På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

När en person avlider i Sverige ska en läkare utfärda ett dödsbevis som lämnas till Skatteverket. Detta gäller även för dödfödda barn.

Dödsbevis

Ett dödsbevis är ett bevis om dödsfall. Ett sådant bevis ska i normalfallet lämnas till Skatteverket utan dröjsmål om någon har dött i Sverige (4 kap. 3 § BegrL). Med stöd av dödsbeviset registrerar Skatteverket dödsfallet i folkbokföringen.

Reglerna i begravningslagen tillämpas för personer som har avlidit i Sverige, även de som inte var folkbokförda vid dödsfallet.

Dödsbeviset ska utfärdas av en läkare. Det är den sjukvårdsinrättning där den avlidne vårdades vid dödsfallet eller dit han eller hon fördes i samband med dödsfallet som är skyldig att lämna ett dödsbevis. Om den avlidne inte tagits in på en sjukvårdsinrättning ska beviset lämnas av den läkare som utfärdat dödsbeviset. (4 kap. 2 § andra stycket och 4 kap. 3 § andra stycket BegrL)

Beviset ska enligt 13 § BegrF innehålla följande:

  • den avlidnes namn och personnummer
  • uppgifter om tid och plats för dödsfallet
  • läkarens uttalande om det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning av den döda kroppen.

Om det finns skäl för en rättsmedicinsk undersökning ska läkaren i stället lämna dödsbeviset till polismyndigheten i den ort där dödsfallet inträffade. Polismyndigheten ska då underrätta Skatteverket om dödsfallet. Ansvaret för dödsbeviset övergår då till polismyndigheten. Polismyndigheten ska sedan efter nödvändig utredning skicka dödsbeviset till Skatteverket med ett tillstånd för kremering eller gravsättning. (4 kap. 4 § BegrL)

Dödsdatum i dödsbeviset

Ett dödsbevis ska innehålla tiden för dödsfallet. Om läkaren inte kan fastställa ett säkert dödsdatum ska han eller hon i stället ange ett sannolikt dödsdatum på dödsbeviset. Dödsdatumet kan vara det datum då personen anträffades död eller dödsår och månad eller bara dödsår.

Om ett dödsfall sker vid årsskiftet och det är osäkert vilket år personen har avlidit, registrerar Skatteverket det år som personen anträffades som död som dödsår. Ett undantag från denna regel är om en eventuell polisutredning talar för att personen har avlidit före ett årsskifte.

Dödfött barn

Med dödfött barn menas ett barn som inte har visat livstecken utanför moderlivet och som har avlidit efter utgången av den tjugoandra havandeskapsveckan.

I de flesta fall kommer uppgiften om ett dödfött barn från ett förlossningssjukhus. Uppgiften kommer på samma blankett som används vid anmälan om födelse, men innehåller i stället uppgift om att barnet var dödfött. Både barnets och moderns personuppgifter ska framgå av anmälan (24 § FOL).

När Skatteverket registrerar en uppgift om ett dödfött barn registreras även uppgifter om föräldrarna. På föräldrarnas begäran kan Skatteverket göra en anteckning om faderskapsbekräftelse eller anmälan om namn i ärendets dagbok i folkbokföringen. Skatteverket kan registrera uppgiften om ett dödfött barn som en relation till en aldrig folkbokförd person, en s.k. AFB-relation, i folkbokföringen om barnets förälder skriftligt har begärt detta. Om modern är gift registreras uppgiften även för fadern. Är modern i stället ogift registrerar Skatteverket relationen till fadern endast om socialnämnden har medverkat till att fastställa faderskapet och föräldrarna begär att faderskapet ska registreras.

Även när ett barn har avlidit före utgången av tjugoandra havandeskapsveckan och något dödsbevis inte har utfärdats kan Skatteverket registrera uppgiften om ett dödfött barn och även registrera uppgiften som en s.k. AFB-relation. Om barnets föräldrar begär en registrering och bifogar ett intyg från sjukvården, t. ex. ett läkarintyg eller en kopia av förlossningsjournalen bör Skatteverket kunna registrera uppgiften om det dödfödda barnet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Begravningsförordning (1990:1147) [1]
  • Begravningslag (1990:1144) [1] [2] [3]
  • Folkbokföringslag (1991:481) [1]
Till toppen