På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Vårdnadshavare ska ansöka om efternamn för ett nyfött barn inom tre månader från födelsen.

Ansökan ska lämnas inom tre månader

Varje barn som föds ska ha ett efternamn. Barnets vårdnadshavare ska därför inom tre månader från födelsen ansöka om barnets efternamn (5 § första stycket PNL). Ansökan kräver inget samtycke av den förälder som inte är vårdnadshavare.

Det är förhållandena vid registreringen och inte vid födelsen som är avgörande för bedömningen av om ett visst efternamn får förvärvas eller inte.

Om ingen ansökan lämnas in får barnet det efternamn som den förälder som fött barnet bär

Om vårdnadshavaren inte har lämnat in någon ansökan inom tre månader från födelsen skickar Skatteverket en påminnelse i ett vanligt brev till vårdnadshavaren att lämna en sådan ansökan inom en viss tid (normalt 14 dagar). Påminnelsen skickas ut för alla folkbokförda nyfödda barn, oavsett medborgarskap.

Om vårdnadshavaren ändå inte skickar in någon ansökan tillämpas hjälpregeln i 5 § andra stycket PNL. Den innebär att barnet från födelsen får det efternamn som den förälder som har fött barnet bär. Om den föräldern har avlidit förvärvar barnet det efternamn som den föräldern bar vid sin död.

För barn med utomnordiskt medborgarskap registrerar Skatteverket, i vissa situationer, i stället ett automatiskt namnförvärv med tillämpning av medborgarskapslandets lag. Annars tillämpas hjälpregeln även för dessa barn.

Hjälpregeln är tillämplig även i de fall barnet avlider innan ansökan har gjorts. Föräldrarna kan dock, om de vill, meddela ett annat namn.

Om föräldrarna inte är gifta kan det krävas att faderskapet eller föräldraskapet fastställs

Reglerna om förvärv av efternamn vid födelsen är i princip desamma för alla barn, oavsett om barnets föräldrar är gifta med varandra eller inte. Om föräldrarna inte är gifta med varandra måste faderskapet fastställas inom tre månader från barnets födelse för att faderns efternamn ska kunna förvärvas vid födelsen. Likaså måste ett föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB fastställas inom tre månader från barnets födelse för att den förälderns namn ska kunna förvärvas vid födelsen. Om faderskapet eller föräldraskapet inte blir fastställt inom perioden finns möjlighet att ansöka om byte av efternamn med stöd av 9 § PNL.

En ansökan som lämnas av modern (ensam vårdnadshavare) behöver inte kompletteras med faderns underskrift (gemensam vårdnad) när faderskapet senare har blivit fastställt. När ansökan lämnades var modern ensam vårdnadshavare och den var då formellt korrekt. Att Skatteverket måste invänta faderskapsbekräftelsen innan registreringen görs innebär inte att det krävs en ny bedömning av de formella förutsättningarna för ansökan.

Exempel: ansökan om dubbelt efternamn när föräldrarna inte är gifta

Anna Ågren har fött dottern Vilma. Anna och hennes sambo Erik Frisk ansöker om att Vilma ska bära det dubbla efternamnet Ågren Frisk. För att Vilma ska kunna förvärva det dubbla efternamnet Ågren Frisk från födelsen krävs det att Erik fastställs som Vilmas pappa inom tre månader från Vilmas födelse. Annars ska ansökan avslås och Vilma förvärvar i stället Annas efternamn Ågren från födelsen (5 § andra stycket PNL). När det har fastställts att Erik är pappa kan föräldrarna ansöka om byte av barnets efternamn till det dubbla efternamnet Ågren Frisk enligt 9 § första stycket 3 PNL.

Vilket efternamn kan barnet förvärva vid födelsen?

Bestämmelserna i personnamnlagen ger stort utrymme för olika valmöjligheter (4 § PNL). En ansökan om efternamn vid barnets födelse kan avse:

  • ett efternamn som båda föräldrarna eller någon av dem bär
  • ett efternamn som någon av föräldrarna har burit tidigare (som inte förvärvats genom äktenskap)
  • ett dubbelt efternamn bildat av efternamn som föräldrarna bär
  • ett efternamn som är bildat av något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna -son eller -dotter
  • ett efternamn som ett helsyskon bär.

Föräldrarnas efternamn

Ett barn kan förvärva föräldrarnas gemensamma efternamn.

Om föräldrarna har olika efternamn kan barnet förvärva ett efternamn som någon av dem bär. Ett barn får förvärva det efternamn som föräldern bär oavsett hur hen har förvärvat efternamnet.

Om föräldrarna har ett gemensamt dubbelt efternamn kan ansökan avse det dubbla efternamnet eller endast ett av namnen i det dubbla efternamnet.

Om endast en av föräldrarna bär ett dubbelt efternamn kan barnet förvärva detta dubbla efternamn eller endast ett av namnen i det dubbla efternamnet.

Om föräldrarna bär olika dubbla efternamn kan barnet förvärva något av dessa dubbla efternamn, eller endast ett av namnen i någon av föräldrarnas dubbla efternamn.

Om någon av föräldrarna bär mellannamn och ansökan avser att barnet ska förvärva mellannamnet som efternamn vid födelsen måste mellannamnet först omvandlas till förälderns efternamn alternativt till en del av ett dubbelt efternamn för föräldern. Detta görs genom ansökan hos Skatteverket.

Exempel: förvärv av föräldrarnas efternamn

Elsa Johansson och Anders Hansson-Lund (dubbelt efternamn) får ett gemensamt barn. Föräldrarna vill att barnet ska bära ett av deras efternamn.

Barnet kan förvärva efternamnet Johansson, Hansson, Lund eller Hansson-Lund enligt 4 § andra stycket 1 PNL.

Föräldrarnas tidigare efternamn

Ett barn kan förvärva ett efternamn som någon av föräldrarna tidigare har burit.

Med burit menas också att en avliden förälder bar efternamnet vid sin död. Barnet kan därför förvärva det efternamn som en avliden förälder bar vid sin död.

Ett barn kan inte förvärva ett efternamn som någon av föräldrarna har fått genom äktenskap om föräldern inte längre bär det efternamnet.

Ett barn kan inte förvärva ett namn som föräldern tidigare har burit som mellannamn om föräldern aldrig har burit namnet som ett efternamn.

Exempel: förvärv av en förälders tidigare efternamn

Elsa Grankvist och Per Berg får ett barn. Elsa har som ung burit sin mammas namn Pettersson, s.k. namn som ogift. Elsa har varit gift tidigare och bar då namnet Halén. Föräldrarna vill att barnet ska bära ett av deras efternamn.

Barnet kan förvärva efternamnet Grankvist, Pettersson eller Berg enligt 4 § andra stycket 1 och 2 PNL. Barnet kan inte förvärva namnet Halén eftersom Elsa förvärvat detta namn i ett äktenskap.

Exempel: förvärv av dubbelt efternamn som en förälder tidigare har burit

Maria Karlsson och Peter Grankvist får barn. Ingen av föräldrarna bär alltså dubbelt efternamn. Maria har tidigare burit det dubbla efternamnet Storm Karlsson. Namnet Karlsson är Marias föräldrars efternamn. Namnet Storm var Marias mammas efternamn som ogift. Maria har alltså inte förvärvat något av namnen i det dubbla efternamnet Storm Karlsson genom äktenskap. Maria och Peter kan därför välja att barnet ska bära Marias tidigare dubbla efternamn Storm Karlsson.

Dubbelt efternamn

Ett barn kan förvärva ett dubbelt efternamn som ingen av föräldrarna bär men som är bildat av deras efternamn.

Barnets dubbla efternamn ska vara bildat av två enkla efternamn. Om en förälder bär ett dubbelt efternamn kan alltså endast ett av de två namnen i den förälderns dubbla efternamn utgöra ett av leden i barnets dubbla efternamn.

I ansökan ska vårdnadshavaren ange i vilken ordning namnen ska bäras och om namnen ska vara förenade med bindestreck eller inte (20 § andra stycket PNL).

Exempel: förvärv av dubbelt efternamn

Anders Bergstrand och Jenny Norlin Edberg (dubbelt efternamn) önskar att deras nyfödda barn ska bära ett dubbelt efternamn som visar anknytningen till båda föräldrarnas efternamn.

Barnet kan förvärva följande dubbla efternamn med anknytning till båda föräldrarna:

  • Bergstrand Norlin
  • Bergstrand Edberg
  • Norlin Bergstrand
  • Edberg Bergstrand.

För samtliga namnkombinationer gäller att det dubbla efternamnet kan förvärvas med eller utan bindestreck.

Förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter

Ett barn kan förvärva ett efternamn som ingen av föräldrarna bär eller har burit men som är bildat av något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna -son eller -dotter.

Ett namn som är bildat på faderns förnamn med tillägg av ändelsen -son eller -dotter kallas för patronymikon. Exempel: Persdotter eller Björnsson.

Ett namn som på motsvarande sätt är bildat på moderns förnamn kallas för metronymikon. Exempel: Elsasdotter eller Ullasson.

Det är möjligt att förvärva ett son- eller dotter-namn som är bildat av ett förnamn utan ändelsen ”-s”, d.v.s. Ullasdotter eller Ulladotter.

Regeln i 4 § andra stycket 4 PNL är könsneutral. En flicka kan ha ett son-namn och omvänt.

Efternamnet bildas av ett av föräldrarnas förnamn, vilket som helst. Det behöver inte vara förälderns tilltalsnamn. Det är inte möjligt för barnet att förvärva ett efternamn som består av båda föräldrarnas förnamn, t.ex. kan inte Lisas och Björns son förvärva efternamnet Lisabjörnsson.

Förkortningar av typen G:son eller Geson kan inte godkännas. Sådana ordbildningar kan inte betecknas som ett patronymikon eller metronymikon som är bildat av förälderns förnamn.

Exempel: förvärv av efternamn med ändelsen –son eller -dotter

Olof Stefan Andersson och Anna Kristina Petterson får en gemensam dotter. Föräldrarna vill att barnet ska bära namnet Annasdotter.

Ansökan om Annasdotter kan godkännas enligt 4 § andra stycket 4 PNL. Barnet kan alternativt förvärva t.ex. Stefansdotter, Kristinasdotter, Olofsdotter eller Annasson.

Utländska patronymikon och metronymikon

Möjligheten att välja ett patronymikon eller ett metronymikon som efternamn till ett barn är inte begränsat till den i Sverige vanligaste formen med ändelserna -son eller -dotter. Det är även möjligt att välja ett patronymikon eller ett metronymikon som är bildat på jämförligt sätt i enlighet med andra länders namnskick, t.ex. Island, Polen, Tjeckien, Finland eller Ryssland.

Exempel på ändelser från andra länders namnskick:

  • -sen eller -dottir
  • -ovitj, -evitj, - itj eller -ovna, -evna, eller -initjina

Även arabiska namn med ibn, ben, bent eller bin är exempel på utländska patronymikon eller metronymikon, liksom hebreiska namn med ben och arameiska namn med bar.

Helsyskons efternamn

Ett barn kan förvärva ett efternamn som något av föräldrarnas gemensamma barn bär. Genom bestämmelsen får helsyskon i samma familj möjlighet till ett gemensamt efternamn även i de fall ingen av föräldrarna bär eller tidigare har burit namnet. Det gäller även om det äldre syskonet har förvärvat namnet enligt utländsk lag.

Till skillnad från den tidigare bestämmelsen i 1982 års namnlag om förvärv av ett syskons namn, den s.k. syskonregeln, finns inte något krav på att det ska vara det senast födda syskonet. Det finns heller inget krav på gemensam vårdnad om syskonet.

Syskonet kan vara över eller under 18 år. Det är ett dock krav att syskonet inte är avliden.

Med gemensamt barn menas makarnas gemensamma egna barn, adoptivbarn som adopterats av båda makarna samt barn till en av makarna som adopterats av den andra.

Exempel: förvärv av ett syskons efternamn

Makarna Anna Ask och Per Johansson får ett gemensamt barn. Föräldrarna ansöker om efternamnet Berg för barnet. Ett äldre helsyskon, Ludvig 19 år, bär efternamnet Berg. Berg är Annas tidigare namn i äktenskapet med Lars Berg.

Ansökan om efternamnet Berg kan godkännas enligt 4 § andra stycket 5 PNL. Det saknar betydelse att Berg är ett namn som Anna har förvärvat i ett äktenskap.

Nytt: 2017-07-04

Sidan har skrivits om på grund av den nya personnamnlagen. Se tidigare lydelse.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Till toppen