OBS: Detta är utgåva 2017.7. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket kan ta initiativ till borgenärsanstånd

Skatteverket har möjlighet att bevilja borgenärsanstånd utan att den betalningsskyldiga ansökt om det (63 kap. 2 § SFL). Normalt bör dock inte anstånd ges utan att Skatteverket kontaktat den betalningsskyldiga. I de flesta fall kommer den betalningsskyldiga själv att ta initiativ till anstånd, som ett led i en diskussion om hur betalningsproblemen ska lösas. I enlighet med vad som allmänt gäller för anståndsansökningar bör det krävas att den betalningsskyldiga ansöker skriftligen, d.v.s. per post, e-post eller fax.

Anståndsbelopp och anståndstid

Hur stort belopp anståndet ska omfatta och hur lång anståndstiden ska vara styrs enbart av vad som kan anses vara till fördel för det allmänna. Förhållandena kan vara sådana att Skatteverket kräver att en viss del ska betalas omedelbart och att anstånd beviljas med resterande belopp. Vad som anges i 63 kap. 16 § SFL om skäligt anståndsbelopp gäller inte vid borgenärsanstånd.

Huvudregeln är att anstånd ska beviljas för högst ett år. Anstånd för längre tid än ett år kan ges endast i undantagsfall (jfr 8 § andra stycket IndrL och 3 § KFMFS 2008:1). Även om det vid utredningstidpunkten finns grund för bedömningen att den betalningsskyldiga på sikt har möjlighet att betala såväl anståndsbeloppet som nytillkomna skatter och avgifter, är detta något som snabbt kan förändras. Det är ofta svårt att göra en prognos för längre tid, och det får heller inte vara så att Skatteverket med sitt anstånd ersätter den roll som kreditinstituten normalt har.

Krav på avbetalning utom vid korta borgenärsanstånd

Ett borgenärsanstånd som avser längre tid än två månader bör alltid förenas med delbetalningar, d.v.s. innehålla en avbetalningsplan, jämför 3 § KFMFS 2008:1.

Preskriptionseffekt vid borgenärsanstånd

Den betalningsskyldiga måste uppmärksammas på vad som händer i preskriptionshänseende om ett borgenärsanstånd beviljas. Genom anståndet återtas indrivningsuppdraget från Kronofogden.

Om anståndet återkallas och skatten på nytt överlämnas för indrivning kommer ny ordinarie preskriptionstid att börja löpa enligt 3 § tredje stycket SPL. Om uppskov i stället skulle beviljas av Kronofogden begränsas preskriptionseffekten till att preskription inträder tidigast vid utgången av det kalenderår då betalningen ska vara fullgjord enligt betalningsplanen (6 § SPL).

Beslut om borgenärsanstånd kan inte överklagas

Skatteverkets beslut om borgenärsanstånd ska alltid vara skriftligt. Avslås ansökan ska det framgå varför Skatteverket inte anser att förutsättningarna för borgenärsanstånd föreligger. Skatteverkets beslut om borgenärsanstånd kan inte överklagas (67 kap. 5 § första stycket 6 SFL). Den betalningsskyldiga ska alltid informeras om detta.

Om ett överklagande ändå kommer in kan inte Skatteverket själv meddela ett avvisningsbeslut. Överklagandeskrivelsen måste då överlämnas till förvaltningsrätten.

Beslut om borgenärsanstånd kan omprövas

Den betalningsskyldiga har alltid möjlighet att ge in en ny ansökan. Vidare finns det inget formellt hinder mot att begära omprövning av det tidigare beslutet (66 kap. 2 § första stycket 1 SFL). Är det tveksamt hur den nya begäran ska uppfattas bör den ses som en begäran om omprövning av det tidigare beslutet. Detta innebär att bestämmelsen om särskilt kvalificerad beslutsfattare måste beaktas (66 kap. 5 § SFL).

Borgenärsanstånd kan återkallas

Om ett borgenärsanstånd beviljas ska det alltid anges i beslutet att anståndet kan komma att återkallas om det skulle framkomma omständigheter som gör att anståndet inte längre kan anses vara till fördel för det allmänna (prop. 2010/11:165 s. 1044).

För att Skatteverket ska kunna återkalla ett beslut om medgivet borgenärsanstånd krävs det inte att förhållandena ändrats väsentligt (jfr 63 kap. 22 § SFL). Återkallelsebeslutet går heller inte att överklaga (67 kap. 5 § första stycket 6 SFL).

Så snart nya fakta framkommer som gör att anståndet inte längre kan anses fördelaktigt kan det återkallas. I uppskovssammanhang har Kronofogden angivit ett antal omständigheter som gör att ett uppskov ska omprövas (6 § KFMFS 2008:1). Dessa omständigheter ska iakttas även vid borgenärsanstånd. Exempelvis ska återkallelse ske om

  • betalning inte sker enligt beslutet
  • löpande skatter och avgifter inte betalas
  • deklarationsskyldigheten inte fullgörs
  • oriktiga uppgifter har lämnats när borgenärsanstånd medgavs
  • misstanke om ekonomisk brottslighet uppkommer
  • den betalningsskyldiga brister i sin informationsskyldighet
  • godkännandet för F-skatt återkallas
  • avsevärt förbättrad betalningsförmåga inträder
  • ställd säkerhet förlorar i värde.

Övervägande om återkallelse av borgenärsanstånd

Ett återkallelsebeslut behöver inte kommuniceras (övervägas). Det är heller inte nödvändigt med någon annan form av kommunicering när återkallelsegrunden är objektivt konstaterbar, t.ex. när delbetalning inte skett i enlighet med beslutet eller den betalningsskyldiga dragit på sig nya skatteskulder.

Om återkallelsen däremot mera har sin grund i bedömningsfrågor, bör återkallelsebeslutet föregås av ett meddelande till den betalningsskyldiga. Av meddelandet bör framgå att Skatteverket inte längre anser att förutsättningar för anstånd finns samt att återkallelse kommer att ske om inte nya omständigheter föranleder annat. Bedömningsfrågorna kan handla om exempelvis förbättrad betalningsförmåga, nya restförda e-mål eller att ställd säkerhet förlorat i värde.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. [1] [2]
  • Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Övrigt

  • Kronofogdemyndighetens föreskrifter om hantering av vissa borgenärsuppgifter KFMFS 2008:1 [1] [2] [3]