På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Genom att tillämpa säkringsredovisning kan ett företag skydda sig mot värdeförändringar på tillgångar,skulder, bindande åtagande, prognosticerade transaktioner och nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som kan bero på t.ex. ändrade valutakurser, aktiekurser eller räntor.

Årsredovisningslagens regler

Ett företag kan skydda sig mot värdeförändringar på bl.a. tillgångar och skulder som beror t.ex. på ändrade valutakurser och räntor genom att ta en motsatt position i ett finansiellt instrument, ett säkringsinstrument. Tanken är att en värdeförändring på den tillgång, skuld eller kassaflöde som ska skyddas, d.v.s. den säkrade posten, ska motsvaras av en lika stor motsatt värdeförändring på säkringsinstrumentet. Förändringen i värde på de två posterna kommer därmed att ta ut varandra. För att redovisningen ska kunna återspegla innebörden av transaktionen på ett rättvisande sätt är det nödvändigt att säkringsinstrumentet och den säkrade posten, om denna redovisas i balansräkningen, värderas enligt samma principer så att det redovisade nettoresultatet inte påverkas.

Om en tillgång, avsättning eller skuld helt eller delvis har säkrats mot ett finansiellt instrument som värderas till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a §, ska också den säkrade posten värderas till verkligt värde, om de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter det. I ett sådant fall ska 4 kap. 14 d § ÅRL tillämpas (4 kap. 14 e § ÅRL).

Om en värdering sker till verkligt värde, ska värdeförändringen sedan föregående balansdag redovisas i resultaträkningen (4 kap. 14 d § ÅRL). I vissa fall ska dock värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital i en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen. Det gäller dels när värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i resultaträkningen, dels när värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet. En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen. När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, ska fonden justeras.

Om en tillgång, avsättning eller skuld helt eller delvis har säkrats mot ett finansiellt instrument som värderats till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § ÅRL, ska också den säkrade posten värderas till verkligt värde , om de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter det. I så fall ska 4 kap. 14 d § ÅRL tillämpas. Detta innebär att värdeförändringen sedan föregående balansdag ska redovisas i resultaträkningen (4 kap. 14 d § ÅRL). Om värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i resultaträkningen ska värdeförändringen i stället redovisas direkt i eget kapital i en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen (4 kap. 14 d § ÅRL).

En värdeförändring på en finansiell tillgång som ska redovisas till verkligt värde (och som inte innehas för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument) får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen (4 kap. 14 d § ÅRL).

K1: förenklat årsbokslut

I de allmänna råden för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och registrerade trossamfund m.fl. som upprättar förenklat årsbokslut finns inga regler om säkringsredovisning.

Läs om vad som gäller om regler saknas i K1-regelverken.

K2: årsredovisning i mindre företag

Säkringsredovisning är endast tillåten för fordringar och skulder i utländsk valuta som säkrats med terminskontrakt.

En fordran i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs. Den del av en fordran i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska däremot värderas till terminskursen (BFNAR 2016:10 punkt 11.8 och 13.5).

En skuld i utländsk valuta ska räknas om till balansdagens kurs. Den del av en skuld i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska däremot räknas om till terminskursen (BFNAR 2016:10 punkt 17.8).

Ett företag som på balansdagen har terminskontrakt ska avgöra om respektive terminskontrakt helt eller delvis säkrar en fordran eller en skuld i utländsk valuta. Det finns dock inget krav på att terminskontraktet ska ha ingåtts i syfte att säkra en specifik fordran eller skuld.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Ett företag kan, om specifika kriterier är uppfyllda, identifiera ett säkringsförhållande mellan ett säkringsinstrument och en säkrad post på ett sådant sätt att säkringsförhållandet uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning innebär avsteg från de grundläggande redovisningsprinciperna för finansiella tillgångar och skulder.

Säkringsredovisning enligt kapitel 11

Vid värdering utifrån anskaffningsvärdet innebär säkringsredovisning att ett företag inte omvärderar en säkrad tillgång eller skuld om värdeförändringen motsvaras av en motsatt värdeförändring på säkringsinstrumentet. Värdeförändringar på den säkrade posten som är hänförliga till andra, ej säkrade risker ska däremot redovisas enligt de ordinarie principer som gäller för redovisning av tillgångar och skulder.

För finansiella instrument som värderas enligt kapitel 11 i K3 gäller följande villkor för säkringsredovisning

  • Säkringsförhållandet samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen ska vara dokumenterade senast när säkringen ingås.
  • Det ska finnas en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten som överensstämmer med företagets mål för riskhantering.
  • Säkringsförhållandet ska förväntas vara effektivt under den period för vilken säkringen har identifierats.

Företaget ska per varje balansdag bedöma om villkoren ovan är uppfyllda (BFNAR 2012:1 punkt 11.39).

Ett säkringsförhållande anses vara effektivt, om säkringsinstrumentet i hög utsträckning motverkar värdeförändringar hänförliga till den säkrade risken eller förändringar i kassaflöden hänförliga till den säkrade risken när säkringsförhållandet ingås och därefter (BFNAR 2012:1 punkt 11.40). Även om ett säkringsförhållande inte eliminerar hela risken i den exponering som säkras, kan det ändå anses vara effektivt.

Det är endast finansiella instrument som har en extern motpart som får identifieras som säkringsinstrument i ett säkringsförhållande (BFNAR 2012:1 punkt 11.41). Motparten får inte ingå i den redovisande enheten. Begränsningen innebär t.ex. att ett avtal som ingåtts mellan två företag inom samma koncern kan identifieras som säkrad post i redovisningen för respektive juridisk person men kan normalt inte identifieras som en säkrad post i koncernredovisningen eftersom fordran eller skulden inte har en motpart utanför koncernen.

Ett finansiellt instrument som är ett derivatinstrument, eller en andel av ett sådant instrument får, med undantag av optioner utställda av företaget, identifieras som säkringsinstrument (BFNAR 2012:1 punkt 11.42). Ett finansiellt instrument som inte är ett derivatinstrument, eller en andel av ett sådant instrument, får endast identifieras som säkringsinstrument för säkring av en valutarisk (BFNAR 2012:1 punkt 11.43). Ett säkringsförhållande får dock inte identifieras för ett belopp som överstiger det lägsta av den säkrade postens nominella belopp och det identifierade säkringsinstrumentets nominella belopp (BFNAR 2012:1 punkt 11.44).

Två eller flera finansiella instrument får tillsammans identifieras som ett säkringsinstrument (BFNAR 2012:1 punkt 11.46).

En redovisad tillgång, en redovisad skuld, ett ej redovisat bindande åtagande eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion enligt punkt 11.49 får endast identifieras som säkrad post om det finns en extern motpart. En nettoinvestering i en utlandsverksamhet får identifieras som säkrad post (BFNAR 2012:1 punkt 11.47).

Säkringsredovisning enligt kapitel 12

Det finns tre olika säkringsförhållanden: säkring av verkligt värde, kassaflödessäkring och säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet (kapitel 12).

Säkring av verkligt värde innebär en säkring av exponering för förändringar i verkligt värde på en eller en grupp av redovisade tillgångar eller skulder eller oredovisade bindande åtaganden, eller en identifierbar del av sådan tillgång eller skuld eller sådant bindande åtagande, som är hänförlig till en viss risk och som skulle kunna påverka resultatet.

Kassaflödessäkring är en säkring av exponeringen för förändringar i kassaflöden som är hänförliga till en viss risk som är kopplad till en eller en grupp av redovisade tillgångar eller skulder eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner och som skulle kunna påverka resultatet.

Säkringsredovisning får endast tillämpas om vissa villkor är uppfyllda (BFNAR 2012:1 punkt 12.48):

  • Säkringsförhållandet samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen ska vara dokumenterade senast när säkringen ingås och omfatta vissa beskrivningar.
  • Det ska finnas en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten som överensstämmer med företagets mål för riskhantering.
  • Säkringsförhållandet ska förväntas vara mycket effektivt under den period för vilken säkringen har identifierats.

Företaget ska per varje balansdag bedöma om villkoren ovan är uppfyllda.

Ett säkringsförhållande anses vara mycket effektivt om

  • säkringsinstrumentet effektivt motverkar förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken eller förändringar i kassaflöden hänförliga till den säkrade risken när säkringsförhållandet ingås och därefter
  • säkringsförhållandets faktiska effektivitet ligger inom intervallet 80–125 % (BFNAR 2012:1 punkt 12.50).

Endast finansiella instrument som har en extern motpart får identifieras som säkringsinstrument i ett säkringsförhållande (BFNAR 2012:1 punkt 12.51).

En redovisad tillgång, en redovisad skuld, ett ej redovisat bindande åtagande eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion får endast identifieras som säkrad post om det finns en extern motpart. En nettoinvestering i en utlandsverksamhet får identifieras som säkrad post (BFNAR 2012:1 punkt 12.57).

Säkring av verkligt värde

Den värdeförändring som är hänförlig till den säkrade risken i en säkrad post ska redovisas i resultaträkningen och det redovisade värdet på den säkrade posten ska justeras med motsvarande belopp (BFNAR 2012:1 punkt 12.62).

Är säkringsinstrumentet ett derivatinstrument ska värdeförändringen vid en omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt värde redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.60). Är säkringsinstrumentet inte ett derivatinstrument, ska värdeförändringen från en valutakomponent i säkringsinstrumentets redovisade värde redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.61). Leder en säkring av ett ej redovisat bindande åtagande till att en tillgång eller skuld redovisas, ska de ackumulerade värdeförändringar som redovisats i balansräkningen inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden (BFNAR 2012:1 punkt 12.63). På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver inte de ackumulerade värdeförändringarna ingå i anskaffningsvärdet för en icke-finansiell tillgång i juridisk person (BFNAR 2012:1 punkt 12.82).

Företaget ska upphöra med säkringsredovisning enligt punkterna 12.60–12.63 om

  • säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
  • säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning
  • företaget häver identifieringen (BFNAR 2012:1 punkt 12.64).

Upphör säkringsredovisningen, ska både säkringsinstrumentet och den säkrade posten värderas och redovisas enligt principerna för värdering vid det första redovisningstillfället men utifrån förhållandena vid den tidpunkt då säkringen upphör. Resultateffekter som uppkommer när säkringen upphör ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.66).

Kassaflödessäkring

Den del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet som bestämts vara en mycket effektiv säkring av ett kassaflöde ska redovisas direkt i eget kapital i posten Fond för verkligt värde. Resterande del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.67). Leder en säkring av en prognostiserad transaktion till att en icke-finansiell tillgång eller icke- finansiell skuld redovisas, får de värdeförändringar som redovisats i posten Fond för verkligt värde inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Den valda principen ska tillämpas konsekvent (BFNAR 2012:1 punkt 12.68). På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver inte de de ackumulerade värdeförändringarna ingå i anskaffningsvärdet för en icke-finansiell tillgång i juridisk person (BFNAR 2012:1 punkt 12.82).

Företaget ska upphöra med säkringsredovisning om

  • säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
  • säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning
  • den prognostiserade transaktionen inte längre förväntas inträffa
  • företaget häver identifieringen (BFNAR 2012:1 punkt 12.69).

Upphör säkringsredovisningen ska både säkringsinstrumentet och den säkrade posten värderas och redovisas enligt principerna för värdering vid det första redovisningstillgället men utifrån förhållandena vid den tidpunkt då säkringen upphör. Resultateffekter som uppkommer när säkringen upphör ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.71). De värdeförändringar som redovisats i posten Fond för verkligt värde ska kvarstå fram till dess den prognostiserade transaktionen påverkar resultaträkningen eller inte längre förväntas inträffa och därefter överföras till resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.72).

Säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Den del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet som bestämts vara en mycket effektiv säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, inklusive säkring av en monetär post som redovisas som en del av en nettoinvestering, ska redovisas direkt i eget kapital i posten Fond för verkligt värde. Resterande del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.73).

De värdeförändringar som motsvarar den avyttrade delen av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet och som redovisas i posten Fond för verkligt värde, ska överföras till resultaträkningen vid avyttring av hela eller delar av utlandsverksamheten (BFNAR 2012:1 punkt 12.74).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering om det inte finns några begränsningar i RFR 2.

Av RFR 2 framgår att med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning behöver företag inte tillämpa IAS 39. Företag som inte följer IAS 39 ska, för samtliga finansiella instrument, tillämpa en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL (RFR 2 IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering punkt 3).

Säkring och säkringsredovisning regleras i IAS 39 i punkterna 71 – 102.

IAS 39 innehåller tre olika varianter av säkringsredovisning (IAS 39 punkt 86):

  • säkring av verkligt värde
  • kassaflödessäkring
  • säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet.

En säkrad post kan vara en redovisad tillgång eller skuld, ett ej redovisat bindande åtagande, en mycket sannolik prognostiserad transaktion eller en nettoinvestering i en utländsk verksamhet (IAS 39 punkt 78).

Inom varje post är det en eller flera specifika risker som utgör en säkrad risk. Såväl enskilda poster som grupper av poster med liknande riskegenskaper och delar av portföljer med likartad risk kan säkras.

Som huvudregel kan enbart derivat användas som säkringsinstrument. En tillgång eller skuld kan dock utnyttjas som säkringsinstrument vid säkring av en valutarisk (IAS 39 punkt 72).

För att kvalificera för säkringsredovisning måste samtliga följande villkor vara uppfyllda (IAS 39 punkt 88):

  • Vid säkringens ingående ska det finnas en formell identifiering och dokumentation över säkringsförhållandet samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen.
  • Säkringen förväntas vara mycket effektiv. Säkringens effektivitet ska under hela säkringstiden ligga inom intervallet 80–125 %. Fortlöpande utvärdering av effektiviteten ska ske.
  • Det verkliga värdet eller kassaflödena för säkringen och den säkrade posten ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
  • För kassaflödessäkring måste en prognostiserad transaktion vara mycket sannolik och vara exponerad för förändringar i kassaflöden som kan påverka resultatet.
  • Säkringen bedöms fortlöpande och fastställdes som att ha varit mycket effektiv under den räkenskapsperiod för vilken säkringen identifierades.

Säkring av verkligt värde är en säkring av exponeringen för att det verkliga värdet ska förändras på en redovisad tillgång eller skuld eller ett oredovisat bindande åtagande som är hänförlig till en viss risk och som skulle kunna påverka resultaträkningen (IAS 39 punkt 86). Vinsten eller förlusten från omvärdering av säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen samtidigt som den vinst eller förlust på den säkrade posten som är hänförlig till den säkrade risken ska justera det redovisade värdet på den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen (IAS 39 punkt 89).

Säkring av kassaflöde är en säkring av exponeringen för variationer i kassaflöden som antingen är kopplade till en redovisad tillgång eller skuld (såsom t.ex. framtida räntebetalningar på en skuld med rörlig ränta) eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (IAS 39 punkt 86). Den andel av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som utgör en effektiv säkring ska redovisas i eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten för säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen. Den säkrade posten redovisas enligt ordinarie regler. En prognostiserad transaktion kan vid säkringens slut bl.a. resultera i redovisning av en icke-finansiell tillgång eller skuld. Företaget kan då välja mellan två alternativ att redovisa. Det ena alternativet är att justera fonden för verkligt värde samtidigt som värdeförändringar på den förvärvade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen. Det kan vara t.ex. när tillgången skrivs av eller lagret förbrukas. Det andra alternativet är att fonden för verkligt värde justeras när tillgången eller skulden tas in i redovisningen. Beloppet inräknas därefter i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden (IAS 39 punkt 95).

Ett företag ska framåtriktat upphöra med säkringsredovisningen om

  • säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in
  • säkringen inte länge uppfyller kriterierna för säkringsredovisning i punkt 88
  • den prognostiserade transaktionen inte längre förväntas inträffa
  • företaget häver identifieringen (IAS 39 punkt 101).

Säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamhet, inklusive säkringar av monetära poster som redovisas som en del av en nettoinvesteringar ska redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkring. Det innebär att den del av vinst och förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara effektiv löpande redovisas mot eget kapital och vid avyttring återbetalning eller utdelning förs de över till resultaträkningen. Den del som bedömts vara ineffektiv ska redovisas i resultatet (IAS 39 punkt 102).

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Med beaktande av vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § ska bestämmelserna i 4 kap. 14 a – d §§ ÅRL om värdering av finansiella instrument tillämpas (4 kap. 1 § ÅRKL). Som huvudregel ska ett institut ska tillämpa IAS 39 eller RFR 2 om detta är förenligt med ÅRKL och föreskriften (FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, FFFS 2008:25, 2 kap.).

Med beaktande av vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § ÅRFL ska bestämmelserna i 4 kap. 14 a – d §§ ÅRL om värdering av finansiella instrument tillämpas (4 kap. 1 § ÅRFL). Ett försäkringsföretag bör som huvudregel tillämpa IAS 39 och RFR 2 om inte annat följer av lag eller annan författning eller föreskrifterna (FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning försäkringsföretag, FFFS 2015:12, 2 kap.).

Vilka undantag som medges från ÅRFL och vilka regler i FFFS 2015:12 som företagen ska tillämpa framgår av FI:s föreskrifter och allmänna råd om förenklad årsredovisning i försäkringsföretag som har dispens (FFFS 2011:27). Det finns inga särskilda regler eller undantag för säkringsredovisning i föreskriften.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen