På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

En uppgiftslämnare ska lämna kontrolluppgifter för betalningar till och från utlandet som är högre än 150 000 kr. Uppgiftsskyldigheten omfattar både fysiska och juridiska personer.

Allmänt om uppgiftsskyldigheten

Bestämmelserna om kontrolluppgifter för betalningar till och från utlandet finns i 23 kap. 1 § SFL. Uppgiftsskyldighet för sådana betalningar har funnit sedan valutaregleringarna försvann i slutet av 1980-talet. Uppgifterna lämnas i första hand för Skatteverkets kontrolländamål. Regeringen anser att uppgifterna är ett bra hjälpmedel i Skatteverkets granskningsverksamhet (prop. 2008/09:44 s. 20). Uppgifterna som uppgiftslämnarna ska lämna skiljer sig åt vad det gäller betalningar till och från utlandet. Skillnaderna beror på att uppgiftslämnandet ska bli mindre betungande.

Vem ska lämna kontrolluppgift?

Den som förmedlar en betalning är kontrolluppgiftsskyldig och ska lämna en kontrolluppgift. Någon egentlig definition vad förmedla innebär finns inte. Regering anger att den som har varit mellanhand i en valutatransaktion får anses ha förmedlat en betalning (prop. 1992/93:65 s. 31). Det här innebär att det är den som, faktiskt genomför själva betalning till ett annat land eller tar emot pengar från ett annat land som är uppgiftsskyldig. I många fall innebär detta en bank eller annat betaltjänstföretag.

Skatteverkets uppfattning är därför att det inte finns någon kontrolluppgiftsskyldighet för en advokatbyrå om utlandsbetalningar som de förmedlar via klientmedelskonton. Denna skyldighet gäller i stället för den som förmedlar betalningar till och från utlandet. Däremot är advokatbyrån skyldig att lämna alla de uppgifter som behövs till betalningsförmedlaren för att denna ska kunna lämna kontrolluppgifterna (34 kap. 8 § SFL).

Nytt: 2017-05-09

Om flera aktörer är inblandade i betalningen

Vid vissa betalningar kan det vara mer än en bank som är inblandad i själva betalningstransaktionen. Skatteverkets uppfattning är att det är den bank som, på uppdrag av sin kund, skickar eller tar emot en betalning som ska lämna kontrolluppgift. Detta gäller alla aktörer som förmedlar betalningar, inte enbart banker.

Exempel: flera banker är inblandade i betalningen

En kund i Bank A vill skicka pengar till ett annat land. Bank A utför inte utlandsbetalningar själv utan använder sig av bank B som rent tekniskt genomför transaktionen. Bank A får anses ha förmedlat betalningen för sin kunds räkning och ska därför lämna kontrolluppgift för transaktionen.

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Uppgiftslämnaren ska lämna kontrolluppgifter både för fysiska personer och juridiska personer för betalningar som skickas till och från utlandet. Uppgiftsskyldigheten gäller obegränsat skattskyldiga.

Uppgifter om betalningar till och från utlandet är en av ett fåtal kontrolluppgifter som ska lämnas för andra juridiska personer än dödsbon. Uppgiftsskyldigheten för juridiska personer infördes för att säkerställa att Skatteverket skulle få uppgifter om utlandsbetalningar när denna rapportering till Riksbanken upphörde (prop. 2001/02:25 s. 120).

För vad ska kontrolluppgift lämnas?

Uppgiftslämnaren ska lämna kontrolluppgift om direkta och indirekta betalningar som överstiger 150 000 kr. Gränsbeloppet gäller även om uppgiften lämnas i annan valuta. Uppgiftskyldigheten gäller även om betalning sker enbart vid något enstaka tillfälle (23 kap. 1 § första stycket SFL).

Den som är uppgiftsskyldig ska också lämna kontrolluppgift på betalningar inom landet mellan en obegränsat skattskyldig och en begränsat skattskyldig.

Betalningar som görs inom landet anses, enligt förarbetena till lagen, vara antingen en betalning till utlandet eller en betalning från utlandet (prop. 2002/03:128 s. 44 och prop. 2008/09:44 s. 27).

Det här innebär att en betalning från en:

  • obegränsat skattskyldig till en begränsat skattskyldig är en betalning till utlandet
  • begränsat skattskyldig till en obegränsat skattskyldig är en betalning från utlandet.

Delbetalning

Uppgiftslämnaren ska även lämna kontrolluppgift om beloppet är en delbetalning och den totala summan av delbetalningarna överstiger 150 000 kr under ett kalenderår. En delbetalning är en betalning av en viss del av ett på förhand bestämt belopp.

Exempel

Om en faktura på 200 000 kr delas upp på två betalningar på vardera 100 000 kr är detta fråga om delbetalningar.

Om det däremot är en återkommande betalning som inte gäller en på förhand bestämd tid, t.ex. hyresbetalningar, räntebetalningar och amorteringar anses detta inte som en delbetalning (prop. 1989/90:135, sid. 78).

Skatteverkets uppfattning är att det är kunden som måste informera sin bank om att en betalning avser en delbetalning.

Undantag från kontrolluppgiftsskyldigheten

Skatteverkets uppfattning är att kontrolluppgifter inte behöver lämnas för betalningar mellan svenska banker eller mellan svenska banker och utländska bankers konton om de är en del av betalningskedjan (s.k. interbankbetalningar). Detta innebär att den kontrolluppgiftskyldige enbart ska lämna uppgift för den betalning i en betalningskedja som bokförs på en kunds konto.

Vilka uppgifter ska kontrolluppgifterna innehålla?

Den som är uppgiftsskyldig ska lämna mer omfattande uppgifter om de betalningar som gjorts till utlandet än för de som kommit från utlandet. Förändringen gjordes för att förenkla hanteringen för uppgiftslämnarna och innebär bl.a. att uppgiften ska lämnas i den valuta som betalningen avser och att uppgifter inte behöver lämnas om vad betalningen avser när det gäller betalningar från utlandet (prop. 2008/09:44 s. 27).

Vissa gemensamma regler gäller för kontrolluppgifter i kapital. Uppgiftslämnaren ska bl.a. ange specifikationsnummer, identifikationsuppgifter på uppgiftslämnare och den uppgiften avser.

Kontrolluppgift om betalningar till utlandet

Den som är kontrolluppgiftsskyldig för betalningar till utlandet ska förutom allmänna uppgifter även lämna följande (23 kap. 1 § tredje stycket SFL):

  • betalningens belopp i använd valuta
  • betalningsdatum
  • valutakod
  • vilket land som betalningen har gjorts till
  • vad betalningen avser
  • betalningsmottagaren.

Kontrolluppgift om betalningar från utlandet

Den som är kontrolluppgiftsskyldig för betalningar från utlandet ska förutom allmänna uppgifter även lämna följande (23 kap. 1 § fjärde stycket SFL):

  • betalningens belopp i använd valuta
  • betalningsdatum
  • valutakod
  • vilket land som betalningen kommer från.

För att lämna uppgifter om betalningar till utlandet använder uppgiftslämnaren kontrolluppgiften ”KU 81 – Betalning till utlandet” (SKV 2328) och för uppgifter om betalningar från utlandet använder uppgiftslämnaren kontrolluppgiften ”KU 80 – Betalning från utlandet” (SKV 2329).

Uppgiftslämnaren ska bl.a. lämna uppgift om belopp, vilken dag betalningen har skett och till vem pengarna skickats. Förutom detta ska uppgiftslämnaren även lämna uppgift om vilken valuta betalningen avser, vilket land betalningen skickats eller kommit ifrån och vad betalningen avser. För detta ändamål används betalningskoder, landskoder och valutakoder i kontrolluppgiften.

Betalningskoder, landskoder och valutakoder finns i broschyren ”Kontrolluppgifter – ränta, utdelning m.m.” (SKV 373).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2001/02:25 En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter [1]
  • Proposition 2002/03:128 Företrädaransvar m.m. [1]
  • Proposition 2008/09:44 Slopad kontrolluppgiftsskyldighet rörande tillgångar och skulder, m.m. [1] [2] [3]
  • proposition 1989/90:135, sid. 78 [1]
  • proposition 1992/93:65 s. 31 [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen