På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Vissa regler och uppgifter är gemensamma för de kontrolluppgifter som lämnas för kapitalinkomster bl.a. ISIN-nummer och depånummer. De uppgifter som är specifika för en viss kontrolluppgift finns under respektive område.

Gemensamma uppgifter för inkomst av kapital

För de kontrolluppgifter som ska lämnas för kapitalinkomster finns det förutom det som är gemensamt för alla kontrolluppgifter även en del uppgifter som återkommer på de flesta av dessa kontrolluppgifter.

ISIN-nummer

Skatteverket har möjligheten att i föreskrift besluta om en kontrolluppgift enligt 17–21 kap. SFL ska innehålla så kallat ISIN-nummer - International Security Identification Number (5 kap. 7 § SFF). Skatteverket har använt denna möjlighet och beslutat att kontrolluppgifter om ränta, avyttring m.m. ska innehålla uppgift om fordrings- eller delägarrättens ISIN-nummer om sådant finns. Om värdepappret har ett svenskt ISIN-nummer ska därför uppgiftslämnare lämna denna uppgift i kontrolluppgiften.

Detta innebär även att Skatteverket inte kan föreskriva att kontrolluppgifter som lämnas enligt kapitel 22 inte ska innehålla ISIN-nummer.

ISIN-nummer är ett internationellt system där varje fordrings- eller delägarrätt har ett eget individuellt nummer. Denna numrering av värdepapper används över hela världen och är ett sätt att identifiera olika värdepapper. Det går även att avgöra i vilket land de är utfärdade i och med att numret börjar med en landskod på två bokstäver. De flesta svenska värdepapper tilldelas ett ISIN-nummer av Euroclear. ISIN-numret börjar i Sveriges fall med SE.

Skatteverket använder ISIN-numret i sina tekniska system. Det används bl.a. för att redovisa rätt namn på värdepappret på specifikationen till inkomstdeklarationen. Med hjälp av ISIN-numret kan Skatteverket i vissa fall också räkna av eventuell betald utländsk skatt maskinellt.

Saknar värdepappret ISIN-nummer eller är landskoden någon annan än ”SE” anges istället värdepapprets namn på kontrolluppgiften. Om ISIN-numret är felaktigt eller om detta anges med en utländsk landskod är får det till följd att värdepappret många gånger kommer att redovisas som okänt i specifikationen till inkomstdeklarationen och i Skatteverkets system.

Namn på delägarrätt och fordringsrätt

Delägarrättens eller fordringsrättens beteckning ska anges i kontrolluppgiften. Den som fyller i ett svenskt ISIN-nummer behöver inte fylla i namnet, men även om ISIN-numret redovisas kan värdepapprets namn alltid anges som komplement.

Depånummer och andel

En eller flera personer kan vara ägare av en depå. Huvudprincipen är att en kontrolluppgift ska lämnas för respektive innehavares intäkter och avdragen skatt. Om flera personer äger en depå gemensamt och uppgift saknas om vilka värdepapper som tillhör var och en av innehavarna, får depån anses ägd av dessa med samäganderätt.

Det finns två alternativa sätt att redovisa intäkter från en gemensam depå.

  1. Uppgiftslämnaren lämnar en kontrolluppgift för varje delägare. I kontrolluppgiften lämnas alla intäktsbelopp för hela depån. I detta fall ska även delägarens andel av depån anges på kontrolluppgiften. Uppgiftslämnaren lämnar även uppgift om depånummer på de samägda depåerna.
  2. Uppgiftslämnaren lämnar en kontrolluppgift för varje delägare. I uppgiften lämnas de individuella uppgifterna för varje delägare i depån. Uppgifter ska i detta fall bara omfatta de belopp som hör till varje delägare. Exempel: Finns det två delägare i depån och det totalt har lämnats 1000 kr i utdelning, ska för varje person uppgift lämnas om utdelning om 500 kr.

Oavsett vilket av alternativen som uppgiftslämnaren använder ska uppgift om avdragen skatt alltid vara individuellt för varje delägare i depån och alltså inte för depån totalt.

Fem eller flera personer äger en depå eller ett konto

Om fler än fem personer gemensamt äger ett konto, en depå eller har en gemensam skuld och en person förfogar över depån m.m. finns specialregler om uppgiftslämnandet under respektive kapitel i skatteförfarandelagen. I dessa fall behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som förfogar över depån (17 kap. 6 §, 18 kap. 6 §, 19 kap. 6 § och 21 kap. 7 § SFL).

Belopp i annan valuta

Alla belopp i kontrolluppgifterna som uppgiftslämnarna lämnar ska vara i svenska kronor om inte något annat anges. Belopp anges då i hela svenska kronor så att öretal faller bort (22 kap. 1-2 §§ SFF).

De enda kontrolluppgifter som uppgiftslämnarna istället lämnar uppgift om belopp i annat än svenska kronor är uppgifterna om betalningar till och från utlandet (23 kap. 1 § SFL). I uppgifterna om dessa betalningar anges betalning i använd valuta samt valutakod.

Om utbetalning, skattebelopp eller värdering av ett utländsk värdepapper sker i utländsk valuta ska uppgiftslämnaren innan hen lämnar uppgifter räkna om dessa belopp till svenska kronor. Skatteverket anser att värdering av utländsk valuta och av finansiella instrument noterade i annan valuta bör göras utifrån de dagliga så kallade mittkurserna. Valutakurserna publiceras bl.a. av Riksbanken utifrån de kurser som Nasdaq OMX Stockholm beräknar. Se skatteverkets ställningstagande om värdering av värdepapper.

Skatteverket anser även i samma ställningstagande att det vid omräkningen bör användas en kurs med två decimaler. Övriga decimaler tas inte med vid beräkningarna. Avrundning sker alltid nedåt. Även framräknat värde bör avrundas till två decimaler.

Det är den dag som personen blir skattskyldig för inkomsten som ska användas som valutaomräkningsdag. Om uppgiftslämnaren exempelvis har betalt ut ränta eller utdelning ska omräkning till svenska kronor ske efter den valutakurs som gällde för den dag då mottagaren kunde disponera beloppet. Om utbetalningen har skett till innehavaren i kronor, ska uppgiftslämanaren stället ange beloppet efter den verkliga valutaväxlingen.

Vilka kontrolluppgifter ska lämnas för begränsat skattskyldiga?

Uppgiftsskyldigheten i 17–22 kap. SFL gäller bara om uppgiften ska lämnas för en obegränsat skattskyldig. Detta sägs inte uttryckligen, men får ändå anses gälla i praktiken (prop. 2010/11:165 s. 777). Uppgiftslämnaren ska ändå med ett fåtal undantag lämna kontrolluppgifter för begränsat skattskyldiga (23 kap. 2 § SFL.)

Uppgiftslämnaren ska lämna kontrolluppgifter för begränsat skattskyldiga för

  • ränteinkomster och annan avkastning på fordringsrätter
  • avkastning på delägarrätter
  • avyttring av andelar i värdepappersfonder och specialfonder
  • avyttring av fordringsrätter och andra delägarrätter
  • överlåtelse av privatbostadsrätt, schablonintäkt på andelar i värdepappersfonder och specialfonder
  • investeraravdrag.

När det gäller utdelning till en begränsat skattskyldig ska det även lämnas kupongskatteuppgifter enligt bestämmelserna i KupL.

Däremot ska uppgiftslämnarna inte lämna kontrolluppgift för begränsat skattskyldiga för ränteutgifter eller schablonintäkt på investeringssparkonto.

Nytt: 2017-10-27

Utländskt skatteregistreringsnummer (TIN)

Skyldigheten att lämna uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer (TIN) har utvidgats fr.o.m. inkomstår 2017. TIN ska nu lämnas för begränsat skattskyldiga samt för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige och har hemvist i annan stat eller jurisdiktion än Sverige (5 kap. 11 b § SFF). Uppgifterna om TIN ska ingå på kontrolluppgifter för inkomståret 2017. Läs mer om utländskt skatteregistreringsnummer.

Tidigare:

Utländskt skatteregisteringsnummer

En kontrolluppgift för en begränsat skattskyldig ska i de flesta fall innehålla uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer, som även kallas TIN (Tax Identification Number), eller motsvarande för den som kontrolluppgiften avser (5 kap. 8 § SFF).

Undantag från att lämna kontrolluppgifter

Det finns generella undantag när det gäller att lämna kontrolluppgifter (25 kap. 1 § SFL). Undantagen gäller inte personer som är bosatta i eller ska beskattas i länder med vilka Sverige har ett internationellt åtagande om att utbyta information. Skatteverket räknar i en föreskrift upp vilka dessa länder är och där det generella undantaget alltså inte gäller. Du kan läsa mer om dessa på sidan Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift.

Skatteverket har också möjlighet att i föreskrift undanta vissa uppgifter som inte är nödvändiga (5 kap. 17 § SFF). Skatteverket har föreskrivit att kontrolluppgift inte behöver lämnas för vissa återbetalningar av fordringsrätter och så kallade Lex ASEA-utdelningar. Läs mer om kontrolluppgift för aktier, konvertibler, obligationer m.m. och avkastning på delägarrätter.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Värdering av värdepapper med ledning av marknadsnotering när kontrolluppgift ska lämnas för inkomst eller ersättning i inkomstslaget kapital [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen