På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Ett företag ska bl.a. upprätta en öppningsbalansräkning när bokföringsskyldigheten inträder. Här kan du läsa vilka regler som ska tillämpas när den upprättas.

När ska en öppningsbalansräkning upprättas?

En öppningsbalansräkning är en balansräkning som visar tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt. En öppningsbalansräkning ska upprättas när ett företag blir bokföringsskyldigt. En öppningsbalansräkning ska också upprättas när grunden för bokföringsskyldigheten ändras (4 kap. 3 § första stycket BFL). Som exempel på situationer på detta anges i förarbetena när en rörelse som drivs av en enskild näringsidkare byter ägare eller då en bokföringsskyldig rörelse byter identitet och forsätter i exempelvis bolagsform (prop. 1998/99:130 del 1 s. 387).

Öppningsbalansräkningen ska upprättas utan dröjsmål.

Vilka regler ska tillämpas?

När ett företag ska upprätta en öppningsbalansräkning ska de krav som ställts på ett årsbokslut i 6 kap. 4 § andra stycket BFL tillämpas (4 kap. 3 § andra stycket BFL). Det innebär bl.a. att öppningsbalansräkningen ska upprättas i enlighet med:

Om företaget uppfyller kraven för att få upprätta ett förenklat årsbokslut, d.v.s. har en årlig nettoomsättning som uppgår till högst tre miljoner kronor och är inte skyldigt att upprätta en årsredovisning, ska motsvarande bestämmelser i 6 kap. 6 § BFL om förenklat årsbokslut tillämpas när öppningsbalansräkningen upprättas (4 kap. 3 § andra stycket BFL).

Särskilt om förenklat årsbokslut

En enskild näringsidkare som uppfyller kravet för att få upprätta ett förenklat årsbokslut och som vill tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1 måste upprätta en öppningsbalansräkning. En öppningsbalansräkning är en förutsättning för att få tillämpa det allmänna rådet (BFNAR 2006:1 punkt 1.6). När företagaren ska upprätta öppningsbalansräkningen ska de tillgångar och skulder som är hänförliga till verksamheten enligt kapitel 3 tas upp.

Om verksamheten startas i samband med att reglerna ska börja tillämpas ska tillgångarna och skulderna tas upp till det värde som följer av bestämmelserna i kapitel 6. Om verksamheten redan bedrivs när reglerna ska börja tillämpas ska tillgångarna och skulderna tas upp till de värden som de hade i deklarationen för föregående års utgång (BFNAR 2006:1 punkt 1.6).

För ideella föreningar och registrerade trossamfund som har en årlig nettoomsättning som uppgår till högst tre miljoner kronor och som vill tillämpa ett förenklat årsbokslut finns motsvarande bestämmelser i BFNAR 2010:1 punkt 1.5.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. [1]

Övrigt

  • BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1] [2] [3] [4]
  • BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1]

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen