På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Huvudregeln är att företagen ska ha svenska kronor som redovisningsvaluta. Transaktioner i utländsk valuta ska i den löpande bokföringen räknas om till redovisningsvalutan. Här kan du läsa om vilken valutakurs som då ska användas.

Presentera affärshändelser i enhetlig redovisningsvaluta

Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta (4 kap. 6 § BFL). Den redovisningsvaluta som gäller för företaget ska användas för samtliga affärshändelser och i samtliga led i redovisningen. Det innebär att samma redovisningsvaluta ska användas både i bokföringen för presentation i registreringsordning och i systematisk ordning.

Uttrycket ”ska kunna presenteras” ovan innebär inte nödvändigtvis att den enskilda affärshändelsen måste noteras i bokföringssystemet i den aktuella redovisningsvalutan. Det räcker att man ur bokföringssystemet, utifrån den noterade affärshändelsen, kan ta fram och presentera affärshändelsens belopp, omräknat till redovisningsvalutan per dagen för affärshändelsen. Av förarbetena framgår att bestämmelsen inte är avsedd att förhindra användning av s.k. flervalutasystem. När ett sådant system används får man acceptera att beloppet kan tas fram och presenteras i redovisningsvalutan med en eller ett par dagars fördröjning (prop. 1999/2000:23 s. 216).

Svenska kronor som redovisningsvaluta

Redovisningsvalutan ska vara i svenska kronor (4 kap. 6 § BFL).

Euro som redovisningsvaluta

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker och försäkringsföretag får ha euro som redovisningsvaluta i stället för svenska kronor (4 kap. 6 § BFL).

Om ett aktiebolag ska ha euro som redovisningsvaluta ska detta anges i bolagsordningen. I bolagsordningen ska det i så fall också stå att aktiekapitalet ska vara bestämt i euro (3 kap. 2 § ABL). Beslut om ändring av bolagsordningen ska anmälas till Bolagsverket. Beslutet om att ändra aktiekapitalet till euro får verkan först från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter registreringen hos Bolagsverket (3 kap. 8 § ABL).

Filial i utlandet som tillhör ett svenskt företag

Redovisningen i en filial i utlandet som tillhör ett svenskt företag får vara i en valuta som är godtagen som redovisningsvaluta i det aktuella landet (4 kap. 6 § fjärde stycket BFL).

Byta redovisningsvaluta

Ett företag som har möjlighet att använda antingen svenska kronor eller euro som redovisningsvaluta får byta redovisningsvaluta. Ett sådant byte får endast ske vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Om företaget har bytt redovisningsvaluta tidigare får ett nytt byte endast ske om Skatteverket tillåter det (4 kap. 6 § andra och tredje styckena BFL). Ett sådant tillstånd får bara vägras om det finns anledning att anta att bytet har ett otillbörligt syfte. Det är västra regionen inom Skatteverket som handlägger dispenser om byte av redovisningsvaluta.

Redovisa bytet av redovisningsvaluta i årsredovisningen

När man byter redovisningsvaluta ska balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan. Omräkningen ska ske till den växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balansräkningen utgör ingående balans för det nya räkenskapsåret (2 kap. 6 § andra stycket ÅRL).

Byte av redovisningsvaluta i finansiella företag

När ett finansiellt företag ska byta redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § BFL gäller lag (2000:35) om byte av redovisningsvaluta. Ett finansiellt företag ska vid ett byte av redovisningsvaluta bl.a. upprätta en särskild redogörelse över konsekvenserna av bytet för företaget och koncernen. Av redogörelsen ska det även framgå vilka risker som är förenade med en redovisning i den nya valutan och vilka åtgärdet företaget tänker vidta för att hantera dessa (4 §). För kreditinstitut och värdepappersbolag gäller ytterligare krav (6-7 §§).

Räkna om affärshändelser som skett i annan valuta än redovisningsvalutan

En affärshändelse i en annan valuta än redovisningsvalutan ska räknas om till redovisningsvalutan enligt avistakursen per dagen för affärshändelsen (BFNAR 2013:2 Bokföring punkt 2.4). Som avistakurs kan företaget t.ex. använda den mittkurs som dagligen publiceras av Riksbanken eller den växelkurs som dagligen offentliggörs av Europeiska centralbanken.

Företaget får även använda en valutakurs som är ett genomsnitt (en approximation) av faktiska kurser. Företaget kan då använda en genomsnittskurs eller en standardkurs för en viss period. Ett genomsnitt av faktiska kurser får dock inte användas om det är för stora skillnader mellan genomsnittet av de faktiska kurserna och avistakursen. Detta innebär bl.a. att en omräkning till genomsnittskursen inte kan användas vid kraftiga valutakursfluktuationer eftersom en sådan kurs skulle ge för stora avvikelser i jämförelse med en omräkning enligt avistakursen (BFNAR 2013:2 punkt 2.5).

Företaget har även ett tredje alternativ. I stället för avistakursen kan företaget använda den valutakurs som ska tillämpas för affärshändelser enligt mervärdesskattelagen (BFNAR 2013:2 punkt 2.5).

Företag som använder kontantmetoden får i stället använda den kurs till vilken betalningen sker vid omräkning till redovisningsvaluta (BFNAR 2013:2 punkt 2.6).

Särskilt om företag som använder K2-regelverket

De företag som tillämpar BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) ska vid redovisningen av sina tillgångar beakta de grundläggande bestämmelser som finns i det allmänna rådets kapitel 9. Om inköpspriset vid en likvidtransaktion är i en annan valuta än redovisningsvalutan gäller följande. Det är det värde som inköpspriset räknades om till i den löpande bokföringen enligt bestämmelserna om redovisningsvaluta i BFNAR 2013:2 om bokföring som ska användas (kommentaren till punkt 9.8).

Vilken valuta ska användas i årsredovisningen?

Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta, d.v.s. i svenska kronor eller i euro, enligt 4 kap. 6 § BFL. Beloppen får även anges i ytterligare en valuta enligt omräkningskursen på balansdagen (2 kap. 6 § ÅRL).

Motsvarande regler gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som ska tillämpa ÅRKL respektive ÅRFL (2 kap. 2 § ÅRKL respektive 2 kap. 2 § ÅRFL).

Vilken valuta ska användas i årsbokslutet?

Beloppen i ett årsbokslut ska anges i svenska kronor (6 kap. 4 § BFL). Det finns ingen möjlighet för ett företag som upprättar ett årsbokslut att ange beloppen i euro. Även beloppen i ett årsbokslut i förenklad form (förenklat årsbokslut) ska vara i svenska kronor (6 kap. 4 och 6 §§ BFL).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1] [2]
  • Bokföringslag (1999:1078) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]
  • Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag [1]
  • Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag [1]
  • Lag (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag [1]
  • Årsredovisningslag (1995:1554) [1] [2] [3]

Propositioner

  • Proposition 1999/00:23 Redovisning och aktiekapital i euro [1]

Övrigt

  • BFNAR 2013:2 Bokföring [1] [2] [3] [4]
  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) [1]

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen