På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Myndigheter ska samarbeta med varandra och lämna information till varandra. Utbytet av uppgifter kan däremot inte ske helt fritt. För att en sekretessbelagd uppgift ska kunna lämnas till en annan myndighet eller självständig verksamhetsgren inom den egna myndigheten krävs att en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

Informationsutbyte mellan myndigheter

Myndigheter ska hjälpa varandra inom ramen för den egna verksamheten (6 § FL). En viktig del i detta samarbete är utbyte av information mellan myndigheterna och även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet. Det är ofrånkomligt att ett sådant samarbete även innebär utbyte av sekretessbelagd information (prop. 1979/80:2 Del A s. 89). Rätten att ta del av allmänna handlingar, offentlighetsprincipen, gäller även mellan myndigheter (JK 1985 s. 104). En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna ut uppgifter som den förfogar över om inte uppgiften är sekretessbelagd (6 kap. 5 § OSL). Denna bestämmelse kan ses som en precisering av myndigheters skyldighet att samverka enligt 6 § FL (SOU 2015:39 s. 117). Den skyldighet som 6 kap. 5 § OSL föreskriver omfattar alla uppgifter som myndigheten förfogar över, dvs. även sådana uppgifter som inte finns i en allmän handling.

Observera att en myndighet inte på eget initiativ kan lämna ut offentliga uppgifter om det saknas lagstöd för detta. Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller enbart på begäran från annan. Om en myndighet skulle lämna ut offentliga uppgifter på eget initiativ strider detta mot den s.k. likhetsprincipen i 1 kap. 9 § RF som innebär att alla är lika inför lagen, och att alla ska behandlas lika.

Om samverkan mellan myndigheter

Om myndigheter deltar i någon form av samverkansprojekt som bygger på ömsesidigt uppgiftslämnande är det viktigt att komma ihåg att sådan samverkan mellan myndigheter inte innebär någon förändrad tillämpning av gällande sekretesslagstiftning. Myndigheter kan enbart utbyta uppgifter när det är rättsligt tillåtet (SOU 2010:29 s. 211).

Myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar kan utbyta sekretessbelagd information

Observera att utbyte av uppgifter inte kan ske helt fritt. Detta beror på att sekretessen gäller även mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet (8 kap. 1 § OSL). För att myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter måste de kunna få tillgång även till sekretessbelagd information hos andra myndigheter. Därför finns det sekretessbrytande bestämmelser. De vanligaste finns i 10 kap. OSL.

Specialbestämmelse om sekretess gentemot utländsk myndighet och mellanfolklig organisation

Sekretessbelagda uppgifter får enligt huvudregeln inte lämnas ut till utländska myndigheter eller organisationer (8 kap. 3 § OSL). Det finns två undantag i 8 kap. 3 § OSL från denna huvudregel:

  • Utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, t.ex. lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
  • Uppgiften skulle i motsvarande fall få lämnas till en svensk myndighet och utlämnandet är förenligt med svenska intressen.

Prövningen av den senare frågan görs av myndigheten som sådan och inte av en enskild tjänsteman. Det är endast den tjänsteman som enligt arbetsordningen får besluta på myndighetens vägnar som är behörig. Vid behov bör samråd ske med Utrikesdepartementet (prop. 1981/82:186 s. 59).

Reglerna i OSL om rätt för myndighet att överklaga ett beslut om avslag på begäran om att få ut en allmän handling gäller inte för utländsk myndighet. En utländsk myndighet har däremot rätt att överklaga till allmän förvaltningsdomstol (22 a § FL).

Skatteavtal och sekretessbrytande regler

När Sverige har tagit emot uppgifter från en annan stat med stöd av ett skatteavtal får vissa sekretessbrytande regler inte tillämpas om det strider mot sekretessreglerna i det aktuella avtalet (27 kap. 5 § tredje stycket OSL).

Omprövning av ett beslut eller en åtgärd

När en myndighet ska ompröva en annan myndighets beslut eller åtgärd behöver den ofta få sekretessbelagda uppgifter från den andra myndigheten. Sekretess hindrar då inte detta utlämnande (10 kap. 16 § OSL). När t.ex. förvaltningsrätten behöver uppgifter för att kunna pröva ett överklagande av Skatteverkets beslut utgör sekretessen inte hinder mot att verket lämnar uppgiften till förvaltningsrätten. Det finns inte någon generell bestämmelse om överföring av sekretess till en myndighet som omprövar en annan myndighets beslut eller åtgärd.

Nödvändigt uppgiftslämnande

Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut både till enskild och till annan myndighet (eller verksamhetsgren) om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten (eller verksamhetsgrenen) ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Observera att det enbart handlar om den utlämnande myndighetens verksamhet. Bestämmelsen ska enligt förarbetena tillämpas restriktivt (prop. 1979/80:2 Del A s. 465 och 494 och prop. 2008/09:150 s. 322 och 366). Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas när det är nödvändigt för att en myndighet ska kunna fullgöra en viss skyldighet. Det är inte tillräckligt att handläggaren anser att myndighetens arbete blir mer effektivt om uppgiften lämnas ut (prop. 1979/80:2 Del A s. 465).

Bestämmelsen är exempelvis tillämplig när en myndighet behöver lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet för att få ett remissyttrande. Den är också tillämplig när Skatteverkets borgenärsverksamhet behöver lämna uppgift om statens fordran och dess belopp i samband med beslut om inledande av skuldsanering.

Misstanke om ett begånget brott

Myndigheter kan på begäran lämna sekretessbelagda uppgifter som angår en misstanke om ett begånget brott till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, t.ex. en myndighet som ska utöva tillsyn över ett visst område (10 kap. 24 § OSL). Följande förutsättningar ska då vara uppfyllda:

  • brottet är begånget (vanligen har förundersökning inletts)
  • fängelse är föreskrivet för brottet
  • brottet kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

Skatteverket är i sin brottsutredande verksamhet (SBE) en sådan myndighet som har att ingripa mot brott.

Observera att bestämmelsen innebär en möjlighet för myndigheter att lämna ut uppgifter om brottsmisstankar, men att det inte är fråga om någon uppgiftsskyldighet. Det finns inte någon allmän skyldighet för myndigheter att underrätta polis eller åklagare om misstankar om brott. Däremot kan det finnas en lagstadgad uppgiftsskyldighet som är särskilt reglerad.

En myndighet kan även lämna uppgifter med stöd av 10 kap. 24 § OSL på eget initiativ till en annan myndighet, men det är viktigt att kontrollera att samtliga förutsättningar för ett utlämnande verkligen är uppfyllda i dessa fall. En straffrättslig bedömning behöver alltid göras. Att lämna ut uppgifter på myndighetens eget initiativ med stöd av 10 kap. 24 § OSL är inte samma sak som att i Skatteverkets beskattningsverksamhet tillämpa de specifika reglerna om brottsanmälan.

Bestämmelsen gör ingen skillnad på om brottet riktar sig mot ett intresse inom en myndighets eget ansvarsområde eller om det riktar sig mot någon annan myndighet eller någon enskild (JO 1993/94 s. 464). Det avgörande är att myndigheten har fått reda på brottet i sin verksamhet. Vilken grad av misstanke som krävs har inte uttryckligen reglerats i bestämmelsen, men det är viktigt att de uppgifter som lämnas ut är så tillförlitliga och konkreta som möjligt (prop. 1983/84:142 s. 31). Det kan vara svårt att bedöma om det är troligt att domstolen kommer att döma till en strängare påföljd än böter, men det ställs inte alltför stora krav på underlag för en sådan bedömning (prop. 1983/84:142 s. 30). Uppgiftslämnandet bör ske skriftligen för att det ska gå att kontrollera bl.a. vilka uppgifter som har lämnats ut och vem som har gjort detta. Om uppgifter lämnas muntligen, t.ex. när det gäller ett brådskande ärende, är det viktigt att skriva en tjänsteanteckning.

Delgivning

Vissa uppgifter om en enskild kan lämnas till en myndighet om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (10 kap. 26 § första stycket OSL). Dessa uppgifter är

  • adress
  • telefonnummer
  • arbetsplats
  • fotografisk bild av den enskilde.

Dessa uppgifter kan även lämnas när de är s.k. skyddade personuppgifter (JO 2004/05 s. 29).

Andra uppgifter om den som söks för delgivning än de uppräknade kan inte fås med stöd av denna bestämmelse. Frågan om uppgiftslämnande måste i så fall prövas enligt den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL.

Bestämmelsen kan även tillämpas vid bistånd med delgivning, t.ex. när svenska utlandsmyndigheter bistår svenska myndigheter med delgivning utomlands (prop. 2012/13:182 s. 38).

Det finns inte någon generell rätt för auktoriserade delgivningsföretag att få tillgång till uppgifter som omfattas av sekretess. För att stämningsmän vid privata auktoriserade delgivningsföretag ska kunna vara säkra på att en handling lämnas till rätt person har de tillgång till fotografier som i vanliga fall är sekretessbelagda (22 kap. 3 a § OSL).

Uppgift till riksdagen eller regeringen

Sekretessbelagda uppgifter får lämnas till riksdagen eller regeringen (10 kap. 15 § OSL). Mottagare av informationen är då normalt sett riksdagens utskott eller regeringens departement. Däremot har t.ex. en enskild riksdagsledamot ingen egen rätt att få sekretessbelagda uppgifter. Statliga myndigheter har en lagreglerad skyldighet att på begäran lämna upplysningar och avge yttranden till riksdagens utskott, 10 kap. 8 § riksdagsordningen (2014:801). Detta är en sådan lagstadgad uppgiftsskyldighet som avses i 10 kap. 28 § OSL.

Uppgiftsskyldighet mellan myndigheter

Myndigheter kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet är föreskrivet i lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket OSL). Bestämmelsen är tillämplig även på självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. En allmän bestämmelse om serviceskyldighet eller reglerna i 6 kap. 5 § OSL och 6 § FL är inte tillräckligt för att 10 kap. 28 § OSL ska bli tillämplig.

Det är viktigt att notera hur den aktuella bestämmelsen är utformad. Skilj på bestämmelser som innebär en skyldighet att lämna uppgifter och sådana som innebär en möjlighet att lämna uppgifter. Det är skillnad på om uppgiftsskyldigheten gäller enbart på begäran, på myndighetens eget initiativ eller båda delarna.

EU-förordningar

EU-förordningar anses likställda med svensk lag (prop. 1999/2000:126 s. 272 och 283). Detta innebär att uppgiftsskyldighet som följer av en EU-förordning bryter sekretessen enligt 10 kap. 28 § OSL (Skatteverkets ställningstagande EG-förordningarnas förhållande till 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen).

Myndighetssamverkan mot viss organiserad brottslighet

Skatteverket kan delta i sådan myndighetsöverskridande samverkan som avses i lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet med tillhörande förordning. Det krävs att samverkan mellan myndigheterna är formaliserad genom särskilda beslut (prop. 2015/16:167 s. 48). Lagen är endast tillämplig när två eller flera myndigheter arbetar tillsammans för ett visst gemensamt mål eller syfte som gäller arbetet med att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som både

  • är av allvarlig eller omfattande karaktär, och
  • bedrivs i organiserad form eller systematiskt av en grupp individer.

När myndigheter har beslutat att delta i sådan samverkan får de lämna och ta emot sekretessbelagda uppgifter om det behövs för att den mottagande myndigheten ska kunna delta i samverkan. Samverkan kan bara ske på det s.k. underrättelsestadiet.

Av integritetsskäl begränsas uppgiftsskyldigheten till att omfatta endast sådana fall där behovet av ett effektivt informationsutbyte är extra starkt och därmed särskilt motiverat. För att lagen ska vara tillämplig krävs det bl.a. att den mottagande myndigheten behöver uppgifterna för att delta i samverkan. Den mottagande myndigheten ska även ha författningsstöd för att behandla de mottagna uppgifterna, antingen i PuL eller i relevant registerlag. En uppgift behöver inte lämnas ut om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Därför ska den utlämnande myndigheten göra en intresseavvägning. Bedömningen kan göras utifrån de behov av sekretess som typiskt sett finns för en viss kategori av uppgifter (prop. 2015/16:167 s. 50).

Uppgiftsskyldigheten är tillämplig även när sekretess råder mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet. När en myndighet deltar i samverkan enligt den nya lagen genom olika verksamhetsgrenar, kommer uppgiftsskyldigheten att bli tillämplig även mellan de olika verksamhetsgrenarna (prop. 2015/16:167 s. 34). Det krävs dock att minst två myndigheter samverkar; det räcker inte med enbart verksamhetsgrenar från en och samma myndighet. En brottsbekämpande myndighet eller verksamhetsgren behöver alltid delta i samverkan eftersom denna bedrivs på underrättelsestadiet.

Det är enbart de handläggare på Skatteverket som är utsedda att arbeta i de beslutade arbetsgrupperna som kommer att få möjlighet att tillämpa lagen.

Ett exempel på samverkan enligt lagen är det regeringsuppdrag som Skatteverket och ett antal andra myndigheter har fått, att tillsammans bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Begränsningar vid lagens tillämpning

Det finns situationer där uppgiftsskyldigheten inte kan tillämpas, t.ex. för uppgifter som en myndighet fått genom internationella avtal (prop. 2015/16:167 s. 50 f.).

När myndigheter mer sporadiskt tar kontakt med varandra eller endast tillfälligt samarbetar kring någon specifik fråga kan lagen inte heller användas (prop. 2015/16:167 s. 48).

Utlämnande från Skatteverket

Bestämmelser som innebär att Skatteverket är skyldigt att lämna uppgifter till andra myndigheter finns i flera olika lagar och förordningar.

Brottsanmälan

Skatteverkets beskattningsverksamhet ska med vissa undantag göra en anmälan till åklagare så snart det finns anledning att anta att brott enligt skattebrottslagen eller vissa andra lagar har begåtts (17 § SkBrL och 18 kap. 8 § SFF). Anmälningsskyldigheten får fullgöras till SBE om det inte finns skäl att anta att brottet föranleder annan påföljd än böter och den misstänkte kan antas erkänna brottet och har fyllt 21 år. Övriga anmälningar än de som får göras till SBE måste göras till åklagaren direkt. Uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan är sekretessbelagda enligt bestämmelserna i 27 kap. OSL (KRNS 2003-09-15, mål nr 5471-03). Om SBE begär hos beskattningsverksamheten att få ta del av anmälningar eller uppgifter ur sådana när en brottsanmälan har gjorts till åklagare, krävs därför att någon sekretessbrytande regel är tillämplig. En brottsanmälan som görs under en pågående revision kan vara sekretessbelagd även med stöd av 17 kap. 2 § OSL. Dessutom kan en utredning hos Skatteverkets beskattningsverksamhet som har legat till grund för en brottsanmälan vara sekretessbelagd med stöd av reglerna om sekretess vid förundersökning (18 kap. 1 § OSL).

Efter att en brottsanmälan har lämnats till åklagare kan det komma fram nya uppgifter i skatteärendet som är av betydelse för åklagaren. Ett exempel är när Skatteverket eller en domstol ändrar ett beslut som har anknytning till den gjorda brottsanmälan. De nya uppgifterna kan då lämnas till åklagaren. Men om misstanke om ny brottslighet upptäcks avseende en person somt tidigare har brottsanmälts, ska en ny brottsanmälan upprättas. Även när åklagare kontaktar Skatteverket och begär att få ut kompletterande handlingar eller uppgifter på grund av en tidigare gjord brottsanmälan från Skatteverket kan uppgifterna lämnas ut. Det görs då med stöd av samma sekretessbrytande regel som låg till grund för den ursprungliga brottsanmälan.

Skäl att meddela näringsförbud

Skatteverket ska anmäla till åklagaren när det kan finnas skäl att meddela näringsförbud enligt 6 § lagen (2014:836) om näringsförbud (25 § förordning (2014:936) om näringsförbud).

Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp ska bl.a. Skatteverket lämna en underrättelse om detta till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet (3 § första stycket lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen). Lagen gäller ekonomiska förmåner som avser personligt ändamål som har betalats ut av

  • Migrationsverket
  • Försäkringskassan
  • Pensionsmyndigheten
  • CSN
  • Arbetsförmedlingen
  • en kommun
  • en arbetslöshetskassa.

Underrättelseskyldigheten inträder när omständigheterna i ett ärende är sådana att det finns anledning att anta att beslutet eller utbetalningen är felaktig med utgångspunkt i de omständigheter som Skatteverket får kännedom om. Skyldigheten gäller inte antaganden om framtida felaktigheter (prop. 2007/08:48 s. 24 och 27). Avsikten är inte att Skatteverket ska göra någon särskild utredning av felaktigheten utan den ytterligare utredning som behövs får göras av ansvarig myndighet (prop. 2007/08:48 s. 23). Detta innebär bl.a. att när den utbetalande myndigheten hör av sig till Skatteverket efter att Skatteverket har lämnat en underrättelse och vill ha ytterligare information, är det de vanliga sekretessbrytande reglerna som ska tillämpas. Normalt sett kan Skatteverket inte lämna sekretessbelagda uppgifter till t.ex. socialtjänst, arbetsförmedling eller A-kassa.

Observera att underrättelseskyldigheten inte gäller i SBE:s verksamhet.

Underrättelseskyldighet föreligger inte om det finns särskilda skäl (3 § andra stycket lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen). Exempel på sådana situationer är

  • om den myndighet eller organisation som har fattat beslutet redan känner till felaktigheten
  • när det är ett antagande om ett enstaka fel gällande ett försumbart belopp.

Editionsplikt

Allmänna handlingar som kan antas ha betydelse som bevis ska tillhandahållas domstol med vissa undantag (38 kap. 8 § RB). Den myndighet som ska lämna ut handlingen har ingen prövningsrätt av om handlingen kan ha ett bevisvärde. Begärda handlingar ska lämnas till domstolen som har beslutat om editionsplikt. Domstolen gör sedan en sekretessprövning av handlingarna.

Vittnesförhör

De sekretessregler som gäller vid vittnesförhör i domstol står i 36 kap. 5 § RB. Sekretesslagstiftningens regler viker för lagregler angående vittnesplikt (prop. 1979/80:2 Del A s. 399). Lagrådets tolkning av detta innebär att t.ex. en revisor vid Skatteverket kan avlägga vittnesmål om iakttagelser som har gjorts vid en revision (prop. 1979/80:2 Del A s. 482).

Utlämnande från Skatteverket till en myndighet i annat land

Om Sverige har träffat överenskommelse med myndigheter i andra stater om handräckning i skatteärenden får deklarationer och övriga uppgifter som har lämnats till Skatteverket enligt SFL lämnas ut till en sådan myndighet (20 kap. 5 § SFF). Detta gäller också för uppgifter i handlingar som har upprättats eller som har tagits om hand för granskning av Skatteverket vid tillämpning av SFL. Andra uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av att bestämmelserna i SFL har följts får lämnas ut.

Vanligt förekommande bestämmelser om uppgiftsskyldighet för Skatteverket

Nedan följer en uppräkning av de övriga bestämmelser om uppgiftsskyldighet som är av störst betydelse för Skatteverket. Observera att uppräkningen inte är fullständig.

Mottagande myndighet/ verksamhetsgren

Slag av uppgift

Författning

Arbetslöshetskassa

Uppgifter om inkomstgrundad ålderspension eller inkomstrelaterad efterlevandepension, om uppgiften behövs för samordning med ersättning.

110 kap. 41 § SFB

Centrala studiestödsnämnden, CSN

Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen ska lämnas på begäran för kontroll av ansökningar i vissa uppräknade fall.

6 § SdbF

Folkhälsomyndigheten

Överträdelser av alkohollagens bestämmelser som Skatteverket upptäcker i sin skattekontroll (prop. 2009/10:125).

9 kap. 16 § AL

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, allmän förvaltningsdomstol

Uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av SFB. Enbart på begäran.

110 kap. 31 § SFB

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten

Registrering av adoption eller av annan person än förälder eller vårdnadshavare som barn under 18 år är bosatt hos.

8 § Fdbf

Försäkringskassan

Uppgifter om personliga assistenter och dem som bedriver yrkesmässig verksamhet med personlig assistans som behövs för Försäkringskassans kontroll av användningen av assistansersättning. Enbart på begäran.

110 kap. 34 a § SFB

Försäkringskassan

Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen ska lämnas när de behövs för angiven beräkning, kontroll m.m.

7 § SdbF

Försäkringskassan

Summan av beslutade sjukförsäkringsavgifter per kalenderår, ålderspensionsavgift som enligt SFL inte anses betald samt ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som betalats på visst sätt.

18 kap. 2 § SFF

Inspektionen för socialförsäkringen

Vissa uppgifter som inspektionen behöver för sin systemtillsyn och effektivitetsgranskning

7 b § SdbF

Kronofogden

Uppgifter om gäldenärens ekonomiska förhållanden som kan antas vara av betydelse för indrivningen av statlig fordran, lämnas på eget initiativ.

7 § indrivningsförordningen (1993:1229)

Kronofogden

När fordran har överlämnats för verkställighet - uppgift om ev. ackord;

nedsättning av fordran; åtgärd inför konkurs, likvidation eller företagsrekonstruktion; tredjemansansvar; preskriptionsförlängning eller förordnande av boutredningsman samt den fortsatta handläggningen av dessa ärenden.

6 § BorgF

Kronofogden, domstol

Uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden som behövs för prövning av ärende om skuldsanering, lämnas på begäran.

59 § skuldsaneringslagen (2016:675)

Kronofogden

Uppgifter i beskattningsdatabasen (2 kap. 3 § 1-3 SdbL) ska lämnas ut på begäran. Även uppgifter i 2 kap. 3 § 4, 5, 8, 10 och 11 SdbL ska lämnas ut, t.ex. om en person som har ansökt om skuldsanering. Även vissa uppgifter vid direktåtkomst till beskattningsdatabasen.

4 § SdbF

Kronofogden

Uppgift om överskott på skattekonto i vissa fall.

18 kap. 4-5 §§ SFF

Kronofogden

När ett beslut om betalningssäkring som har överlämnats till Kronofogden för verkställighet upphävs helt eller delvis.

18 kap. 6 § SFF

Kronofogden

När Skatteverket eller allmän förvaltningsdomstol meddelar ett beslut som rör en fordran på obetald skatt eller avgift som har lämnats till Kronofogden för indrivning.

18 kap. 7 § SFF

Pensionsmyndigheten

Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen när det behövs för beräkning och kontroll i angivna fall.

7 c § SdbF

Pensionsmyndigheten

Allmän pensionsavgift som enligt SFL inte anses betald samt ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som betalats på visst sätt.

18 kap. 3 § SFF

Polismyndigheten

Uppgifter som behövs för inspektioner för att kontrollera anställning av utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige i vissa fall

7 d § SdbF

Revisorsinspektionen

Omständighet angående en revisor eller ett registrerat revisionsbolag som kan vara av betydelse för Revisorsinspektionens verksamhet. Skyldigheten gäller inte SBE:s verksamhet.

31 § revisorslagen (2001:883)

Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, SBE

Uppgifter i beskattningsdatabasen (2 kap. 3 § 1-5, 7, 8, 10 och 11 SdbL) ska lämnas på begäran.

5 b § SdbF

Socialnämnden

Uppgifter om enskilda avseende inkomstslaget kapital enligt IL eller återbetalning av skatt enligt SFL. Både på begäran och på Skatteverkets initiativ.

11 kap. 11 b § SoL, 8 a § SdbF

Socialnämnden

När ett barn har folkbokförts eller registrerats enligt 1 § andra stycket FOL och faderskapet till barnet inte följer av 1 kap. 1 § FB eller annan lag, gemensam vårdnad om barn har registrerats efter en anmälan enligt 6 kap. 4 § andra stycket 2 FB, ett barn saknar registrerad vårdnadshavare eller sekretessmarkering i fråga om ett barn har förts in i databasen.

7 § Fdbf

Socialstyrelsen

När uppgift om ingivare och utfärdare av dödsbevis har registrerats.

9 § Fdbf

Statens tjänstepensionsverk, SPV

Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen när det behövs för beräkning och kontroll i angivna fall.

7 a § SdbF

Statens tjänstepensionsverk, SPV

Vissa inkomstuppgifter

8 a § SdbF

Statistiska centralbyrån, SCB

Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen, bl.a. sådana som behövs för framställning av officiell statistik.

8 § SdbF

Statistiska centralbyrån, SCB

Preliminära och slutliga sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomster.

18 kap. 9 § SFF

Statistiska centralbyrån, SCB

När registrering har skett av födelse av dödfött barn, adoption, avregistrering som försvunnen, invandring eller utvandring, eller annan person än förälder eller vårdnadshavare som barn under 18 år är bosatt hos.

6 § Fdbf

Tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (2010:1622), AL, ofta en kommun

Uppgifter som tillståndsmyndigheten behöver för sin tillståndsprövning eller tillsyn. (Skatteverkets ställningstagande Utlämnande av uppgifter till tillståndsmyndighet i serveringstillståndsärenden.)

9 kap. 8 § fjärde stycket AL

Transportstyrelsen

Omständighet som kan vara av betydelse för prövningen av om en tillståndshavare eller en innehavare av taxiförarlegitimation ska tilldelas en varning, eller om tillståndet eller legitimationen ska återkallas.

6 kap. 1 § Taxitrafikförordningen (2012:238)

Transportstyrelsen

Uppgifter som behövs för prövning eller tillsyn. Lämnas på begäran.

6 kap. 2 § Taxitrafikförordningen (2012:238)

Transportstyrelsen

Omständighet som kan vara av betydelse för prövningen av om en tillståndshavare ska underrättas enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1071/2009 eller om tillståndet ska återkallas eller tillfälligt dras in.

5 kap. 1 § Yrkestrafikförordningen (2012:237)

Transportstyrelsen

Uppgifter som behövs för prövning eller tillsyn. Lämnas på begäran.

5 kap. 2 § Yrkestrafikförordningen (2012:237)

Tullverket

Uppgifter i beskatt-ningsdatabasen (2 kap. 3 § 1-5, 10 och 11 SdbL) ska på begäran lämnas för gäldenär enligt tullagstiftningen m.fl. Även uppgifter i 2 kap. 4 a § SdbL samt vissa uppgifter vid direktåtkomst till beskattningsdatabasen.

5 § och 5 a § SdbF

Överförmyndaren

Uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.

16 kap. 10 § FB

JK, JO, riksdagsutskott och Riksrevisionen

Justitiekanslern, JK, har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar (9 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn) och detsamma gäller för JO (13 kap. 6 § andra stycket RF). Domstolar och förvaltnings-myndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska även lämna de upplysningar och yttranden som JO begär.

En statlig myndighet ska normalt lämna upplysningar och avge yttrade när detta begärs av ett riksdagsutskott (10 kap. 8 § riksdagsordningen).

Statliga myndigheter ska på begäran lämna Riksrevisionen den hjälp och de uppgifter och upplysningar som den behöver för sin granskning (6 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.).

Utlämnande till Skatteverket

Bestämmelser som innebär att andra myndigheter är skyldiga att lämna uppgifter till Skatteverket finns i flera olika lagar och förordningar.

Uppgifter till Skatteverket med stöd av SFL och SFF

I 42 a kap. SFL och i 19 kap. SFF regleras skyldighet för myndigheter i vissa fall att lämna uppgifter till Skatteverket.

Skyldighet för alla myndigheter

Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll eller beslut enligt SFL ska med vissa undantag lämnas till Skatteverket om Skatteverket begär det (42 a kap. 1 § SFL).

Skyldighet för vissa angivna myndigheter

Kronofogden ska enligt 19 kap. 1–3 §§ SFF lämna följande underrättelser till Skatteverket:

  • om det finns anledning att anta att ett godkännande för F-skatt ska återkallas
  • vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av överskott på skattekonto
  • resultatet av verkställighet av beslut om betalningssäkring
  • när säkerhet har tagits emot i vissa fall.

Försäkringskassan ska lämna Skatteverket de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma storleken på egenavgifter (19 kap. 4 § SFF).

Allmän förvaltningsdomstol ska underrätta Skatteverket om beslut i mål enligt SFL, även när Skatteverket inte är part i målet (19 kap. 5 § SFF).

Åklagare ska underrätta Skatteverket i vissa angivna situationer i fråga om en felaktighet eller passivitet som kan leda till skattetillägg (19 kap. 6 § SFF).

Åklagare ska även underrätta Skatteverket om att (19 kap. 7 § SFF)

  • ett strafföreläggande som omfattar skattetillägg enligt lagen (2015:632) om talan om skattetillägg i vissa fall har utfärdats
  • ett sådant strafföreläggande har godkänts.

Allmän domstol ska underrätta Skatteverket om en dom där domstolen har prövat en fråga om skattetillägg enligt lagen (2015:632) om talan om skattetillägg i vissa fall (19 kap. 8 § SFF).

Vanligt förekommande bestämmelser om uppgiftsskyldighet till Skatteverket

Nedan följer en uppräkning av de övriga bestämmelser om andra myndigheters uppgiftsskyldighet som är av störst betydelse för Skatteverket.

Mottagande myndighet

Slag av uppgift

Författning

Skatteverket m.fl.

Enskildas adress, arbetsgivares namn och adress, ekonomiska förhållanden samt tidsperiod för utgiven ersättning.

Ska lämnas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten på begäran om uppgifterna behövs i ett ärende hos Skatteverket.

3 § förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter

Skatteverket

Adress. När det finns anledning att anta att den adress en person har inte är registrerad i folkbokföringen eller när den är felaktig eller ofullständig. Ska göras av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Transportstyrelsen, CSN, Migrationsverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommun, med undantag för socialtjänsten.

2 § FOF

Skatteverket

Om utbetald ekonomisk hjälp, ska lämnas av Socialnämnden på begäran om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar eller en felaktig beskattning.

12 kap. 7 § första stycket SoL

Skatteverket

Uppgifter om import eller export av varor ska lämnas av Tullverket på begäran.

1 kap. 4 § tullagen (2016:253)

Skatteverket

Uppgifter i vägtrafikregistret som avser trängselskatt ska lämnas av Transportstyrelsen på begäran.

4 kap. 10 a § förordningen (2001:650) om vägtrafikregistret

Skatteverket

Fotografisk bild av enskild ska lämnas av Transportstyrelsen på begäran.

4 kap. 13 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregistret

Skatteverket

Enskilds adress för kontroll av skatt eller avgift, eller i utredning om rätt folkbokföringsort, ska lämnas av den som bedriver postverksamhet om uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.

2 kap. 15 § postlagen (2010:1045)

Skatteverket

Abonnemang, t.ex. hemligt telefonnummer, vid väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort.

6 kap. 22 § 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

SBE m.fl.

Abonnemang t.ex. hemligt telefonnummer, om uppgiften gäller misstanke om brott.

6 kap. 22 § 2 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Skatteverket

Namn, person- eller samordningsnummer, ansökan om uppehållskort, beslut om uppehållskort med skälen för beslutet.

Lämnas av Migrationsverket på begäran.

7 kap. 15 b § utlänningsförordningen (2006:97)

Skatteverket

Vissa uppgifter som Migrationsverket behandlar enligt 11 § utlänningsdatalagen (2016:27) vid direktåtkomst enligt 19 § samma lag.

Migrationsverket ska även på begäran lämna vissa uppgifter som behövs för handläggning av ansökan om id-kort.

14 § förordningen (2015:904) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL

Sekretessbelagda uppgifter får lämnas till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt den s.k. generalklausulen (10 kap. 27 § första stycket OSL). Bestämmelsen är subsidiär till 2, 3, 5 och 15–26 §§ OSL, vilket innebär att den inte ska tillämpas när någon av dessa regler kan tillämpas. Observera att om det uttömmande anges i en lag eller förordning i vilka fall som uppgifter får lämnas mellan myndigheter eller självständiga verksamhetsgrenar så kan generalklausulen inte tillämpas.

Viss sekretess, t.ex. hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess, har ansetts så angelägen att upprätthålla gentemot andra myndigheter att den har undantagits från generalklausulens tillämpningsområde (10 kap. 27 § andra stycket OSL). Detsamma gäller om utlämnandet strider mot lag, förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av PuL (10 kap. 27 § tredje stycket OSL).

Avsikten med generalklausulen

Sekretessreglerna gäller även mellan myndigheter. Detta beror på lagstiftarens restriktiva inställning till utbyte av känslig information mellan myndigheter. Myndigheterna ska däremot inte hindras från att utväxla upplysningar när intresset av att uppgifterna lämnas ut enligt allmänna värderingar måste ges företräde framför intresset av att uppgifterna inte lämnas ut (prop. 1979/80:2 Del A s. 90). Bestämmelserna i 10 kap. 15–26 §§ OSL täcker inte alla situationer där det finns ett legitimt behov av att en myndighet lämnar en hemlig uppgift till en annan. Genom generalklausulen vill lagstiftaren motverka att oförutsedda hinder uppkommer i myndighetens verksamhet på grund av sekretessreglerna.

Generalklausulen bygger på att ett rutinmässigt uppgiftsutbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter eller olika verksamhetsgrenar i regel ska vara särskilt författningsreglerat (prop. 1979/80:2 Del A s. 327 och 81). Normalt sett kan 10 kap. 27 § OSL därför inte användas för rutinmässigt uppgiftsutbyte mellan myndigheter.

Vid tillämpningen av generalklausulen kan utlämnande ske både på förfrågan av annan myndighet eller verksamhetsgren eller på myndighetens eget initiativ (prop. 1979/80:2 Del A s. 327).

Att lämna ut uppgifter på myndighetens eget initiativ med stöd av 10 kap. 27 § OSL är inte samma sak som att i Skatteverkets beskattningsverksamhet tillämpa de specifika reglerna om brottsanmälan.

Intresseavvägningen när generalklausulen tillämpas

När generalklausulen tillämpas krävs det att man gör en avvägning mellan två olika intressen, intresset av om uppgiften ska lämnas ut respektive intresset av att skydda uppgiften. Vilket intresse som väger tyngst i den enskilda situationen beror på flera olika faktorer. Den viktigaste faktorn är om det handlar om myndigheter eller verksamhetsgrenar inom samma verksamhetsområde.

Inom samma verksamhetsområde

Sekretessbelagda uppgifter bör nästan utan undantag kunna utväxlas mellan myndigheter som har samma sakliga behörighet men skilda lokala kompetensområden och mellan myndigheter med närbesläktade funktioner (prop. 1979/80:2 Del A s. 326). Exempel på myndigheter som har närbesläktade funktioner (prop. 1979/80:2 Del A s. 26) med Skatteverkets beskattningsverksamhet är

  • Tullverkets administration av skatt
  • Kronofogdens indrivning av skatter och avgifter.

Sammanfattningsvis kan utbyte av uppgifter mellan myndigheter och verksamhetsgrenar inom skatteområdet ske med stöd av 10 kap. 27 § OSL om uppgifterna behövs för verksamheten.

Mellan olika verksamhetsområden

När det gäller utbyte av uppgifter i övrigt mellan skatteområdet och andra verksamhetsområden gäller en annan utgångspunkt. Myndigheten bör vara restriktiv till sådant uppgiftsutbyte, även om den ska beakta att informationsutbyte mellan myndigheter kan minska den enskildes uppgiftslämnande och statsförvaltningens kostnader och även möjliggöra angelägna kontroller (prop. 1979/80:146 s. 26). Vid den intresseavvägning som måste göras bör uppgiftsutbyte med stöd av 10 kap. 27 § OSL bara vara tillåtet när intresset av utlämnande klart bedöms väga tyngre än risken för ett otillbörligt integritetsintrång. Då ska bl.a. följande omständigheter beaktas:

  • vilka är de olika sekretessområdena
  • hur stark blir sekretessen hos den mottagande myndigheten.

Om en myndighet överväger att lämna ut en sekretessbelagd uppgift med stöd av 10 kap. 27 § OSL bör den vara mer restriktiv om uppgiften blir offentlig eller får ett svagare sekretesskydd efter utlämnandet (prop. 1979/80:2 Del A s. 91). Detta gäller särskilt för uppgifter som både

  • är sekretessbelagda av hänsyn till enskildas intressen
  • har lämnats i en förtroendesituation.

Det är viktigt att de uppgifter som lämnas ut med stöd av 10 kap. 27 § OSL verkligen är begränsade till vad den mottagande myndigheten behöver i sin verksamhet. Ofta är det nödvändigt att avgränsa det överlämnade materialet och inte lämna ut hela akter, revisionspromemorior och liknande, utan bara de delar som den andra myndigheten verkligen har behov av i sin verksamhet.

Från beskattningsverksamheten till folkbokföringsverksamheten

Beskattningen och folkbokföringen är olika slags verksamheter inom Skatteverket med helt separata regelsystem och de är självständiga i förhållande till varandra i OSL:s mening (prop. 1990/91:53 s. 30). Ett utlämnande av uppgifter mellan dessa är att därför att betrakta som ett utlämnande mellan skilda myndigheter. Dessa två verksamhetsområden har betydelse för varandra till viss del och det motiverar utlämnande av vissa uppgifter. Information bör kunna lämnas från beskattningsverksamheten till folkbokföringsverksamheten med stöd av 10 kap. 27 § OSL, t.ex. om uppgift om en ny adress som har lämnats i en deklaration (1996/97:JO1 s. 241) och när den ”skattemässiga” bosättningen ändras i förhållande till folkbokföringsuppgifterna.

På förfrågan från folkbokföringsverksamheten bör beskattningsverksamheten efter en intresseavvägning med stöd av 10 kap. 27 § OSL kunna lämna t.ex.

  • uppgifter om arbetsgivare
  • närmare uppgifter om fastighetsförhållanden.

Från beskattningsverksamhet till Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, SBE

Generalklausulens förarbeten ger inget entydigt stöd för att man i någon större utsträckning ska kunna lämna sekretessbelagda uppgifter från beskattningsverksamheten till SBE innan en brottsanmälan görs eller före det att en förundersökning har inletts. Vid den intresseavvägning som ska göras i varje enskilt fall ska man ta hänsyn till ett utökat antal omständigheter när uppgifter lämnas från beskattningsverksamheten till SBE. Dessa ytterligare omständigheter är:

  • graden av den brottslighet som utreds
  • omfattningen av den brottslighet som utreds
  • hur långt brottsutredningen har kommit
  • samhällsintresset (t.ex. kostnader, säkerhet).

Från Skatteverket till åklagarmyndighet och Polismyndigheten

Det finns olika bestämmelser som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter vid misstanke om brott etc. Skatteverket ska i vissa situationer göra brottsanmälan, ett uppgiftslämnande som utgår från 10 kap. 28 § OSL. Bestämmelsen i 10 kap. 24 § OSL aktualiseras när misstanke finns om ett begånget brott och uppgifter om ett misstänkt mindre allvarligt brott kan lämnas med stöd av 10 kap. 2 § OSL, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin egen verksamhet. När dessa bestämmelser inte är tillämpliga kan 10 kap. 27 § OSL bli aktuell i vissa fall (prop. 1983/84:142 s. 32). Exempel på sådana fall är:

  • uppgifter om misstankar som angår förestående brott
  • uppgifter om vissa brott som inte kan antas medföra annan påföljd än böter (vid intresse av att beivra även bötesbrottslighet samtidigt som sekretessintresset inte är så starkt)
  • uppgifter om brottsmisstankar utan någon uttrycklig begäran från annan myndighet
  • anmälan av överträdelser av näringsförbud till polisen (prop. 1979/80:83 s. 49).

Förhandsbesked inom Skatteverket

Beslut av Skatterättsnämnden i ärenden om förhandsbesked i skattefrågor är sekretessbelagda. I de fall där det allmänna ombudet är part i ett förhandsbeskedsärende kan sekretessbelagda uppgifter överföras till Skatteverkets beskattningsverksamhet med stöd av 10 kap. 27 § OSL om informationen är relevant för att skapa en enhetlig rättstillämpning inom Skatteverket (Skatteverkets ställningstagande Hur får information ur förhandsbeskedsärenden användas i beskattningsverksamheten?).

Rättsfall: generalklausulen

Inga preliminära arbetsgivaruppgifter till kommun

Socialförvaltningen i en kommun fick inte preliminära arbetsgivaruppgifter från RFV för ett ärende om serveringstillstånd (RÅ 1981 Ab 242).

Uppgift om skatteprocesser till Domstolsverket

Bedömning av frågan om uppgiftslämnande från dåvarande Riksskatteverket till Domstolsverket av uppgifter angående skatteprocesser (NJA 2003 s. 447).

Inga revisionsuppgifter till Jordbruksverket

Jordbruksverket fick inte ut uppgifter från en dåvarande skattemyndighet om vissa namngivna företag hade varit föremål för revision och ev. resultat av revisionen för att kunna göra riskanalyser och hitta företag som fått viss typ av stöd från EU (Fi1999/1149).

Akter om bokföringsbrott till BRÅ

BRÅ fick ut akter i brottsutredningar om bokföringsbrott från en dåvarande skattemyndighet bl.a. eftersom uppgifterna skulle användas i forskning om bokföringsbrott och redovisas i form av statistik (Fi2001/2650).

Uppgift om aktieägare till länsstyrelse

En länsstyrelse fick ut uppgifter om aktieägare och ägarfördelning i namngivna bolag från en dåvarande skattemyndighet eftersom uppgifterna skulle användas när länsstyrelsen var internrevisor och kontrollerade EU-bidrag (Fi2003/3860).

Inga deklarationsuppgifter till universitet

Ett universitet fick inte för forskningsändamål ut uppgifter ur självdeklarationer från en dåvarande skattemyndighet (Fi3585/88).

Inga arbetsgivaruppgifter till Polisen för spaningsändamål

En polismyndighet fick inte ut uppgifter från Skatteverket om vissa personers arbetsgivare när uppgifterna skulle användas för spaning (Fi2005/3363).

Uppgifter från arbetsförmedling till folkbokföringen

Skatteverkets folkbokföringsverksamhet fick ut uppgifter från en arbetsförmedling om ett antal namngivna personer. Uppgifterna hade betydelse i utredningen för om och var de skulle vara folkbokförda (A2007/81/A).

Polisen skulle inte ha informerat rektor om misstänkt brott

En polischef informerade rektorn vid en skola om att en anställd vid skolan var misstänkt för narkotikabrott. JO konstaterade att utlämnande av sekretessbelagda uppgifter endast får ske om intresset av att lämna ut uppgifterna väger tyngre än den enskildes skydd. Det fanns inget som tydde på att brottsligheten berörde eleverna på skolan eller andra barn och ungdomar, eller medförde risk för att barn och ungdomar skulle fara illa. Det saknades därför förutsättningar att lämna ut uppgifterna om brottsmisstanke (JO 6290-2014).

Kompletterande information

  • Överföring av sekretess.
  • SOU 2011:80 Informationsutbyte vid samarbete mot grov organiserad brottslighet.
  • Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2003-09-15, mål nr 5471-03 [1]
  • NJA 2003 s. 447 [1]
  • RÅ 1981 Ab 242 [1]

Lagar & förordningar

  • Alkohollag (2010:1622) [1] [2]
  • Ds 2014:30 [1]
  • Folkbokföringsförordning (1991:749) [1]
  • Förordning (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter [1]
  • Förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12]
  • Förordning (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet [1] [2] [3] [4]
  • Förordning (2001:650) om vägtrafikregister [1] [2]
  • Förordning (2007:789) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter [1]
  • Förordning (2014:936) om näringsförbud [1]
  • Förordning (2015:904) om identitetskort för folkbokförda i Sverige [1]
  • Förvaltningslag (1986:223) [1] [2]
  • Föräldrabalk (1949:381) [1]
  • Indrivningsförordning (1993:1229) [1]
  • Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform [1] [2]
  • Lag (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn [1]
  • Lag (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet [1]
  • Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation [1] [2]
  • Lag (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen [1] [2]
  • Lag (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet [1]
  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15]
  • Postlag (2010:1045) [1]
  • Revisorslag (2001:883) [1]
  • Riksdagsordning (2014:801) [1] [2]
  • Rättegångsbalk (1942:740) [1] [2]
  • Skattebrottslag (1971:69) [1]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]
  • Skuldsaneringslag (2016:675) [1]
  • Socialförsäkringsbalk (2010:110) [1] [2] [3]
  • Socialtjänstlag (2001:453) [1] [2]
  • Taxitrafikförordning (2012:238) [1] [2]
  • Tullag (2016:253) [1]
  • Utlänningsförordning (2006:97) [1]
  • Yrkestrafikförordning (2012:237) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag [1]
  • Proposition 1979/80:2 Förslag till Sekretesslag m.m. Del A [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11]
  • Proposition 1979/80:83 om ändring i konkurslagen (1921:225) [1]
  • Proposition 1981/82:186 om ändring i sekretesslagen (1980:100), m.m. [1]
  • Proposition 1983/84:142 [1] [2] [3]
  • Proposition 1990/91:53 [1]
  • Proposition 1999/00:126 En ny tullag [1]
  • Proposition 2007/08:48 Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen [1] [2]
  • Proposition 2008/09:150 Offentlighets- och sekretesslag [1]
  • Proposition 2009/10:125 En ny alkohollag [1]
  • Proposition 2012/13:182 Internationell delgivning [1]
  • Proposition 2015/16:167 Informationsutbyte vid samverkan mot organiserad brottslighet [1] [2] [3] [4] [5]

Ställningstaganden

  • EG-förordningarnas förhållande till 10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen [1]
  • Hur får information ur förhandsbeskedsärenden användas i beskattningsverksamheten [1]
  • Utlämnande av uppgifter till tillståndsmyndighet i serveringstillståndsärenden [1]

Övrigt

  • 1996/97:JO1 [1]
  • A2007/81/A [1]
  • Fi1999/1149 [1]
  • Fi2001/2650 [1]
  • Fi2003/3860 [1]
  • Fi2005/3363 [1]
  • Fi3585/88 [1]
  • JK 1985 s. 104 [1]
  • JO 1993/94 s. 464 [1]
  • JO 2004/05 s. 29 [1]
  • JO 6290-2014 [1]
  • SOU 2010:29 [1]
  • SOU 2011:80 Informationsutbyte vid samarbete mot grov organiserad brottslighet [1]
  • SOU 2015:39 [1]

Referenser inom sekretess & behandling av uppgifter

Till toppen