjänsten och t.ex. ge besked om de tjänsteåtgärder som de har vidtagit i form av beslut eller på annat sätt (se t.ex. JO 1997/98 s. 66, som rör motsvarande uppgiftsskyldighet gentemot JO). En offentliganställd person som inte följer en begäran från JK eller dröjer med att svara kan i princip få en disciplinpåföljd för sitt agerande.

Justitieombudsmannen

Riksdagens ombudsmän, eller justitieombudsmännen som de vanligen kallas, granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete. Det gäller särskilt sådana lagar som berör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten och kommunerna. Det finns fyra justitieombudsmän. De väljs av riksdagen var för sig för en period av fyra år och de kan väljas om. Varje justitieombudsman svarar för tillsynen inom sitt ansvarsområde. Justitieombudsmännen är helt självständiga i sitt arbete och i sina beslut. Ingen ombudsman kan påverka de andras ärenden.

Förkortningen JO används för såväl en enskild justitieombudsman som för hela JO-ämbetet. En av justitieombudsmännen är administrativ chef för JO-ämbetet och benämns därmed chefsJO.

Riksdagen väljer också två ställföreträdande ombudsmän vars uppgift är att träda in för någon av de ordinarie ombudsmännen vid längre bortovaro, till exempel vid tjänsteresor, sjukdom eller liknande.

JO:s arbetsuppgifter och befogenheter regleras i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Vilka omfattas av JO:s tillsyn?

JO har liksom JK tillsyn över statliga och kommunala myndigheter och anställda vid sådana myndigheter (2 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän).

Tillsynen omfattar även andra personer som har anställningar eller uppdrag som innebär myndighetsutövning.

Undantag från JO:s tillsyn

I likhet med vad som gäller för JK finns undantag från JO:s tillsyn. JO:s tillsyn omfattar t.ex. inte ledamöter i riksdagen, regeringen och enskilda statsråd och inte heller ledamöter av beslutande kommunala församlingar. JO:s tillsyn omfattar inte heller JK. En annan viktig begränsning är att justitieombudsmännen inte står under tillsyn av varandra (2 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän).

JO:s arbetsuppgifter och befogenheter

Det främsta syftet med JO:s verksamhet är att främja rätts­säkerheten. JO ska särskilt se till att myndigheter och domstolar i sin verksamhet följer regeringsformens bestämmelser om opartiskhet och saklighet och att den offentliga verksamheten inte gör intrång i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter (3 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän).

JO:s kontroll initieras både genom anmälningar från allmänheten och genom egna initiativ. JO inspekterar regelbundet olika myndigheter och domstolar runt om i landet.

JO:s befogenheter, som huvudsakligen framgår av 6 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän, är bl.a. följande.

  • JO har rätt att i beslut uttala sig om en åtgärd av en myndighet eller befattningshavare strider mot en lag eller annan författning eller annars är felaktig eller olämplig.
  • JO har rätt att göra vägledande uttalanden som bidrar till att rättstillämpningen blir enhetlig och ändamålsenlig.
  • JO kan, som särskild åklagare, väcka åtal mot en befattningshavare som har begått en brottslig gärning genom att åsidosätta sina skyldigheter i tjänsten eller uppdraget. Det omfattar dock inte tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott – där är JK åklagare.
  • JO kan anmäla en tjänsteman för prövning av disciplinansvar.

JO kan vidare göra en framställning om författningsändring till riksdagen eller regeringen (4 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän).

JO kan också överlämna ett ärende till en ordinarie tillsynsmyndighet för handläggning (18 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän).

JO bör inte ingripa mot lägre befattningshavare utan självständiga befogenheter, om det inte finns särskilda skäl för ett ingripande (8 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän).

JO ska få tillgång till de upplysningar som behövs

Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. En ombudsman har också rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar (13 kap. 6 § RF). Av bestämmelsen följer att sekretessbestämmelser i vanlig lag inte kan åberopas mot ombudsmännen och att de även har tillgång till handlingar som inte är allmänna. En ombudsman har därför rätt att ta del av handlingar i ett ärende som inte har slutbehandlats av myndigheten, exempelvis anmälan och förhörsprotokoll i en ännu inte avslutad förundersökning.

Samtliga myndigheter och personer som står under JO:s tillsyn är skyldiga att på begäran av en ombudsman sanningsenligt uppge alla sakförhållanden som rör tjänsten och t.ex. ge besked om de tjänsteåtgärder som de har vidtagit i form av beslut eller på annat sätt (se t.ex. JO 1997/98 s. 66). En offentliganställd person som inte följer en begäran från JO eller dröjer med att svara kan i princip få en disciplinpåföljd för sitt agerande.

Årlig ämbetsberättelse

JO ger varje år ut en tryckt ämbetsberättelse som avser tiden 1 juli närmast föregående år till och med 30 juni innevarande år. Berättelsen ska innehålla en redogörelse för vissa av de åtgärder som JO har vidtagit i tillsynsverksamheten och för andra viktigare beslut som JO har meddelat. Berättelsen ska även innehålla en översikt över verksamheten i övrigt (11 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förordning (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]
  • Förordning (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten [1]
  • Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform [1]
  • Lag (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]
  • Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]
  • Personuppgiftslag (1998:204) [1]
  • Skadeståndslag (1972:207) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen