På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Med ”förarbeten” avses vanligtvis förarbeten till riksdagens lag­stiftning. De utgörs av kommittébetänkanden och rege­ringens propositioner samt riksdagsutskottens betänkanden.

Kommittébetänkande

Ett kommittébetänkande inleds regelmässigt med en skrivelse till statsrådet det vänder sig till. I skrivelsen lämnas en kort redo­görelse för kom­mitténs uppdrag, sammansättning m.m. Efter skrivelsen följer normalt

  • sammanfattning av betänkandet
  • författningsförslag
  • redovisning av de frågor som kommittén har behandlat samt kommitténs överväganden och förslag
  • författningskommentar
  • i förekommande fall reservationer, särskilda yttranden och bilagor.

Användbara vid rättstillämpning

Kommittéerna presenterar sina arbeten i betänkanden som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). I betänkandena brukar det finnas en omfattande redogörelse för gällande rätt. Denna redogörelse kan ofta vara till stor hjälp vid rätts­tillämpningen. Ibland finns det dessutom en praxisdel som kan vara ett hjälpmedel att snabbt få en överblick över relevanta prejudikat inom området. Därför kan även betänkanden som inte leder till någon lag­stiftning vara ett värdefullt hjälpmedel i rättsutredningar.

Ibland utförs utredningar inom ett departement. Resultaten av denna typ av utredningar publiceras i Departementsserien (Ds).

På mer centrala juridiska områden färdigställer departementet en remiss till Lagrådet för dess granskning. En sådan remiss kallas lagrådsremiss.

Proposition

En proposition i ett lagstiftningsärende innehåller i regel

  • en samman­fattning av propositionens huvud­sakliga innehåll
  • förslag till riksdagsbeslut
  • lagförslag
  • redogörelse för ärendet och dess beredning
  • redovisning av regeringens överväganden och förslag
  • författningskommentar
  • bilagor
  • lagrådsremissens lagförslag
  • Lagrådets yttrande
  • utdrag ur protokoll vid det regeringssammanträde där proposition beslutats.

Vid tolkning av lagtext är de intressantaste delarna i propositionen regeringens överväganden och förslag samt för­fatt­nings­kommentaren. Dessa kallas sammantaget ibland för motiv.

Det bör observeras att det lagförslag som läggs fram för riksdagen inte alltid stämmer överens med det lagförslag som presenterats i lagrådsremissen eftersom Lagrådets kommentarer kan ha lett till ändringar. Man måste därför vid lagtolkningen ta del av Lagrådets utlåtande och se vad detta får för konsekvenser för regeringens ställningstaganden i propositionen.

Utskottsbetänkande

Ett utskottsbetänkande innehåller en redovisning av utskottets upp­fatt­ning om propositionen och eventuella reservationer. I regel behand­lar utskottet mera utförligt endast de frågor som aktuali­serats i motionerna och de frågor där utskottet har en annan upp­fattning än föredraganden. Men utskottet kan också när­mare behandla frågor där det önskar redovisa komp­letterande synpunkter.

För Skatteverkets del är det främst betänkanden från skatte­utskottet (SkU) som är av intresse som rättskälla.

Upplysningar för lagtolkningen

De mest värdefulla upplysningarna för lagtolkningen finner man givetvis i de arbeten som ligger ”närmast i tiden” till själva lagen, dvs. propositionen och utskottsbetänkandet. Om en fråga inte besvaras där återstår att undersöka om kommitté­betänkandet ger någon ledtråd. Det är emellertid viktigt att kontrollera om det under det egentliga lagstiftnings­arbetet har kommit till eller fallit bort något som berör den frågeställning som är aktuell. Kommitténs uttalanden kan t.ex. genom att den föreslagna lagtexten ändrats ge en felaktig bild av hur bestämmelsen ska tillämpas i olika situationer. Detta kan också gälla regeringens uttalanden i propositionen i de fall lagtexten fått en annan lydelse efter förslag från exempelvis utskottet.

Motstridiga uttalanden

Det kan ibland föreligga motstridiga uttalanden i förarbetena utan att det påverkar utformningen av lagtexten. Vid en sådan konflikt anses utskottets uttalade mening ha högre valör än regeringens. Saknas det uttalanden i utskotts­betänkandet i en viss fråga där regeringen uttalat annan mening än kommittén anses regeringens mening ha före­träde.

Att hitta förarbeten

Det enklaste sättet att hitta förarbeten till en viss bestämmelse är att utgå från den not som finns i ingressen till lagen i Svensk författningssamling (SFS). I noten finns uppgift om årtal och nummer på den proposition, på det utskotts­betänkande och på den riks­dags­skrivelse (rskr) som ligger till grund för bestämmelsen. Både lagar och förarbeten publiceras på internet och kan hittas t.ex. i Regerings­kansliets rättsdatabaser (Lagrummet) eller på riksdagens webbplats.

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen