På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Information om när en redovisningsperiod kan ändras och från vilken tidpunkt denna ändring ska gälla.

Redovisningsperioden kan ändras av olika skäl

En redovisningsperiod kan ändras på grund av beloppsgränserna, efter egen begäran eller på grund av särskilda skäl. Nedan kan du läsa om de olika fallen.

Ändring av redovisningsperiod på grund av beloppsgränserna

Avgörande för vilken redovisningsperiod som ska tillämpas är den deklarationsskyldiges beskattningsunderlag, se 26 kap. 10 och 11 §§ SFL. Ändringar i beskattningsunderlagets omfattning kan därför innebära att den deklarationsskyldige måste byta till en annan redovisningsperiod. Ett sådant byte – på grund av beloppsgränserna – kan göras på initiativ av den deklarationsskyldige eller på Skatteverkets initiativ.

Den deklarationsskyldiges initiativ

Redovisningsperioden för mervärdesskatt avgörs som huvudregel av beskattningsunderlagets omfattning. Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras ska den registrerade underrätta Skatteverket om ändringen (7 kap. 4 § SFL). Detta innebär att så snart förändrade förhållanden av något slag, t.ex. försäljningsuppgång, medför att beskattningsunderlaget kan beräknas överstiga aktuell beloppsgräns ska Skatteverket underrättas om detta. Underrättelsen ska ske inom två veckor från det att ändringen inträffade (7 kap. 4 § SFL). Den deklarationsskyldige måste alltså löpande göra beräkningar och hålla reda på hur stort beskattningsunderlaget är eller kan bli under året (prop. 1995/96:19 s. 16). En deklarationsskyldig som underlåter att underrätta Skatteverket om att beskattningsunderlaget över- eller underskrider aktuell beloppsgräns får anses ha brustit i sin underrättelseskyldighet.

Skatteverkets initiativ

Om Skatteverket inte får någon underrättelse från den deklarationsskyldige men ändå konstaterar att redovisningsperioden ska ändras på grund av ändringar i beskattningsunderlagets omfattning kan Skatteverket på eget initiativ besluta om en sådan ändring. Ett sådant beslut ska meddelas i form av en särskild upprättad beslutshandling. Underrättelse sker genom att beslutet expedieras. Se Skatteverkets ställningstagande om beslut att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre.

Tidsgräns för en kortare period efter begäran

Den som tillämpar en kortare redovisningsperiod kan begära hos Skatteverket att redovisningsperioden ska ändras till en längre period om beskattningsunderlaget inte beräknas överstiga viss beloppsgräns. Vid en sådan begäran om ändring måste Skatteverket kontrollera om anledningen till att den deklarationsskyldige använder en kortare redovisningsperiod är en tidigare begäran från den deklarationsskyldige enligt 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL. I sådant fall måste Skatteverket också kontrollera om den i 26 kap. 13 § andra stycket SFL angivna tidsgränsen har passerats innan redovisningsperioden kan ändras. Detta gäller även i de fall beslut om en kortare redovisningsperiod har meddelats med stöd av SBL.

Ändring till kortare redovisningsperiod efter begäran eller på grund av särskilda skäl

Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara kortare än vad som följer av 26 kap. 11 och 12 §§ SFL om den deklarationsskyldige begär det eller om det finns särskilda skäl (26 kap. 13 § SFL). Med ändring till kortare period avses ändringar från

  • kalenderkvartal till kalendermånad
  • beskattningsår till kalenderkvartal
  • beskattningsår till kalendermånad.

Begäran – ändring från kalenderkvartal

Den som har ett beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor ska normalt tillämpa redovisningsperioden ett kalenderkvartal. Den deklarationsskyldige kan dock begära att perioden ska ändras till en kalendermånad. Skatteverket ska i sådant fall besluta att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal (26 kap. 13 § första stycket 1 SFL).

Begäran – ändring från beskattningsår

Den som har ett beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor ska normalt tillämpa redovisningsperioden ett beskattningsår. Den deklarationsskyldige kan dock begära att perioden ska ändras till ett kalenderkvartal eller en kalendermånad. Skatteverket ska i sådant fall besluta att redovisningsperioden ska vara ett kalenderkvartal eller en kalendermånad i stället för ett beskattningsår (26 kap. 13 § första stycket 1 SFL).

Rätten att alltid få tillämpa en kortare redovisningsperiod finns för att den som regelmässigt redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt ska kunna få snabb återbetalning. Den deklarationsskyldige behöver inte ange något skäl för sin begäran om att få ändra till en kortare redovisningsperiod. Det räcker alltså att den deklarationsskyldige begär att redovisningsperioden ska ändras till en kortare period för att Skatteverket ska bifalla en sådan begäran. Om den deklarationsskyldige anger skäl för att få ändra redovisningsperioden till en kortare period så ska Skatteverket inte pröva dessa utan endast bifalla begäran.

Beslut med anledning av begäran

Beslut om kortare redovisningsperiod med anledning av den deklarationsskyldiges begäran enligt 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL behöver inte meddelas i form av en särskild upprättad beslutshandling. Underrättelse om sådant beslut sker genom att ett registerutdrag expedieras. Se Skatteverket ställningstagande om beslut att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre.

Tidsgräns för en kortare period efter begäran

Beslutet om en kortare redovisningsperiod ska gälla minst 24 på varandra följande kalendermånader om ändring sker på den deklarationsskyldiges begäran. Den angivna tidsgränsen gäller om inte särskilda skäl talar emot det (26 kap. 13 § andra stycket SFL).

Med särskilda skäl avses ändrade förhållanden. Ett exempel på ändrade förhållanden kan vara att den deklarationsskyldige vid tiden för beslutet om ändrad redovisningsperiod har haft omfattande exportomsättning, men därefter lagt ner den verksamheten. Härav följer att särskilda skäl avser annat än sådant som är en del av en pågående verksamhet, vilket t.ex. investeringar är (prop. 2007/08:25 s. 74 och 266 f.).

Ett beslut om att ändra redovisningsperiod från ett beskattningsår till en kalendermånad eller till ett kalenderkvartal bör inte ges kortare giltighetstid än ett år. Det skulle annars nämligen innebära att två olika mervärdesskattedeklarationer kan komma att gälla samma tid, vilket skapar risk för fel t.ex. genom dubbelredovisning. För den som ändrar redovisningsperiod från eller till ett beskattningsår finns därför endast en enda kortare giltighetstid, nämligen tolv på varandra följande kalendermånader. Detta beror på att en sådan ändring alltid ska gälla från ingången respektive utgången av innevarande beskattningsår (prop. 2010/11:165 s. 794).

Vid begäran om ändring till en längre redovisningsperiod måste Skatteverket kontrollera om anledningen till att den deklarationsskyldige använder en kortare redovisningsperiod är en tidigare begäran från den deklarationsskyldige enligt 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL. I sådant fall måste Skatteverket också kontrollera om den i 26 kap. 13 § andra stycket SFL angivna tidsgränsen har passerats innan redovisningsperioden kan ändras. Detta gäller även i de fall beslut om en kortare redovisningsperiod har meddelats med stöd av SBL.

Exempel 1: tidsgräns

Skatteverket har efter begäran från ett mindre företag beslutat att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad fr.o.m. juli år 2. Företaget begär i februari år 4 att redovisningsperioden ska ändras till ett kalenderkvartal. Företagets beskattningsunderlag uppgår till två miljoner kronor, vilket innebär att redovisningsperioden rätteligen ska vara ett kalenderkvartal enligt 26 kap. 11 § SFL. Företaget har inte åberopat några särskilda skäl. Detta innebär att företaget kan få återgå till redovisningsperioden ett kalenderkvartal först fr.o.m. utgången av den 24:e kalendermånaden. Eftersom företaget inte har tillämpat den korta perioden i 24 kalendermånader, måste det fortsätta att tillämpa redovisningsperioden en kalendermånad ett tag till. Det är först fr.o.m. juli–september år 4 som redovisningsperioden kan ändras till ett kalenderkvartal.

Särskilda skäl för en kortare period

Skatteverket kan även på eget initiativ besluta att redovisningsperioden ska vara

  • en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal eller ett beskattningsår
  • ett kalenderkvartal i stället för ett beskattningsår.

För att Skatteverket på eget initiativ ska få besluta om en kortare redovisningsperiod krävs dock att det finns särskilda skäl (26 kap. 13 § första stycket 2 SFL).

Särskilda skäl finns när Skatteverket av kontrollskäl vill att den deklarationsskyldige ska lämna mervärdesskattedeklaration oftare (prop. 2007/08:25 s. 73 och prop. 2010/11:165 s. 793). Förarbetena ger ingen närmare vägledning om vad som kan åberopas av Skatteverket som särskilda skäl för att på eget initiativ besluta om en kortare redovisningsperiod. Skatteverket anser att särskilda skäl för att redovisningsperioden ska vara kortare framför allt är de fall där det finns ett påtagligt intresse för Skatteverket att få en tidigare kontroll av att skattskyldighet för mervärdesskatt finns och att skatten redovisas och betalas på rätt sätt, d.v.s. i enlighet med ML:s och SFL:s bestämmelser.

Det kan i det här sammanhanget noteras att frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal inte i sig är ett särskilt skäl för att besluta om en kortare redovisningsperiod i stället för en längre period.

Beslut med anledning av särskilda skäl

När Skatteverket på eget initiativ ändrar redovisningsperioden kan Skatteverket bestämma om beslutet ska gälla tills vidare eller för en viss tid. Om beslutet gäller för en viss tid upphör det automatiskt när giltighetstiden går ut. Skatteverket får dock i ett nytt beslut besluta att det ska upphöra tidigare. Beslut som gäller tills vidare gäller till dess att beslutet upphävs eller ersätts av ett annat beslut. Skatteverket är dock fritt att när som helst upphäva eller ändra beslutet.

Beslut om en kortare redovisningsperiod på grund av särskilda skäl enligt 26 kap. 13 § första stycket 2 SFL ska meddelas i form av en särskild upprättad beslutshandling. Underrättelse sker genom att beslutet expedieras. Se Skatteverket ställningstagande om beslut att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre.

Från vilken tidpunkt gäller en ändring mellan kalenderkvartal och kalendermånad?

Det uppkommer i vissa fall situationer då det blir aktuellt att ändra redovisningsperiod till en kalendermånad i stället för kalenderkvartal eller omvänt. Bestämmelserna i 26 kap. 14 och 15 §§ SFL avser att reglera övergången mellan perioderna en kalendermånad och ett kalenderkvartal, för att på så sätt undvika att två mervärdesskattedeklarationer ska kunna komma att avse samma tid. En ny redovisningsperiod kan därför börja gälla

  • från ingången av ett kvartal (tidig ändringstidpunkt)
  • efter utgången av ett kvartal (senare ändringstidpunkt).

Tidig ändringstidpunkt

Den nya perioden ska börja tillämpas så snart som möjligt, d.v.s. utan den fördröjning som reglerna i 26 kap. 15 § SFL anger. Detta gäller i de fall Skatteverket har beslutat att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal

  • på grund av särskilda skäl, eller
  • efter begäran från den deklarationsskyldige, men endast om det finns särskilda skäl för att beslutet ska gälla tidigare.

I dessa fall ska den nya redovisningsperioden som huvudregel gälla från ingången av det kalenderkvartal som har gått ut närmast före dagen för Skatteverkets beslut.

Den nya korta redovisningsperioden ska börja tillämpas vid en så tidig tidpunkt att deklarationstidpunkten för den första korta perioden kan behöva senareläggas enligt 26 kap. 29 § SFL. Läs mer om det under deklarationstidpunkt vid ändring till en kortare redovisningsperiod.

Tidig tidpunkt vid särskilda skäl

Skatteverket kan med stöd av 26 kap. 13 § första stycket 2 SFL besluta att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal om det finns särskilda skäl för detta. För att minska möjligheten till skatteundandragande ska ett sådant beslut som är föranlett av Skatteverkets kontrollverksamhet börja tillämpas utan fördröjning (prop. 2007/08:25 s. 78). Den nya redovisningsperioden en kalendermånad gäller därför redan från ingången av det kalenderkvartal som har gått ut närmast före dagen för Skatteverkets beslut (26 kap. 14 § första stycket första meningen SFL). Se exempel 2 (nedan).

Att en ändrad redovisningsperiod ska gälla utan fördröjning innebär att beslutet om ändring av redovisningsperioden även gäller för kalendermånader som ingår i en tidigare men utgången redovisningsperiod, men bara om deklarationstidpunkten för den tidigare redovisningsperioden inte har gått ut. Detta bygger på det faktum att det är meningslöst att kräva tidigare tillämpning i fråga om kalendermånader som den deklarationsskyldige redan har varit skyldig att redovisa.

Den nya redovisningsperioden om en kalendermånad ska därför i stället gälla från ingången av det kalenderkvartal då beslutet meddelades, om

Exempel 2: tidig ändringstidpunkt, ett beslut fattas innan deklarationen ska lämnas in

Ett företag har redovisningsperioden ett kalenderkvartal. Skatteverket beslutar den 5 juli år 2 att redovisningsperioden på grund av särskilda skäl ska vara en kalendermånad. Den nya redovisningsperioden ska gälla från ingången av det kalenderkvartal som har gått ut närmast före beslutsdagen. Skatteverket beslutar om periodändringen i juli, vilket innebär att det närmast föregående kalenderkvartalet är april–juni. Den första redovisningsperioden om en kalendermånad blir därför april år 2.

Deklarationen för perioden april år 2 ska ha kommit in vid en så tidig tidpunkt att det blir aktuellt att senarelägga deklarationstidpunkten.

Exempel 3: tidig ändringstidpunkt, ett beslut fattas efter att deklarationen ska lämnas

Ett företag har redovisningsperioden ett kalenderkvartal. Skatteverket beslutar den 25 augusti år 2 att redovisningsperioden på grund av särskilda skäl ska vara en kalendermånad. Den nya redovisningsperioden ska gälla från ingången av det kalenderkvartal som har gått ut närmast före beslutsdagen. Skatteverket beslutar om periodändringen i augusti, vilket innebär att det närmast föregående kalenderkvartalet är april–juni. I det här fallet meddelas dock beslutet efter den tidpunkt då deklarationen för detta kvartal ska lämnas, d.v.s. efter den 17 augusti år 2. Detta innebär att den nya perioden i stället ska börja tillämpas från ingången av det kalenderkvartal under vilket beslutet meddelas. Beslutet meddelas i augusti, d.v.s. kvartalet juli–september. Den första redovisningsperioden om en kalendermånad blir därför juli år 2.

Tidig tidpunkt efter begäran med särskilda skäl

Skatteverket ska med stöd av 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL besluta att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal om den deklarationsskyldige begär det. Normalt ska den nya redovisningsperioden om en kalendermånad i sådana fall börja tillämpas från den tidpunkt som anges i 26 kap. 15 § SFL. Om det finns särskilda skäl för det kan dock den nya redovisningsperioden börja tillämpas från den tidigare tidpunkt, d.v.s. från ingången av det kalenderkvartal som har gått ut närmast före dagen för Skatteverkets beslut (26 kap. 14 § andra stycket SFL).

Skatteverket ska alltså, om den deklarationsskyldige har begärt att den nya redovisningsperioden om en kalendermånad ska tillämpas från den tidigare tidpunkten, pröva förekomsten av särskilda skäl och fatta beslut. För att avgöra om särskilda skäl finns för att tidigarelägga tillämpningen av den nya redovisningsperioden ska hänsyn tas till det administrativa, huvudsakligen manuella, merarbete som uppkommer för Skatteverket. Det bör också beaktas att ett snabbt verkställande av ett byte av redovisningsperiod kan komma att utnyttjas vid skatteundandragande. Med särskilda skäl förstås därför i huvudsak en situation där ett företag gör sannolikt, t.ex. med uppgifter från bank eller på annat vis, att det hotas av konkurs samtidigt som det har mervärdesskatt att återfå. I övrigt får det, t.ex. vid en större investering, anses ingå i företagets normala planering att mervärdesskatt i regel återfås efter den 12 i andra månaden efter det kalenderkvartal när investeringen gjordes. Därför saknas anledning till att en ny redovisningsperiod i dessa fall ska gälla från den tidigare tidpunkten (prop. 2007/08:25 s. 78).

Det händer att ett företag i samband med registrering till mervärdesskatt begär att få tillämpa redovisningsperioden en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal. Ett beslut om att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad som fattas i samband med att företaget registreras till mervärdesskatt kan gälla fr.o.m. verksamhetens start. Se Skatteverkets ställningstagande tidpunkt för enmånadsperiod efter begäran.

Senare ändringstidpunkt

Det kan vara aktuellt att ändra redovisningsperioden till en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal, eller omvänt även i andra fall än de som nämts ovan. Så är fallet när beskattningsunderlaget förändras så att t.ex. beloppsgränsen för att tillämpa redovisningsperioden ett kalenderkvartal överskrids. En deklarationsskyldig som tillämpar redovisningsperioden ett kalenderkvartal kan också begära att perioden ska ändras till en kalendermånad utan att ha särskilda skäl för att den nya perioden ska tillämpas utan fördröjning. Redovisningsperioden för mervärdesskatt kan alltså ändras till en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal i andra fall än de som avses i 26 kap. 14 § SFL. Redovisningsperioden en kalendermånad kan också ändras till ett kalenderkvartal i stället för en kalendermånad.

I dessa fall ska den nya perioden börja gälla efter utgången av det kalenderkvartal då

  • den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § SFL, eller
  • Skatteverket beslutade om periodändringen (26 kap. 15 § SFL).

Senare tidpunkt efter underrättelse

I de fall den deklarationsskyldige underrättar Skatteverket om sådana förändringar i beskattningsunderlagets storlek att redovisningsperiodens längd ska ändras, ska tidpunkten för periodändringen beräknas utifrån tidpunkten för underrättelsen.

Exempel 4: senare ändringstidpunkt, underrättelse

Ett företag, som har redovisningsperioden ett kalenderkvartal, underrättar Skatteverket den 17 maj år 2 om att beskattningsunderlaget för beskattningsåret beräknas överstiga 40 miljoner kronor. Den nya redovisningsperioden om en kalendermånad ska gälla efter utgången av det kalenderkvartal då företaget underrättade Skatteverket om ändringen. Underrättelsen gjordes i maj, d.v.s. under kalenderkvartalet april–juni. Den nya redovisningsperioden ska då gälla från utgången av detta kvartal, d.v.s. fr.o.m. juli år 2. Fram till dess lämnas deklaration för kalenderkvartal.

Senare tidpunkt vid beslut

I de fall ändringen av redovisningsperiodens längd beror på Skatteverkets beslut, ska tidpunkten för ändringen beräknas utifrån den tidpunkt Skatteverket beslutade om ändringen. Uttrycket ”beslutade om ändringen” gäller sådana beslut som Skatteverket fattar

  • på eget initiativ beroende på förändringar av beskattningsunderlagets storlek. Den deklarationsskyldige har i dessa fall underlåtit att underrätta Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § SFL, men verket har ändå konstaterat att redovisningsperioden ska ändras.
  • med anledning av den deklarationsskyldiges begäran om kortare redovisningsperiod enligt 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL.

Exempel 5: senare ändringstidpunkt, beslut efter begäran

Ett företag, som har redovisningsperioden ett kalenderkvartal, begär den 28 mars år 2 att perioden ska ändras till en kalendermånad trots att beskattningsunderlaget endast uppgår till 2 miljoner kronor. Skatteverket beslutar om periodändringen den 14 april år 2. Företaget har inte åberopat särskilda skäl för att perioden ska gälla från en tidigare tidpunkt. Detta innebär att den nya redovisningsperioden en kalendermånad ska gälla efter utgången av det kalenderkvartal då Skatteverket beslutar om ändringen. Verket beslutar om periodändringen i april, d.v.s. under kalenderkvartalet april–juni. Den nya redovisningsperioden ska då gälla från utgången av detta kvartal, d.v.s. fr.o.m. juli år 2. Fram till dess lämnas deklaration för kalenderkvartal.

Från vilken tidpunkt gäller en ändring från eller till ett beskattningsår?

Det kan bli aktuellt att ändra redovisningsperiod från eller till ett beskattningsår. Övergången mellan redovisningsperioderna ett beskattningsår och ett kalenderkvartal respektive ett beskattningsår och en kalendermånad regleras i 26 kap. 16 § SFL.

Från ingången eller efter utgången

Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras från eller till ett beskattningsår, ska den nya redovisningsperioden gälla från ingången respektive efter utgången av det beskattningsår då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § SFL eller Skatteverket beslutade om ändringen (26 kap. 16 § SFL).

I praktiken innebär detta att en ändring från eller till redovisningsperioden ett beskattningsår – oavsett anledning till ändringen – alltid ska göras från

  • ingången av det beskattningsår den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket eller verket beslutade om ändringen, eller
  • ingången av nästa beskattningsår.

Redovisningsperioden ett beskattningsår är alltid densamma som den skattskyldiges räkenskapsår. En ändring till och från perioden beskattningsår måste därför göras från ingången av ett räkenskapsår. Den deklarationsskyldige skulle i annat fall kunna få överlappande redovisningsperioder. Syftet med bestämmelsen är att två mervärdesskattedeklarationer inte ska kunna avse samma tid. Detta innebär att mervärdesskatt för ett och samma räkenskapsår alltid ska redovisas antingen för redovisningsperioden ett beskattningsår eller för kortare perioder. Någon kombination av dessa redovisningsperioder är alltså inte möjlig för samma räkenskapsår.

Beskattningsår som gått ut

Att den nya redovisningsperioden ska gälla från ingången eller efter utgången av det beskattningsår då den deklarationsskyldige underrättar Skatteverket om ändringen eller verket beslutar om ändringen innebär också att redovisningsperioden aldrig ska ändras för beskattningsår som redan har gått ut när ändringen konstateras.

Exempel 6: ändring efter att beskattningsår gått ut

Ett företag har redovisningsperioden ett beskattningsår (redovisningsperioden = januari–december). Företaget underrättar Skatteverket i början av år 2 om att beloppsgränsen för att få tillämpa perioden ett beskattningsår överskreds under tredje kvartalet år 1. Eftersom det året har gått ut när företaget underrättade Skatteverket ska redovisningsperioden för år 1 inte ändras. Redovisningsperioden ska i stället ändras fr.o.m. ingången av år 2.

Grund för ändring: underrättelse eller beslut

Grunden för ändring av redovisningsperioden kan vara en underrättelse från den deklarationsskyldige om att beskattningsunderlaget har ökat eller minskat. I dessa fall sker ändringen på initiativ av den deklarationsskyldige.

Grunden för ändring av redovisningsperioden kan också vara ett beslut om att perioden ska ändras. De beslut som avses är sådana beslut som Skatteverket fattar

  • efter begäran från den deklarationsskyldige enligt 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL
  • på eget initiativ på grund av särskilda skäl enligt 26 kap. 13 § första stycket 2 SFL
  • på eget initiativ på grund av att verket uppmärksammat att beskattningsunderlaget överstiger en miljon kronor utan att den deklarationsskyldige lämnat underrättelse om detta. Jämför 26 kap. 10 och 11 §§ SFL.

Ändring från ett beskattningsår

Om redovisningsperioden ska ändras från ett beskattningsår till antingen ett kalenderkvartal eller en kalendermånad ska ändringen som huvudregel gälla från ingången av innevarande beskattningsår. Med innevarande beskattningsår avses det beskattningsår den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om att beskattningsunderlaget överstiger eller kommer att överstiga en miljon kronor. Med innevarande år avses också det beskattningsår Skatteverket beslutade om periodändringen. Se exempel 7 (nedan).

Om det först i slutet av beskattningsåret kommer fram att beskattningsunderlaget kommer att överstiga en miljon kronor kan Skatteverket låta den deklarationsskyldige välja om ändringen till den kortare redovisningsperioden ska gälla fr.o.m. innevarande beskattningsår eller kommande beskattningsår. Skatteverket bör dock ta hänsyn till om det på grund av kontrollskäl finns anledning att ändra till kortare redovisningsperiod redan från innevarande år. Mot bakgrund av bestämmelserna i 26 kap. 29 § SFL, som innebär att redovisningsperioder ska slås samman till en period i vissa fall, kan det också vara lämpligt att låta den nya perioden gälla från utgången av innevarande beskattningsår. Se exempel 8 (nedan).

Det kan också förekomma att den deklarationsskyldige underrättar Skatteverket om att beskattningsunderlaget kommer att överstiga en miljon kronor fr.o.m. nästa beskattningsår. I sådant fall ska ändringen till kortare redovisningsperiod gälla fr.o.m. utgången av innevarande beskattningsår. Motsvarande gäller också i det fall den deklarationsskyldige begär att få redovisa för en kortare redovisningsperiod fr.o.m. nästa beskattningsår, trots beskattningsunderlagets omfattning. Se exempel 9 (nedan).

Exempel 7: ändring från innevarande beskattningsår

Ett företag har redovisningsperioden ett beskattningsår (redovisningsperioden = januari–december). Företaget begär i juni år 2 att få ändra period till ett kalenderkvartal i stället, trots att beskattningsunderlaget inte överstiger en miljon kronor. Skatteverket beslutar i augusti år 2 i enlighet med företagets begäran enligt 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL. Ett sådant beslut ska gälla från ingången av år 2, eftersom Skatteverket beslutar om periodändringen det året. Den nya redovisningsperioden ett kalenderkvartal ska därför gälla fr.o.m. januari år 2.

Exempel 8: ändring efter utgången av beskattningsåret

Ett företag har redovisningsperioden ett beskattningsår (redovisningsperioden = januari–december). Företaget underrättar Skatteverket den 14 november år 2 om att beskattningsunderlaget för det beskattningsåret kommer att uppgå till fem miljoner kronor. En ändring av redovisningsperioden till kalenderkvartal ska enligt huvudregeln gälla från ingången av år 2, d.v.s. fr.o.m. den 1 januari år 2. Deklarationstidpunkterna för perioderna januari–mars, april–juni och juli–september år 2 har dock passerats när underrättelsen lämnas. Dessa perioder ska därför slås ihop med nästa period, vilket innebär att mervärdesskattedeklarationen för år 2 kommer att omfatta perioden januari–december år 2. I ett sådant fall kan det vara lämpligare att låta den nya redovisningsperioden ett kalenderkvartal gälla först fr.o.m. januari–mars år 3.

Exempel 9: ändring efter utgången av beskattningsåret

Ett företag har redovisningsperioden ett beskattningsår (redovisningsperioden = januari–december). Företaget underrättar Skatteverket i augusti år 1 om att beskattningsunderlaget kommer att uppgå till fem miljoner kronor, men först fr.o.m. nästa beskattningsår. En ändring av redovisningsperioden ska i detta fall gälla från utgången av år 1. Den första nya redovisningsperioden för kalenderkvartalet blir därför januari–mars år 2.

Ändring till ett beskattningsår

Den som tillämpar en kortare redovisningsperiod, t.ex. ett kalenderkvartal, kan underrätta Skatteverket om att beskattningsunderlaget inte kommer att överstiga en miljon kronor och att redovisningsperioden därför ska ändras till ett beskattningsår. Vid en sådan begäran om ändring måste Skatteverket kontrollera om den omständigheten att den deklarationsskyldige tillämpar en kortare redovisningsperiod beror på en tidigare begäran från den deklarationsskyldige enligt 26 kap. 13 § första stycket 1 SFL. Ett beslut om en kortare redovisningsperiod, t.ex. ett kalenderkvartal, efter en sådan begäran gäller minst 24 på varandra följande kalendermånader. Ändring av redovisningsperioden till ett beskattningsår får då inte ske förrän fr.o.m. denna tids utgång.

Om redovisningsperioden ska ändras till ett beskattningsår från antingen en kalendermånad eller ett kalenderkvartal, ska ändringen som huvudregel gälla från innevarande beskattningsårs utgång. Innevarande beskattningsår är det beskattningsår den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om att beskattningsunderlaget inte överstiger eller inte kommer att överstiga en miljon kronor. Med innevarande år avses i övriga fall det beskattningsår Skatteverket beslutade om ändringen. Se exempel 10 (nedan).

Om den deklarationsskyldige vid början av ett beskattningsår beräknar att beskattningsunderlaget kommer att minska så att det inte längre kommer att överstiga en miljon kronor kan ändring till redovisningsperioden ett beskattningsår ske från ingången av det beskattningsåret. Det förutsätter dock att den deklarationsskyldige varken har lämnat eller fått några mervärdesskattedeklarationer, som avser en kortare redovisningsperiod, för det aktuella beskattningsåret. Skulle det därefter under beskattningsåret visa sig att beskattningsunderlaget kommer att överstiga beloppsgränsen ska den deklarationsskyldige underrätta Skatteverket enligt 7 kap. 4 § SFL så att redovisningsperioden ändras tillbaka till en kortare period. Den nya redovisningsperioden ska då gälla från innevarande beskattningsårs ingång.

Begär den deklarationsskyldige en ändring till redovisningsperioden ett beskattningsår först efter det att en eller flera mervärdesskattedeklarationer för innevarande år har lämnats bör Skatteverket kunna besluta att den kortare redovisningsperioden ska gälla beskattningsåret ut. Ändringen till redovisningsperioden ett beskattningsår sker då först från utgången av beskattningsåret.

Exempel 10: ändring från ett kalenderkvartal till ett beskattningsår

Ett företag som har redovisningsperioden ett kalenderkvartal underrättar Skatteverket i slutet av år 2 om att beskattningsunderlaget har ändrats så att det inte kommer att överstiga en miljon kronor. Ändringen av redovisningsperiod ska göras från utgången av det beskattningsår underrättelsen lämnades. Företaget har kalenderår som beskattningsår. Den nya redovisningsperioden ett beskattningsår ska gälla fr.o.m. januari år 3.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1995/96:19 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av mervärdesskatt [1]
  • Proposition 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor [1] [2] [3] [4] [5]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2]

Ställningstaganden

  • Beslut att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre [1] [2] [3]
  • Mervärdesskatt - Tidpunkt för enmånadsperiod efter begäran [1]
  • Särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en redovisningsperiod om en kalendermånad [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen