Delgivningssätt

De olika delgivningssätten

Delgivning enligt delgivningslagen sker genom

• vanlig delgivning
• muntlig delgivning
• förenklad delgivning
• särskild delgivning med juridisk person
• stämningsmannadelgivning
• kungörelsedelgivning (2 § tredje stycket DelgL).

Delgivningstidpunkterna behandlas i anslutning till varje delgivningssätt.

Vanlig delgivning

Den handling som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren (16 § DelgL).

Endast myndighet får skicka handlingen på elektronisk väg (17 § andra stycket DelgL). E-brev och SMS är exempel på handlingar som skickas på elektronisk väg. Det bör påpekas att höga krav måste ställas på säkerhet när handlingar som omfattas av sekretess eller som annars innehåller känsliga personuppgifter sänds på elektronisk väg.

Vanlig delgivning kan användas vid all delgivning (17 § första stycket DelgL).

Delgivningstidpunkt

Vanlig delgivning har skett när den eller de som ska delges har mottagit handlingen (18 § första stycket DelgL). Ett vanligt sätt att bekräfta detta är att mottagaren undertecknar ett mottagningsbevis eller delgivningskvitto och sänder det tillbaka.

Den som ska delges kan låta ett bud hämta handlingen, t.ex. när handlingen har skickats i ett rekommenderat brev. I sådana fall anses delgivningsmottagaren ha fått del av handlingen vid den tidpunkt då budet har hämtat försändelsen (18 § andra stycket DelgL).

Muntlig delgivning

Muntlig delgivning sker genom att innehållet i den handling som ska delges läses upp för delgivningsmottagaren. Muntlig delgivning får även avse en kallelse, ett föreläggande eller ett annat beslut som ännu inte har fått skriftlig form (19 § första stycket DelgL).

Hela innehållet i handlingen måste läsas upp. Det är inte godtagbart att läsa upp delar av handlingens innehåll. När innehållet i handlingen har lästs upp bör mottagaren upplysas om att delgivning skett.

Den här formen av delgivning bör användas när innehållet i handlingen är någorlunda kort och mottagarens situation i övrigt är lämplig för muntlig delgivning.

Handlingen eller beslutet ska, sedan det har fått skriftlig form, skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms onödigt (19 § andra stycket DelgL).

Muntlig delgivning får inte användas när en handling som inleder ett förfarande (t.ex. en stämningsansökan) ska delges (20 § andra stycket DelgL).

Delgivningstidpunkt

Muntlig delgivning har skett när innehållet i den handling som ska delges lästs upp för mottagaren (21 § DelgL).

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning sker genom att den handling som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att ett kontrollmeddelande därefter skickas med information om att handlingen har skickats (22 § DelgL). Ett krav är att kontrollmeddelandet ska skickas närmast följande arbetsdag. En arbetsdag är i normalfallet varje vardag. Undantag är allmänna helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas till mottagarens senast kända adress (23 § första stycket DelgL). Om mottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till mottagarens folkbokföringsadress om en sådan finns och den skiljer sig från den förstnämnda adressen (23 § andra stycket DelgL). Kan folkbokföringsadressen inte användas finns det möjlighet att använda kungörelsedelgivning.

Förenklad delgivning får endast användas av en myndighet vid delgivning av handlingar i mål och ärenden till den som är part eller har liknande ställning, om han eller hon har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet (24 § första stycket DelgL). Av förarbetena till delgivningslagen framgår att hänvisningen till part eller den som har liknande ställning i mål eller ärende är avsedd att täcka in alla som har partsliknande ställning i ett mål eller ärende, dvs. även dem som uppträder i mål och ärenden som har initierats av den handläggande myndigheten (prop. 2009/10:237 s. 243).

Ett krav är att delgivningsmottagaren har fått information om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet eller ärendet. Informationen ska innehålla uppgifter om vad förenklad delgivning innebär och att myndigheten kan komma att delge handlingar i målet eller ärendet på detta sätt.

Huvudregeln är att information om förenklad delgivning lämnas i varje mål eller ärende och i varje instans.

Förenklad delgivning får inte användas när en handling som inleder ett förfarande (t.ex. en stämningsansökan) ska delges.

I vissa situationer är dock förenklad delgivning tillåten även när handlingen inleder ett förfarande. Det gäller t.ex. i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Vidare får förenklad delgivning i vissa fall användas i överinstans och vid stämning i brottmål.

Information om att förenklad delgivning kan komma att användas ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller vissa former av stämningsmannadelgivning. Andra former av delgivning än de som nämnts får inte användas.

Delgivningstidpunkt

Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades. Det krävs alltså inte att den sökte faktiskt ska ha fått del av handlingen. Detta gäller dock inte om det med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen har kommit fram inom denna tid (26 § DelgL).

Särskild delgivning med juridisk person

Särskild delgivning med juridisk person sker genom att den handling som ska delges skickas till den juridiska personen och följs av ett kontrollmeddelande som upplyser om att handlingen har skickats (27 § DelgL). Själva delgivningsförfarandet är i princip detsamma som det som gällt för särskild delgivning med aktiebolag. Liksom i fråga om förenklad delgivning föreskrivs dock att kontrollmeddelandet alltid måste skickas närmast följande arbetsdag efter det att handlingen har skickats.

Vid särskild delgivning med juridisk person ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen i ett sådant register som anges i 29 § DelgL (28 § DelgL).

Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller om ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med

1. aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret
2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i föreningsregistret
3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret
4. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i bankregistret
5. försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som är registrerade i försäkringsregistret
6. europabolag som är registrerade i europabolagsregistret
7. europakooperativ som är registrerade i europakooperativregistret (29 § DelgL).

Utgångspunkten är att man ska göra ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning innan man får använda sig av särskild delgivning med juridisk person. Vilket sätt får bedömas med utgångspunkt i det enskilda fallet.

Om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning bedöms som utsiktslöst kan särskild delgivning med juridisk person användas utan att något delgivningsförsök gjorts.

För att kunna använda särskild delgivning med juridisk person krävs att den aktuella juridiska personen är registrerad hos Bolagsverket.

Delgivningstidpunkt

Särskild delgivning med juridisk person har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet skickats i rätt tid och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före den angivna tidens utgång har kommit fram till den juridiska personens postadress (30 § DelgL).

Stämningsmannadelgivning

Delgivning genom stämningsman sker genom att en person som har behörighet enligt delgivningslagen (40 § DelgL) lämnar den handling som ska delges på något av de sätt som anges i 32-38 §§ DelgL och dokumenterar åtgärden (31 § DelgL).

I 40 § DelgL framgår vilka som har behörighet att utföra stämningsmannadelgivning.

Paragrafen delar in personer med delgivningsbehörighet i två kategorier. Dels de som har full stämningsmannabehörighet, dels de som endast har begränsad stämningsmannabehörighet.

I första stycket räknas de personkategorier upp som har full stämningsmannabehörighet, dvs. de som kan utföra all slags stämningsmannadelgivning. Bland dessa kategorier finns också anställda vi Skatteverket. Skatteverket har internt beslutat att begränsa befogenheten till särskilda förordnade tjänstemän samt de vars arbete normalt kan inbegripa stämningsmannadelgivningar. Anställda vid auktoriserade delgivningsföretag är behöriga att utföra sådan delgivning. Auktorisation av delgivningsföretag regleras i en separat lag, lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag.

Andra stycket innehåller en uppräkning av personalkategorier som har begränsad stämningsmannabehörighet. Dessa har endast behörighet att utföra stämningsmannadelgivning med personer som är intagna på den anstalt eller inrättning där de tjänstgör.

Det finns även olika situationer beskrivna för hur delgivning ska ske:

• delgivning när delgivningsmottagaren påträffas
• delgivning när handlingen lämnas till annan person än delgivningsmottagaren
• när handlingen lämnas i eller nära anslutning till delgivningsmottagarens adress där han eller hon är stadigvarande bosatt

Handlingen ska lämnas till mottagaren när man träffar honom eller henne. Vägrar han eller hon att ta emot handlingen ska den lämnas kvar på platsen om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna (32 § DelgL). Det är däremot i stort sett alltid olämpligt att lämna handlingen på allmän plats.

Om den handling som ska delges inte finns tillgänglig när en delgivningsmottagare påträffas, får vid stämningsmannadelgivning i stället ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges (33 § DelgL). Av lagkommentaren till 33 § DelgL framgår att ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen får överlämnas i stället för handlingen om denna inte finns tillgänglig vid delgivningstillfället. Meddelandet måste innehålla samtliga uppgifter av betydelse för delgivningen. Myndigheten ska skicka eller lämna handlingen till delgivningsmottagaren efter att meddelandet har lämnats om det kan ske och inte bedöms onödigt. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller vid muntlig delgivning.

När handlingen lämnas till annan person än delgivningsmottagaren kallas det surrogatdelgivning.

När man inte påträffar delgivningsmottagaren i hans eller hennes stadigvarande bostad, får handlingen lämnas till en vuxen medlem som tillhör samma hushåll som delgivningsmottagaren. En förutsättning är att personen som tar emot handlingen träffas i eller i omedelbar anslutning till bostaden (35 § DelgL). Om den som ska delges är folkbokförd på adressen saknar självständig betydelse, men uppgiften kan naturligtvis vara en omständighet att beakta (NJA 1988 s. 89). Den som fyllt 18 år är att anse som en vuxen person.

Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare (36 § DelgL). Arbetsgivaren skyldig att upplysa om vilken den vanliga arbetstiden är (44 § DelgL). Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.

Den som tagit emot delgivningshandlingen vid surrogatdelgivning ska se till att lämna handlingen så snart det kan ske till delgivningsmottagaren. Den som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet när han eller hon lämnar över handlingen (37 § DelgL).

Stämningsmannadelgivning kan också ske genom att handlingen lämnas i eller på lämplig plats i anslutning till där mottagaren stadigvarande bor s.k. spikning. Spikning får ske om

• delgivningsmottagaren inte påträffas där
• handlingen inte kan lämnas enligt 34–36 §§ DelgL
• det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig
• det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan (38 § DelgL).

Delgivningstidpunkt

Stämningsmannadelgivning har skett när handlingen enligt 32 § DelgL har lämnats till den person som är delgivningsmottagare. Om han eller hon vägrat att ta emot handlingen, har delgivningen skett i och med överlämnandet eller försöket att lämna över handlingen. Detsamma gäller när ett meddelande med handlingens innehåll lämnas enligt 33 § DelgL. Även vid spikning enligt 38 § DelgL har stämningsmannadelgivning skett när handlingen har lämnats på föreskrivet sätt. Surrogatdelgivning har skett först vid den tidpunkt när både handlingen har lämnats och underrättelse har skickats till delgivningsmottagaren om delgivningen och om vem som har tagit emot handlingen (39 § DelgL).

Rätt att få tillträde

Anställda vid bl.a. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad för att utföra stämningsmannadelgivning (46 § första stycket DelgL). Polismyndigheten ska lämna biträde om annan person än polisman som anges i 46 § första stycket DelgL vägras tillträde och begär biträde (46 § andra stycket DelgL).

Kungörelsedelgivning

Myndigheten beslutar att handlingen som ska delges hålls tillgänglig. Detta ges spridning genom att ett meddelande om detta och om att handlingens huvudsakliga innehåll kungörs inom tio dagar (47 § DelgL).

Huvudregeln är att kungörelsen ska annonseras i Post- och Inrikes Tidningar. Om det finns skäl till det ska meddelandet dessutom införas i ortstidning (48 § DelgL).

När får kungörelsedelgivning ske?

Vid tre olika situationer kan kungörelsedelgivning användas:

• när den person som är delgivningsmottagare saknar känd hemvist och det inte heller kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig
• om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § DelgL är uppfyllda, eller
• om förutsättningarna för att använda förenklad delgivning i och för sig är uppfyllda men mottagaren har underlåtit att anmäla uppgift om aktuell adress till såväl den myndighet som handlägger målet eller ärendet som för folkbokföring, (jfr 25 § FOL).

Bestämmelser om kungörelsedelgivning när en obestämd krets eller stort antal personer ska delges finns i 49 § DelgL.

Delgivningstidpunkt

Kungörelsedelgivning har skett två veckor efter beslutet om kungörelsedelgivning, under förutsättning att kungörande och andra föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid (51 § DelgL).