Tjänsteställe

Var har man tjänstestället?

En anställd har tjänstestället på någon av följande platser:

• Där hen utför huvuddelen av sitt arbete = huvudregeln (12 kap. 8 § fösta stycket, första meningen IL).
• Där hen hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter = alternativregeln (12 kap 8 § första stycket, andra meningen IL).
• Bostaden = undantagsregeln (12 kap. 8 § andra stycket IL).

Vissa personer har alltid bostaden som tjänsteställe oavsett hur och var de arbetar. Detta gäller för riksdagsledamöter och reservofficerare samt för nämndemän och jurymän i domstol, hyresnämnd, skattenämnd och arrendenämnd (12 kap. 8 § tredje stycket IL).

För att bestämma tjänstestället börjar man alltid med att se om huvudregeln är tillämplig. Om den inte gäller går man vidare till alternativregeln. Om varken huvudregeln eller alternativregeln stämmer med den anställdes sätt att arbeta kan undantagsregeln komma ifråga.

Man ska göra denna prövning i tur och ordning för alla anställda, alltså även för anställda i branscher med skiftande arbetsplatser, t.ex. en anställd inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher. Detta innebär att bedömningen inte är beroende av inom vilken bransch arbetet utförs och att tjänstestället som exempel under vissa förutsättningar kan vara vid en byggarbetsplats (RÅ 2007 ref. 72).

Bara ett tjänsteställe hos samma arbetsgivare

En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare även om hen stadigvarande arbetar på två olika orter. Tjänstestället är den plats där hen normalt arbetar flest dagar.

Två arbetsgivare = två tjänsteställen

Om en anställd däremot har två arbetsgivare har hen två tjänsteställen.

Längre tid = minst två år

Ofta är det ingen svårighet att avgöra var tjänstestället är, men ibland måste man se hur den anställda arbetar under en längre tid. Med längre tid avses i detta sammanhang en period på minst två år.

Exempel: tillfälligt arbete i arbetsgivarens lokaler

Jorma är tillsvidareanställd vägarbetare och utför normalt tillfälliga arbeten vid olika arbetsplatser utan att regelbundet besöka arbetsgivarens lokaler. Tjänstestället är i bostaden.

Under ett par månader på vintern arbetar Jorma på grund av väderförhållandena tillfälligt i arbetsgivarens lokaler.

Tjänstestället är även under vintermånaderna i bostaden, eftersom det handlar om en tillfällig förändring av arbetsförhållandena.

Exempel: upprepade förlängningar av arbetet vid en fast arbetsplats

Serviceteknikern Camilla är sedan 2009 tillsvidareanställd vid ett företag för att utföra arbeten hos olika uppdragsgivare. Eftersom hon arbetar på olika tillfälliga arbetsplatser har hon sitt tjänsteställe i bostaden.

Camillas arbetsgivare har bl.a. ett långtidsuppdrag vid en fabrik i Hudiksvall; en ny upphandling görs dock för varje halvår. Camillas arbetsgivare har fortlöpande kunnat förlänga avtalet och Camilla har sedan den 1 januari 2011 och fram till den 30 augusti 2016 haft sin arbetsplats vid denna anläggning.

Camilla har alltså under en längre sammanhängande period arbetat vid samma fasta arbetsplats. Det var från början ovisst hur länge hon skulle arbeta där. När det dock är klart att hon kommer att arbeta på samma arbetsplats i Hudiksvall längre än två år blir tjänstestället på denna arbetsplats. Camilla byter alltså tjänsteställe från den 1 januari 2013.

Om det handlar om en tidsbegränsad anställning, t.ex. någon vecka eller ett år, gör man bedömningen enbart för förhållandena under den aktuella anställningen. Den anställdas förhållanden före och efter den aktuella anställningen påverkar inte bedömningen.

De faktiska förhållandena avgör

Det är de faktiska förhållandena som avgör den skattemässiga bedömningen. Arbetsgivare och arbetstagare kan inte bestämma tjänstestället genom att avtala att den anställda ska ha en viss placeringsort.

Huvudregeln

Tjänsteställe är den plats där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete (12 kap. 8 § IL).

För anställda som arbetar på kontor, i fabrik, verkstad, butik och liknande är tjänstestället den byggnad där den anställda arbetar den mesta tiden.

Sjömän

Sjömän har sitt tjänsteställe ombord på det fartyg där de arbetar (12 kap. 4 § IL). De är alltså ombordanställda på fartyget. Detta gäller dock bara för en person vars inkomst ska klassas som sjöinkomst.

Om sjömannens inkomst inte ska klassas som sjöinkomst ska tjänstestället i stället fastställas enligt vanliga regler (12 kap. 8 § IL).

Tolkar

Tolkar är ofta knutna till en eller flera tolkförmedlingar, som förmedlar uppdrag till dem. Arbetsplatserna varierar från uppdrag till uppdrag. Tolken har sitt tjänsteställe på den plats där hen huvudsakligen utför uppdraget. Detta gäller även om vissa förberedelser och administrativa uppgifter utförs i bostaden (HFD 2013 ref. 19 I).

Idrottsdomare

Domare som anlitas av en idrottsförening eller annan arrangör för att döma i en match eller tävling har sitt tjänsteställe på den plats där matchen eller tävlingen äger rum. De får uppdrag från olika uppdragsgivare; uppdrag som utförs på olika platser. Tjänstestället är platsen där respektive uppdrag utförs (HFD 2015 not. 68). HFD:s dom bekräftar var Skatteverket anser att idrottsdomare ska ha sitt tjänsteställe.

Skatteverket anser att idrottsdomare som är avlönade av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma i matcher eller tävlingar normalt får anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där idrottstävlingarna äger rum. Idrottsdomaren anses i dessa fall ha endast en uppdragsgivare och tjänstestället ska bedömas utifrån detta uppdrag. Detta gäller under förutsättning att idrottsdomaren är kontrakterad av idrottsförbundet och förbundet betalar ut den huvudsakliga delen av ersättningen till domaren. Den lokala arrangören kan i dessa fall betala ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning.

Exempel: projektanställning vid byggarbetsplats, besöker sällan arbetsgivarens lokaler

Anja har under flera år arbetat i byggbranschen på olika platser. Hon är nu projektanställd (tidsbegränsad anställning) för arbete på en byggarbetsplats vid en anläggning som beräknas ta runt tre år att färdigställa. Vid anläggningen finns arbetsbodar för omklädning, hygien och matraster. Anställningen upphör när anläggningen är klar. Anja besöker i princip aldrig arbetsgivarens lokaler utan pendlar dagligen från bostaden till anläggningen, och får reseersättning av arbetsgivaren.

Anläggningen ses som tjänsteställe eftersom huvuddelen av arbetet i den aktuella anställningen utförs där. Den omständigheten att Anja i andra anställningar arbetat på andra byggplatser före och efter den aktuella anställningen medför inte att bostaden är tjänsteställe. Arbetsgivaren ska redovisa reseersättningen som lön då Anjas resor inte är tjänsteresor utan arbetsresor.

Alternativregeln

Om arbetet utförs under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar brukar tjänstestället i regel vara den plats där den anställda hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter (12 kap. 8 § första stycket IL).

Piloter och annan flygande personal som utför sitt arbete under förflyttning har t.ex. sitt tjänsteställe på stationeringsorten. Vissa anställda t.ex. chaufförer, montörer, serviceingenjörer m.fl., har vanligen inte någon fast arbetsplats utan arbetsplatsen växlar hela tiden. För dessa är tjänstestället i regel den plats där de hämtar och lämnar arbetsmaterial eller utför förberedande eller avslutande arbetsuppgifter. Lagstiftaren har varken i förarbeten eller i lagtexten förklarat vad som avses med uttrycket ”i regel” i 12 kap. 8 § första stycket IL. Skatteverket anser att vid bedömningen av var tjänstestället är beläget ska hänsyn tas till hur ofta den anställda besöker arbetsgivarens lokaler för att hämta och lämna arbetsmaterial eller förbereda och avsluta sina arbetsuppgifter. Bedömningen ska då göras av en längre tid. Med längre tid avses i detta sammanhang en period av minst två år. Detta innebär att tillfälliga förändringar av arbetsförhållandena inte ska påverka bedömningen.

Om den anställda sett över en längre tid besöker arbetsgivarens lokaler i genomsnitt mer än en gång i veckan ska tjänstestället anses vara i arbetsgivarens lokaler. Detta gäller för alla branscher, alltså även för t.ex. byggnadsbranschen.

Även om en anställd regelbundet hämtar material hos en bygghandel eller liknande bör denna plats ändå inte utgöra tjänsteställe. I sådant fall har den anställda inte tillgång till lokalerna på grund av något avtal som arbetsgivaren har ingått.

Om arbetsgivaren däremot organiserar arbetet så att fler funktioner knyts till bygghandelns lokaler, t.ex. att de även används regelbundet för möten, arbetsledning, fordonslogistik, fikapaus eller liknande kan det innebära att tjänstestället blir i dessa lokaler.

En annan situation där en anställds tjänsteställe kan vara i någon utomståendes lokaler är när den anställda regelbundet hämtar och lämnar nycklar på samma plats hos en beställare, för t.ex. fastighetsservice på skiftande platser under dagen. Även i det fallet är det arbetsgivarens avtal med beställaren som ger den anställde tillträde till lokalerna.

För att tjänstestället ska vara i någon utomståendes lokaler krävs även här att det ska vara en varaktig lösning.

Exempel: arbetar på olika byggarbetsplatser, besöker regelbundet arbetsgivarens lokaler

Bengt har anställning hos ett byggföretag och arbetar omväxlande på olika byggarbetsplatser, oftast på hemorten och inom den vanliga verksamhetsorten. Några gånger i veckan besöker Bengt arbetsgivarens lokaler med lager och kontor för att hämta material och delta på informationsmöten och liknande.

Arbetsgivarens lokaler är tjänsteställe, eftersom Bengt besöker dessa oftare än en gång per vecka.

Om Bengt får reseersättning för resor mellan bostaden och arbetsgivarens lokaler ska ersättningen redovisas som lön då dessa resor är arbetsresor.

Resor direkt mellan bostaden och de olika arbetsplatserna är dock tjänsteresor, som arbetsgivaren kan ersätta med skattefri reseersättning. Även resorna mellan arbetsgivarens lokaler och de olika arbetsplatserna är tjänsteresor.

Exempel: anställning med varierande arbetsplatser, besöker regelbundet arbetsgivarens lokal som är en uppställd arbetsbod

Marta har under flera år arbetat i asfalteringsbranschen på olika platser. Hon är nu säsongsanställd (tidsbegränsad anställning) över sommarhalvåret för att utföra asfalteringsarbeten åt en kommun. Arbetet utförs på olika platser inom kommunen och de enskilda asfalteringsuppdragen är korta.

En arbetsbod ställs i början av säsongen upp centralt i förhållande till planerade arbeten och vid säsongens slut tas den bort. Marta besöker boden i princip dagligen för ombyte och även på lunch- och fikaraster de dagar när detta är lämpligt med hänsyn till avståndet till arbetsplatsen. Personalen använder en lätt lastbil för att transportera sig och utrustning från boden ut till arbetsplatserna.

Arbetsboden ses som tjänsteställe eftersom Marta i sin aktuella anställning regelmässigt besöker boden oftare än en gång per vecka. Boden är ett naturligt ställe för förberedelser och avslut av arbetsdagen. Vid bedömning av tjänsteställe bortser man således från förhållandena i tidigare anställningar.

Exempel: servicetekniker som besöker arbetsgivarens lokaler

Sonja arbetar som servicetekniker och besöker dagligen olika kunder. Minst en gång i veckan besöker hon arbetsgivarens lokaler för att hämta arbetsmaterial. Vid ett par tillfällen i månaden besöker hon även lokalerna för arbetsmöten.

Tjänstestället är i arbetsgivarens lokaler, eftersom Sonja besöker dessa i genomsnitt mer än en gång i veckan. Hade Sonja besökt lokalerna enbart vid informationsmötena två gånger i månaden hade bostaden varit hennes tjänsteställe.

Undantagsregel – bostaden kan vara tjänsteställe

Om huvudregeln inte är tillämplig går man vidare till alternativregeln. Om varken huvudregeln eller alternativregeln stämmer med den anställdas sätt att arbeta kan undantagsregeln komma ifråga. Det innebär att bostaden utgör tjänsteställe, när inget naturligt tjänsteställe kan pekas ut därför att den anställda arbetar på skiftande platser och besöker arbetsgivarens lokaler sällan.

Denna undantagsregel infördes särskilt med tanke på de byggnads- och anläggningsarbetare som i sin anställning utför arbete på skilda platser och inte regelbundet besöker arbetsgivarens lokaler. Regeln är dock avsedd att tillämpas även för andra kategorier anställda, som arbetar på ett sådant sätt att tjänstestället inte kan fastställas med hjälp av huvudregeln eller alternativregeln.

Exempel: servicetekniker med olika arbetsplatser

Erik arbetar som servicetekniker vid ett företag som har sitt kontor i Norrköping. Erik besöker kontoret enbart vid större sammandragningar som sker tre gånger per år.

Företaget utför uppdrag på olika orter bl.a. hos beställare i Örebro, Linköping och Södertälje. Dessa uppdrag utförs vid behov och tar vanligen 3-6 veckor. Under året har Erik arbetat växelvis på olika platser, men totalt 140 dagar i Örebro och 80 dagar på de andra orterna.

I det här fallet har Erik till övervägande del arbetat i Örebro, men arbetsförhållandena är sådana att han och arbetsgivaren inte på förhand kan förutse att han ska arbeta på samma arbetsplats under en längre tidsperiod. Erik har också under det aktuella året arbetat på andra arbetsplatser än i Örebro. På grund av dessa omständigheter och då inget arbete bedrivits i arbetsgivarens lokaler är tjänstestället i bostaden.

Byggnads- och anläggningsbranschen

Bostaden är tjänsteställe om arbetet pågår en begränsad tid på varje arbetsplats enligt de villkor som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher (12 kap. 8 § andra stycket IL).

Exempel: arbetar på olika byggarbetsplatser, besöker sällan arbetsgivarens lokaler

Carlos är anställd hos ett byggföretag och arbetar kortare perioder på olika byggplatser, både på hemorten och på andra orter. Han besöker arbetsgivarens lokaler endast 2–3 gånger i månaden, t.ex. för att hämta material eller delta på arbetsmöten.

Här är bostaden tjänsteställe eftersom Carlos utför arbetet på skiftande platser och inte besöker arbetsgivarens lokaler varje vecka. Både resorna mellan bostaden och arbetsplatserna och resorna till arbetsgivarens lokaler är tjänsteresor

Strålskyddsbranschen

Vissa fast anställda vid företag i strålskyddsbranschen kan ha bostaden som tjänsteställe. En förutsättning för detta är att arbetet under en längre tid utförs på flera olika platser (RÅ 2007 ref. 72).

Konsulter

HFD har prövat frågan om vad som är tjänsteställe för anställda hos ett bolag som bedriver konsultverksamhet i elbranschen och som hyr ut elektriker till olika kundföretag. Uppdragen hos kunderna har varit tidsbegränsade och varierat från några månader till något år. Eftersom elektrikerna har anställts för att utföra tidsbegränsade uppdrag hos olika kunder har bostaden ansetts som tjänsteställe (HFD 2013 ref. 19 II).

Bemanningsföretag

För fast anställda i bemanningsföretag är bostaden tjänsteställe om de

• arbetar på varierande arbetsplatser
• väntar på uppdrag i sin bostad
• åker direkt till arbetsplatsen utan att först besöka arbetsgivarens kontor
• står till arbetsgivarens förfogande i bostaden mellan uppdragen och erhåller lön i avvaktan på dessa.

Skatteverket anser dock att när ett företag har anställt personal under en begränsad tid för arbete vid en viss arbetsplats är denna plats tjänstestället.

Exempel: tidsbegränsad anställning hos bemanningsföretag

Esther är it-konsult och tar sporadiskt kortare uppdrag som anställd hos ett bemanningsföretag. Under senaste året har hon haft fem uppdrag som omfattat några veckor vardera. Uppdragen utförs ute hos kunderna på olika orter. Hon har ingen fast lön utan får ersättning enbart för utförda uppdrag. Hon besöker aldrig bemanningsföretaget.

Eftersom Esther inte är tillsvidareanställd ska varje nytt uppdrag ses för sig och tjänstestället i respektive uppdrag blir då hos kunden. Bemanningsföretaget kan inte betala ut någon skattefri reseersättning eller traktamente då hon inte är på tjänsteresa under sina uppdrag.

Reseledare

Styrelseledamöter

Bostaden är tjänsteställe för styrelseledamöter (RÅ 1987 ref. 64 och RÅ 1988 ref. 11).

Om nämndledamöter arbetar på liknande sätt som styrelseledamöter kan dessa också få tjänstestället i bostaden. Det avgörande är inte benämningen på uppdragstagaren utan vilka arbetsuppgifter personen har och hur och var dessa utförs.

Artister och musiker

För turnerande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallet deras tjänsteställe.

En frilansande musiker har bostaden alternativt replokalen som tjänsteställe om musikern

• tar tillfälliga uppdrag på olika spelplatser
• gör huvuddelen av förberedelser och annat arbete för uppdragen i bostaden, alternativt i replokalen.

Skatteverket anser dock att om musikern engageras för att spela längre perioder än en vecka på samma plats, t.ex. i en konserthall eller studio, har hen sitt tjänsteställe på den platsen.

Vad som sägs ovan gäller även för andra typer av uppträdande artister som förbereder sig och utför arbetet under motsvarande omständigheter.

Arbete både i anvisad arbetslokal och i bostaden

När en anställd arbetar omväxlande i arbetsgivarens lokal och hemma i bostaden måste man ta hänsyn till flera faktorer och göra en helhetsbedömning för att avgöra var tjänstestället finns.

Omständigheter som talar för att arbetsgivarens lokal är tjänstestället:

• Arbetsgivaren har anvisat en lämplig arbetslokal som finns tillgänglig vid behov och som kan användas för de huvudsakliga arbetsuppgifterna.
• Den anställda arbetar minst lika mycket i arbetsgivarens lokal som i bostaden.
• Den anställda har en ledningsfunktion eller andra arbetsuppgifter som särskilt knyter hen till arbetsgivarens lokal.
• Den anställda behöver regelbundet besöka arbetsgivarens lokal t.ex. för att utföra vissa arbetsuppgifter, träffa arbetsledningen, delta i möten och hämta material.

Omständigheter som talar för att bostaden är tjänstestället:

• Den anställda arbetar mer tid i bostaden än i arbetsgivarens lokal.
• Det finns ett särskilt arbetsrum i bostaden som är anpassat för arbetsuppgifterna och som arbetsgivaren eventuellt har medverkat till.
• Vissa arbetsuppgifter kan inte utföras i arbetsgivarens lokal. Det kan t.ex. bero på att den anställda inte alltid har tillgång till ett arbetsrum eller att viss utrustning saknas där.
• Den anställda har avtalat med arbetsgivaren om distansarbete i viss omfattning.