Internationella förhållanden

Utländska beslut

Ett utländskt adoptionsbeslut kan, under vissa förutsättningar, gälla i Sverige. Beslutet ska vara ett giltigt beslut enligt NÄF, Haagkonventionen eller LIA.

Nordiska beslut

Ett adoptionsbeslut från något av de andra nordiska länderna gäller i Sverige om både adoptivbarnet och den eller de som adopterar är medborgare i Sverige eller något annat nordiskt land (22 § NÄF). Om en adoption i något av de nordiska länderna uppfyller de förutsättningar som ställs i NÄF så tillämpas den förordningen framför Haagkonventionen.

NÄF gäller inte för registrerad partner

Enligt den numera upphävda lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap (PskL) gäller inte NÄF för registrerad partner i fråga om adoption. Nordiska adoptioner med registrerad partner som adoptant eller adoptanter är därför inte tillåtna.

Beslut enligt Haagkonventionen

Haagkonventionen ska tillämpas när ett barn med hemvist i ett konventionsland ska flyttas över till ett annat konventionsland i samband med en adoption. Läs mer om vilka länder som har tillträtt konventionen.

Ett adoptionsbeslut som har meddelats enligt konventionen i ett konventionsland är giltigt i Sverige. För att ett sådant beslut ska vara giltigt krävs att en behörig myndighet i det land som har fattat beslutet intygar att adoptionen har genomförts enligt Haagkonventionen (art. 23 punkt 1 Haagkonventionen). Intyget ska ha utfärdats i nära anslutning till adoptionsbeslutet, senast samma dag, och ska följa med beslutet. Om det inte finns ett sådant intyg är adoptionen inte giltig i Sverige enligt konventionen. Detta gäller även om landet har tillträtt konventionen.

Syftet med konventionen är att genom samarbete mellan konventionsländerna skapa garantier för att internationella adoptioner genomförs med hänsyn till barnets bästa och att adoptioner som sker i ett av länderna erkänns i de övriga.

Konventionen ska tillämpas på varje adoption som sker efter det att konventionen trätt i kraft i den mottagande staten och i ursprungsstaten (art. 41 Haagkonventionen).

Haagkonventionen trädde i kraft i Sverige genom lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

Övriga utländska beslut

Om det inte är visat att en adoption har skett enligt Haagkonventionen eller om adoptionen inte uppfyller de krav som ställs för att NÄF ska vara tillämplig ska adoptionen bedömas enligt LIA.

Ett utländskt adoptionsbeslut är giltigt i Sverige om den eller de som adopterar var medborgare i eller hade hemvist i adoptionslandet vid tiden för beslutet. Ett undantag från detta är när adoptivbarnet vid tiden för beslutet var medborgare i eller hade hemvist i Sverige. I detta fall måste Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd (MFoF) godkänna adoptionen (3 § LIA).

Om den eller de som adopterar varken var medborgare i eller hade hemvist i adoptionslandet vid tiden för beslutet måste MFoF godkänna adoptionen för att den ska bli giltig i Sverige.

Om MFoF har godkänt ett utländskt beslut om adoption skickar de ett meddelande om beslutet till Skatteverket. Adoptivföräldrarna får själva meddela Skatteverket om ett utländskt beslut som inte har prövats av MFoF.

Datum för rättsverkan

En utländsk adoption registreras alltid som gällande från den dag då den utländska myndigheten fattade sitt beslut. Detta gäller oavsett om det har krävts ett godkännande från MFoF eller inte för att adoptionen ska vara giltig i Sverige. Om MFoF har godkänt ett utländskt adoptionsbeslut behöver Skatteverket inte göra någon kontroll av att beslutet har vunnit laga kraft.

Följder vid ett adoptionsbeslut

I samband med en adoption kan adoptivbarnets efternamn, medborgarskap och vårdnad komma att ändras.

Registrering av biologiska föräldrar

Både uppgiften om att en person är biologisk förälder till ett barn och att en person är förälder till ett barn genom en adoption får registreras i folkbokföringen, enligt 2 kap. 3 § första stycket 10–11 lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

En anmälan om flytt till Sverige ska innehålla även de uppgifter som får föras in i folkbokföringen, exempelvis uppgift om biologiska föräldrar (28 § andra stycket FOL).

När ett barn som i samband med en adoption flyttar till Sverige och ska folkbokföras ska både barnets biologiska föräldrar, om de är kända, och adoptivföräldrar registreras i folkbokföringen. Om adoptivföräldrarna lämnar uppgifter om adoptivbarnets biologiska föräldrar ska Skatteverket registrera dessa.

Adoption vid surrogatmoderskap

Svensk lagstiftning saknar särskilda bestämmelser om relationer mellan föräldrar och barn för de barn som kommit till genom surrogatarrangemang utomlands.

Relationerna i ett surrogatförhållande kan variera. Barnet kan ha en genetisk samhörighet med båda de personer som vill ta emot barnet. I andra fall har barnet en genetisk samhörighet med en av mottagarna och ibland saknas genetisk samhörighet helt.

För att skapa en relation enligt svensk rätt mellan barnet och den biologiske faderns maka eller make måste makan eller maken ansöka hos svensk domstol om att få adoptera makens barn för att barnet ska bli makarnas gemensamma. När makan eller maken ansöker om att få adoptera sin makes barn måste fadern alltid samtycka till adoptionen. Enligt rättspraxis krävs samtycke även om den sökande makan har genetiska band till barnet (NJA 2006 s. 505).