På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Banker och andra juridiska personer ska lämna kontrolluppgift om räntor som har betalats av fysiska personer.

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteutgifter. Kontrolluppgift ska lämnas oavsett om räntan är hänförlig till näringsverksamhet eller kapital (18 kap. 1 § SFL).

Kontrolluppgift behöver inte lämnas om den sammanlagda räntan för en person understiger 100 kronor under året (18 kap. 4 § SFL). Det finns dock inget legalt hinder för att också lämna en kontrolluppgift för belopp under 100 kronor. Räntan är avdragsgill och kommer därför att förtryckas på inkomstdeklarationen om en kontrolluppgift lämnas.

Kontrolluppgift om ränteutgifter ska lämnas på blankett KU25.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon, som är obegränsat skattskyldiga (18 kap. 2 § SFL). Uppgiftsskyldiga är juridiska personer, med undantag för dödsbon. Fysiska personer och dödsbon är alltså inte skyldiga att lämna några kontrolluppgifter (18 kap. 3 § SFL).

Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tagit emot räntan. Det är den som faktiskt tagit emot räntan som är uppgiftsskyldig (18 kap. 3 § SFL). Vid överlåtelse av en fordran ska ränta normalt betalas till den nye ägaren, som då ska lämna kontrolluppgift. Detta gäller endast om låntagaren har underrättats om att räntan ska betalas till en ny innehavare av fordran. Har exempelvis en bank, utan att underrätta låntagaren, överlåtit fordringen men fortsatt att ta emot räntebetalningar, ska banken lämna kontrolluppgift.

Begränsat skattskyldiga

Kontrolluppgift ska inte lämnas för begränsat skattskyldiga (23 kap. 2 § SFL).

Dröjsmålsränta

En enskild person, t.ex. ett bolag, som bara har tagit emot dröjsmålsränta behöver inte lämna kontrolluppgift. Undantaget gäller inte för kommuner, myndigheter och annan offentlig verksamhet. Om en enskild person också har tagit emot annan ränta än dröjsmålsränta, ska kontrolluppgift lämnas om båda beloppen (18 kap. 3 § SFL).

Avbetalningsköp

Ett företag som säljer varor på avbetalning kan ha lämnat över låneadministrationen till ett finansieringsföretag, som också tar emot räntebetalningar från kunderna. I ett sådant fall ska finansieringsföretaget lämna kontrolluppgift på räntebetalningarna.

Betalning till Kronofogden

Kronofogden ska bl.a. driva in obetalda fordringar, inklusive obetalda räntor. Betalningar till Kronofogden ska myndigheten sedan vidarebefordra till fordringsägaren. Skatteverkets uppfattning är att Kronofogden inte är skyldig att lämna kontrolluppgifter. Uppgiftsskyldig är istället den fordringsägare som är slutlig mottagare av räntebetalningen.

Kontrolluppgiftens innehåll

Kontrolluppgift ska lämnas om mottagen ränta. Kontrolluppgiften ska alltså innehålla uppgift om sådan ränta som har kommit uppgiftslämnaren till godo under det år som kontrolluppgiften avser (18 kap. 5 § SFL).

Kontrolluppgiften ska även innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter m.m. Läs mer om detta i avsnittet om gemensamma regler för kontrolluppgifter i kapital.

Förskottsränta

Förskottsränta ska dras av för det beskattningsår då den betalas, men bara till den del räntan avser tiden till och med den 31 januari nästföljande år. Den återstående delen ska dras med lika belopp för de år som räntebetalningen avser (41 kap. 9 § IL). Om ränta har betalats i förskott, ska uppgift bara lämnas för den del av räntan som avser tiden till och med den 31 januari året efter beskattningsåret (18 kap. 5 § SFL). Uppgift kan även lämnas för total inbetald förskottsränta (ruta 541 på blankett KU25).

Ränteförmån i tjänst

Om en arbetstagare har fått ett lån med förmånlig ränta på grund av sin anställning, ska förmånen tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. En sådan skattepliktig ränteförmån likställs med en betald utgiftsränta och ska därför dras av som en ränteutgift i inkomstslaget kapital (42 kap. 11 § IL). Skatteverkets uppfattning är därför att uppgift bör lämnas om summan av betald ränta och värdet av ränteförmånen.

Räntekompensation

Köparen av en obligation ska ofta betala s.k. räntekompensation för upplupen ränta. En sådan ersättning behandlas som en utgiftsränta och ska dras av det beskattningsår då räntan på obligationen betalas ut (42 kap. 8 § IL och 41 kap. 11 § IL). Skatteverkets uppfattning är därför att uppgift om betald räntekompensation inte bör lämnas om inkomsträntan på obligationen ska utbetalas för ett senare år.

Flera personer är betalningsansvariga för en skuld

Om flera personer är betalningsansvariga för samma skuld, t.ex. om två makar har ett gemensamt lån, ska uppgift lämnas för respektive låntagares andel av räntan. Om låntagarna har meddelat den uppgiftsskyldige om en viss fördelning av räntan, ska kontrolluppgift lämnas enligt den fördelningen. I annat fall ska räntan fördelas i lika stora delar mellan låntagarna (18 kap. 6 § SFL).

Om en skuld är gemensam för fler än fem personer, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som kan anses som företrädare för dem. Den möjligheten bör endast tillämpas i undantagsfall, eftersom det innebär att varje låntagare själv måste redovisa sin del av räntan i sin inkomstdeklaration (18 kap. 6 § SFL).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen