På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

I Sverige och flertalet andra länder kan ett äktenskap upplösas genom en äktenskapsskillnad. Skatteverket registrerar svenska domar om äktenskapsskillnad i folkbokföringen. Skatteverket registrerar i vissa fall även utländska domar och beslut om äktenskapsskillnad. Särskilda regler gäller för domar och beslut från länder inom EU och de nordiska länderna. Reglerna för äktenskapsskillnad gäller även för ett registrerat partnerskap, om inget annat anges.

Svensk dom

I Sverige upplöses ett äktenskap normalt genom att tingsrätten dömer till äktenskapsskillnad. När en svensk domstol har dömt till äktenskapsskillnad och domen har vunnit laga kraft, får Skatteverket en underrättelse om domen med uppgift om lagakraftdatum. Äktenskapet är upplöst först när domen har vunnit laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB).

Förutsatt att ingen överklagar domen vinner den laga kraft tre veckor efter det att den har meddelats. Skatteverket registrerar äktenskapsskillnaden i folkbokföringen från och med det datum domen har vunnit laga kraft (3 a § förordning [1983:490] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnad).

Exempel: lagakraftdatum

Domen har meddelats den 15 november 2014. Lagakraftdatum är den 6 december 2014. Civilståndet ändras då till skild från och med den 6 december 2014.

Utländsk dom eller beslut

I de flesta länder kan ett äktenskap upplösas genom en äktenskapsskillnad. Formerna för hur en äktenskapsskillnad ska gå till varierar från land till land. I vissa länder är det en domstol som beslutar om äktenskapsskillnad, i andra länder kan sådana beslut i stället meddelas av en administrativ myndighet. I en del länder prövas mål om äktenskapsskillnad av religiösa domstolar.

Även reglerna för när ett beslut eller en dom om äktenskapsskillnad vinner laga kraft varierar mellan olika länder. I en del länder vinner ett beslut om äktenskapsskillnad laga kraft först när det har registrerats i ett särskilt civilståndsregister. I andra länder kan ett beslut om äktenskapsskillnad inte överklagas, utan vinner laga kraft på en gång när beslutet meddelas.

Myndigheterna i andra länder kan ge mer information om lagstiftning angående äktenskapsskillnad och civilstånd i respektive land.

Utländska beslut om äktenskapsskillnad gäller i Sverige om de har fattats enligt något av följande regelverk:

Gemensamt för alla beslut är att de måste ha vunnit laga kraft för att Skatteverket ska kunna registrera äktenskapsskillnaden i folkbokföringen. I utländska beslut anges ibland att beslutet har vunnit laga kraft men inte vilken dag. I sådana fall registreras äktenskapsskillnaden med datumet för beslutet.

Äktenskapsskillnad i EU-länder

En dom om äktenskapsskillnad som meddelats i någon av EU:s medlemsländer med undantag för Danmark, gäller här i Sverige och kan registreras i folkbokföringen oavsett makarnas medborgarskap eller hemvist. En förutsättning är att domen har meddelats efter den 1 mars 2001 (Bryssel II-förordningen).

Bryssel II-förordningen är en förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Förordningen antogs av EU:s medlemsstater den 29 maj 2000 och är sedan den 1 mars 2001 direkt tillämplig i Sverige.

För att Skatteverket ska kunna registrera civilståndsändringen i folkbokföringen bör normalt domen om äktenskapsskillnad eller ett så kallat Bryssel II-intyg enligt artikel 39 i förordningen visas upp. Domen ska visas upp i original eller vidimerad kopia. Ett Bryssel II-intyg innehåller bland annat makarnas namn, beslutsland, typ av dom samt datum när domen fått rättslig effekt, det vill säga vunnit laga kraft.

Bryssel II-förordningen är tillämplig på varje avgörande om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap. När det gäller annullering av ett äktenskap enligt Bryssel II-förordningen får detta betraktas som en äktenskapsskillnad i Sverige och innebär att Skatteverket registrerar personen som skild i folkbokföringen.

Exempel:

  • En fransk äktenskapsskillnad från mars 2003 mellan två italienska makar gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.
  • En tysk äktenskapsskillnad mellan en tysk man och en svensk kvinna gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.

Beslut från ett nordiskt land

Det finns särskilda bestämmelser i NÄF om erkännande av beslut om äktenskapsskillnad som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om både mannen och kvinnan var medborgare i något av de nordiska länderna vid tidpunkten för beslutet gäller äktenskapsskillnaden i Sverige och kan registreras i folkbokföringen. Makarna behöver inte vara medborgare i beslutslandet (22 § NÄF).

Om endast en av makarna var nordisk medborgare måste beslutet bedömas enligt förutsättningarna för övriga utländska beslut.

Observera att ett beslut som har meddelats i Finland efter den 1 mars 2001 gäller direkt i Sverige enligt Bryssel II-förordningen, oavsett vilket medborgarskap makarna har.

Exempel:

  • En norsk äktenskapsskillnad mellan en svensk kvinna och en finländsk man gäller i Sverige enligt NÄF.
  • En finländsk äktenskapsskillnad mellan en svensk kvinna och en finländsk man från april 2003 gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.

Övriga utländska beslut – IÄL

Ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad, som inte är giltigt enligt Bryssel II-förordningen eller NÄF, kan ändå gälla i Sverige om någon av makarna var medborgare i eller hade hemvist i beslutslandet vid tidpunkten för beslutet (3 kap. 7 § IÄL).

Ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad ska gälla i Sverige om det fanns en skälig anledning till att ärendet behandlades av domstolen i den främmande staten. Vid bedömningen av vad som är en skälig anledning tar Skatteverket hänsyn till makarnas medborgarskap eller hemvist eller någon annan anknytning till den främmande staten. Om någon av makarna hade medborgarskap eller hemvist i beslutslandet vid tidpunkten för beslutet kan villkoret normalt anses vara uppfyllt. Skatteverket kan då registrera beslutet om äktenskapsskillnad i folkbokföringen.

Den som påstår att hon eller han har hemvist i en främmande stat måste kunna styrka detta. Den som är bosatt i ett visst land anses ha hemvist där, om bosättningen med hänsyn till vistelsens längd och omständigheterna i övrigt måste anses vara stadigvarande. I definitionen av begreppet hemvist får normalt anses ingå att personen har för avsikt att stanna kvar i landet. Normalt bör det vara tillräckligt att personen tänker stanna kvar tills vidare. Den som arbetar eller bedriver verksamhet i vistelselandet får normalt anses ha hemvist där.

Om inte någon av makarna var medborgare i beslutslandet eller hade hemvist där, måste beslutet prövas av tingsrätt innan makarna kan registreras som skilda. Tingsrätten underrättar Skatteverket om beslutet ska gälla i Sverige.

Om uppgiften om makarnas medborgarskap eller hemvist vid tidpunkten för det utländska beslutet är oklar eller inte framgår av beslutet kan Skatteverket också hänvisa makarna till tingsrätten (3 kap. 8 § IÄL).

Ett beslut om äktenskapsskillnad, som meddelats i ett EU-land (utom Danmark) efter den 1 mars 2001, gäller direkt i Sverige oavsett makarnas medborgarskap eller hemvist.

Oavsett makarnas medborgarskap eller hemvist anses ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad som regel också gälla i Sverige om någon av makarna har ingått ett nytt äktenskap eller registrerat partnerskap efter beslutet om äktenskapsskillnad (3 kap. 7 § andra stycket IÄL).

Ibland beslutar utländska ambassader om äktenskapsskillnad för sina medborgare i Sverige. Sådana beslut blir inte giltiga i Sverige och kan inte heller prövas av tingsrätten.

Exempel:

  • Beslut av en domstol i Georgia, USA, om äktenskapsskillnad mellan två svenska medborgare, bosatta i Georgia. Beslutet gäller i Sverige eftersom makarna hade hemvist i beslutslandet.
  • Beslut av en mexikansk domstol om äktenskapsskillnad mellan två amerikanska makar, bosatta i USA. Beslutet gäller inte här i landet eftersom ingen av makarna var medborgare eller hade hemvist i beslutslandet. Beslutet kan prövas av tingsrätten.
  • Beslut av en thailändsk registreringsmyndighet om äktenskapsskillnad mellan en tysk man och en kvinna vars medborgarskap och hemvist inte är känt. Inte heller mannen hemvist är känd. Beslutet kan ändå anses gälla i Sverige då mannen senare har ingått ett nytt äktenskap i Österrike.

Utländska beslut om upplösning av registrerat partnerskap

I Sverige var det tidigare möjligt att registrera partnerskap för två personer av samma kön. Denna möjlighet finns fortfarande i vissa länder. Ett utländskt beslut om upplösning av ett registrerat partnerskap gäller normalt i Sverige om någon av parterna var medborgare eller hade hemvist i beslutslandet vid tidpunkten för beslutet. Om dessa förutsättningar är uppfyllda gäller beslutet i Sverige enligt IÄL och kan registreras i folkbokföringen (3 kap. 7 § IÄL).

Oavsett partnernas medborgarskap och hemvist kan ett utländskt beslut om upplösning av ett registrerat partnerskap normalt också erkännas och registreras här om någon av partnerna efter beslutet registrerat ett nytt partnerskap eller ingått äktenskap (3 kap. 7 § andra stycket IÄL).

På motsvarande sätt som gäller för utländska beslut om äktenskapsskillnad kan tingsrätt i tveksamma fall pröva om ett utländskt beslut om upplösningen av ett registrerat partnerskap ska gälla i Sverige (3 kap. 8 § IÄL).

När det gäller utländska beslut om upplösning av partnerskap är IÄL tillämplig. Bryssel II-konventionen eller NÄF kan inte användas i dessa fall.

Äktenskapsskillnaden måste vara styrkt för att bli registrerad

Skatteverket får normalt information om utländska beslut om äktenskapsskillnad i samband med att en uppgift om civilstånd ska registreras för någon som flyttar till Sverige eller när någon ansöker om hindersprövning. När ett äktenskap har blivit upplöst i utlandet måste Skatteverket bedöma underlaget för att avgöra om beslutet kan godtas för registrering i folkbokföringen.

Följande handlingar kan normalt styrka en äktenskapsskillnad:

  • en bestyrkt kopia av beslutet med uppgift om att beslutet har vunnit laga kraft
  • ett utdrag ur ett folkbokföringsregister eller ett civilregister där beslutet har registrerats.

Även andra typer av handlingar kan ibland godtas, exempelvis ett beslut om vårdnad av barn där det framgår att föräldrarna är skilda eller en dom om underhållsskyldighet.

Återgång och annullering av äktenskap

Enligt svensk lag kunde fram till 1974 ett äktenskap i vissa fall upplösas genom att en domstol dömde till återgång av äktenskapet. Detta skedde bland annat när nära släktingar hade ingått äktenskap.

I utländska lagar förekommer fortfarande beslut om återgång eller annullering. Det kan vara svårt att avgöra om det verkligen handlar om en återgång i den äldre svenska lagens mening. I utländska lagar förekommer sällan någon exakt motsvarande term. Ofta används i stället termer motsvarande ogiltigförklaring.

Ogiltigförklaring

I sällsynta fall kan en svensk vigsel eller registrering av partnerskap bli ogiltig enligt regler i ÄktB. Av reglerna framgår bland annat att vigseln blir ogiltig om vigselförrättaren inte varit behörig. Tingsrätten kan ogiltigförklara en vigsel och underrättar då Skatteverket om beslutet (4 kap. 2 § ÄktB) (3 a § förordning [1983:490]) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnad).

I vissa länder är beslut om ogiltigförklaring av äktenskap vanligare än i Sverige. Innebörden av besluten om ogiltigförklaring varierar från land till land. I en del länder motsvarar ett sådant beslut närmast en återgångsdom enligt äldre svensk lag. I andra länder, där äktenskapsskillnad i princip inte är tillåten, motsvarar en ogiltigförklaring sett till dess rättsverkan snarare ett beslut om äktenskapsskillnad.

Separation och hemskillnad

I många länder förekommer det att myndigheter beslutar om separation mellan makar. Ett sådant beslut innebär att makarnas gemensamma boende upphör och att deras egendom delas. Äktenskapet är då inte upplöst och makarna har därför inte heller rätt att ingå ett nytt äktenskap.

I Sverige förekom fram till 1974 en motsvarighet till separation som kallades hemskillnad. Skatteverket registrerar varken separationer eller hemskillnader i folkbokföringen.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 [1]

Lagar & förordningar

  • Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap [1] [2]
  • Förordning (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnader m.m. [1] [2]
  • Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • Äktenskapsbalk (1987:230) [1] [2]

Övrigt

  • Europeiska unionens webbplats [1]
Till toppen