På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Den som känner till hur lagstiftningsarbetet går till har lättare för att hitta relevanta rättskällor och förstå vad som är gällande rätt.

Utredningsarbetet

Riksdagen stiftar lagarna (1 kap. 4 § RF). Förslag till riks­dagens lagstiftning väcks antingen genom proposition av regeringen, motion av riksdagsledamot eller förslag av ett riks­dags­utskott. Den vanligaste formen av förslag till lagstiftning är propo­sitioner.

En proposition föregås normalt av en utredning. Lagstiftningen vilar till stor del på det utred­ningsarbete som sker i statliga kommittéer samt olika arbetsgrupper inom departementen och de centrala verken. Ramen för en kommittés arbete anges i direktiv som beslutas av regeringen. Kommittéerna presenterar sina arbeten i betänkanden som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Det utredningsarbete som ligger till grund för lagstiftningen utförs ibland inom ett departement eller i en arbetsgrupp som bildats för att utföra en sådan ”inomdepartemental” utredning. Resultaten av denna typ av utredningar publiceras i Departe­ments­serien.

Ett betänkande remitteras i regel till ett antal domstolar, myndigheter, kommuner, landsting och intresseorganisationer. Efter remiss­behand­lingen vidtar det egentliga lagstiftningsarbetet på departementet.

Lagrådsremiss

På mer centrala juridiska områden färdigställer departementet en remiss till Lagrådet för dess granskning. En sådan remiss kallas lagrådsremiss. Av 8 kap. 21 § RF framgår bl.a. när regeringen eller ett riksdagsutskott ska inhämta yttrande av Lag­rådet och av 8 kap. 22 § RF framgår att Lagrådets granskning ska avse

  • hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rätts­ordningen i övrigt
  • hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra
  • hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav
  • om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften
  • vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om Lagrådet finns i lagen om Lagrådet.

Efter det att Lagrådet lämnat sitt utlåtande sker en ny bearbet­ning inom departementet med utgångspunkt i Lagrådets synpunkter.

Regeringen föreslår och riksdagen beslutar

Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en propo­sition (9 kap. 2 § riksdagsordningen). En riks­dags­ledamot lämnar förslag till riksdagen genom en motion (9 kap. 10 § riksdagsordningen). I denna kan ledamoten yrka avslag, ändring eller komplettering av den föreslagna lag­stiftningen. Propositionen och eventuella motioner remitteras till rätt utskott för behandling. Utskottet avger ett betänkande med uppmaning till riksdagen att pro­positionen ska antas i sin helhet eller med viss ändring eller avslås. Betänkandena publiceras i särskilda serier som ingår i det s.k. riksdagstrycket. Därefter behandlas propositionen av riksdagen i plenum. Då kan i vissa fall ytterligare jämkningar ske av förslaget. Riksdagens beslut redovisas sedan i riksdagsskrivelser (rskr).

Var finns lagarna?

Beslutade lagar kungörs i Svensk författningssamling (SFS).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lagen (2003:333) om Lagrådet [1]
  • Regeringsformen (1974:152) [1] [2] [3]
  • Riksdagsordning (2014:801) [1] [2]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen