På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

För att Skatteverket ska besluta att folkbokföra en person måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Hur lång tid och i vilken omfattning en person kan antas komma att vistas i Sverige är avgörande för om personen kan bli folkbokförd eller inte.

Minst ett års regelmässig dygnsvila krävs för folkbokföring

Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i Sverige under minst ett år ska vara folkbokförd här i landet. Med regelmässig dygnsvila menas att en person tillbringar sin dygnsvila, det vill säga nattvilan eller motsvarande vila, i Sverige minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan fördelning i tiden.

Detta innebär att personen ska antas komma att vistas minst en sjundedel av sin tid i Sverige för att kunna bli folkbokförd. Skatteverket bedömer om en person har sin regelmässiga dygnsvila i Sverige, med utgångspunkt i personens normala livsföring (3 § FOL).

Med tidsbegreppet ”ett år” avses tiden fram till och med den dag i månaden som motsvarar dagen från vilken tideräkningen börjar, i enlighet med lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Exempelvis utgör tiden från den 12 februari 2014 till och med den 12 februari 2015 ett år.

Om en person planerar att vistas i Sverige under en begränsad tid ska personen folkbokföras om vistelsen kan antas uppgå till minst ett år. Om personen från början tänkt vistas i Sverige under en kortare tid än ett år men vistelsen förlängs, kan personen bli folkbokförd så snart det kan antas att den sammanlagda vistelsetiden kommer att uppgå till minst ett år eller när vistelsen faktiskt har varat i ett år.

Reglerna gäller lika för alla oavsett vilket medborgarskap personen har. Skatteverket utreder också svenska medborgares bosättningsförhållanden vid en anmälan om flytt till Sverige. Även bosättningen för personer som återinflyttar till Sverige utreds.

Vid bedömningen av vistelsetiden är det alltid personens avsikt vid flytten till Sverige som är avgörande. Vistelser som exempelvis orsakas av eller förlängs av akut sjukdom eller fängelsevistelse anses inte utgöra någon normal livsföring. Detta gäller till exempel sådana fall där en person på tillfälligt besök, på grund av akut sjukdom tvingats att stanna kvar i Sverige. Däremot kan en person folkbokföras om hon eller han vid tidpunkten för flytten haft för avsikt att bosätta sig i Sverige i minst ett år, men blir intagen på sjukhus redan vid inflyttningen.

Dubbel bosättning för personer med två eller flera bostäder

Den som tillbringar sin regelmässiga dygnsvila i två eller fler bostäder under minst en sjundedel av sin tid i respektive bostad, har så kallad dubbel bosättning.

Den som har dubbel bosättning och bor både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist i Sverige (3 § FOL).

Skatteverket ska ta hänsyn till samtliga omständigheter

Skatteverket ska ta hänsyn till personens samtliga livsomständigheter när man bedömer var någon har sin egentliga hemvist. Detta innebär att Skatteverket ska göra en helhetsbedömning av den livssituation som den inflyttande befinner sig i. Faktorer som är viktiga för bedömningen är till exempel

  • den inflyttandes familjesituation
  • var arbetsplatsen finns
  • vistelsetiden i respektive bostad
  • bostädernas storlek och standard.

Även personens sociala liv är viktigt för bedömningen, var han eller hon har sina vänner, fritidsintressen, föreningsliv och så vidare.

Det kan finnas fler faktorer som har betydelse för var en person ska anses ha sin egentliga hemvist och det är viktigt att Skatteverket beaktar alla omständigheter. Skatteverket får väga olika intressen mot varandra för att avgöra var personen egentligen har sin hemvist. Det går inte att rangordna omständigheterna utan Skatteverket måste göra en bedömning i varje enskilt fall.

För en person som har familj har familjens bostadsort stor betydelse. Med familj menas här normalt makar, registrerade partner, sambor och hemmavarande barn. Som hemmavarande barn räknas även barn över 18 år så länge de delar bostad med en förälder. För en person som är ensamstående har arbetsplatsens placering en stor betydelse. Ingen av dessa omständigheter är utslagsgivande, utan hänsyn måste tas till alla faktorer som kan påverka var det egentliga hemvistet finns (prop. 2012/13:120 s. 74).

Med begreppet sambor menas två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll.

Skatteverket ska inte folkbokföra personer som efter en bedömning av samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist utanför Sverige.

Folkbokföring på rätt ort

Den som ska folkbokföras enligt 3 § FOL, folkbokförs liksom andra i en viss kommun och på en viss fastighet och, i förekommande fall, även på en viss lägenhet. I undantagsfall kan Skatteverket folkbokföra någon som flyttar till Sverige endast på en viss kommun. Det kan däremot aldrig bli aktuellt att folkbokföra någon som flyttar till Sverige under rubriken ”utan känd hemvist” eftersom det i ett sådant fall inte kan anses att personen har lämnat tillräckliga uppgifter för att kunna bli folkbokförd. Skatteverket ska då avslå anmälan (6 § FOL).

Beslutet att folkbokföra en inflyttad person ingår i beslutet om folkbokföring på en viss fastighet och i en viss kommun enligt 6 § FOL. Ett avslag på en anmälan om flytt till Sverige ska motiveras utifrån bestämmelserna i 3–5 §§ FOL.

Barn födda i Sverige kan folkbokföras om anknytning finns

Om ett barn som vistas i Sverige sedan födelsen utan att vara folkbokfört skulle få en starkare anknytning till Sverige efter en längre eller kortare tid här i landet, bör barnet folkbokföras (prop. 1997/98:9 s. 87). Barnet kan bli folkbokfört även om ingen av föräldrarna är folkbokförda, till exempel om barnet tas om hand av personer som är bosatta i Sverige. Det är även möjligt att barnet kan få sin egentliga hemvist i Sverige när vistelsen är tänkt att pågå i minst ett år och barnet har rätt att vistas här i landet.

Skatteverket ska göra en samlad bedömning och pröva om barnets bosättning i Sverige kan antas vara i minst ett år. Bedömningen görs på motsvarande sätt som om barnet hade flyttat in till Sverige från utlandet. Frågan om barnet ska folkbokföras som inflyttat beror även på barnets anknytning till sina föräldrar i Sverige (3 § andra stycket FOL).

Exempel:

  • Mamman är inte folkbokförd och har ansökt om uppehållstillstånd. Pappan är folkbokförd men har inte del i vårdnaden. Barnet är svensk medborgare och bor hos mamman. Skatteverket bör vänta med att folkbokföra ett nyfött barn i avvaktan på att mamman får uppehållstillstånd och själv kan folkbokföras efter anmälan. Om mamman inte behöver uppehållstillstånd, kan barnet folkbokföras under förutsättning att vistelsen kommer att uppgå till minst ett år.
  • Mamman är inte folkbokförd. Pappan är folkbokförd men har inte del i vårdnaden. Barnet är svensk medborgare och bosatt hos pappan. Barnet kan normalt bli folkbokfört så länge barnets vistelse i Sverige kan antas uppgå till minst ett år.

Hittebarn

Spädbarn som hittas övergivna, så kallade hittebarn, folkbokförs om förutsättningarna enligt 3 § andra stycket FOL är uppfyllda. Ett hittebarn som påträffas i Sverige anses vara svensk medborgare till dess något annat blir känt (2 § MedbL).

Barn födda utanför Sverige folkbokförs när de flyttar till Sverige

Huvudregeln är att Skatteverket inte vid födelsen ska folkbokföra ett barn som föds utomlands även om föräldrarna är folkbokförda i Sverige. Barnet ska i stället bli folkbokfört när det faktiskt flyttar till Sverige och uppfyller kraven för folkbokföring. Vårdnadshavarna får anmäla flytt till Sverige för barnet om och när barnet ska bosätta sig i Sverige. Skatteverket prövar då barnets folkbokföring utifrån 3 § första stycket FOL och 4 § FOL.

Ett barn som föds utomlands till en förälder som är utsänd i svenska statens tjänst och folkbokförd med stöd av 14 § FOL, ska folkbokföras enligt reglerna i 2 § andra stycket FOL. Även ett barn som har vistats utomlands sedan födelsen, men som får en stark anknytning till Sverige ska folkbokföras enligt 2 a § första stycket FOL. Barn, upp till 18 år, som adopteras av föräldrar som är utsända i svenska statens tjänst och folkbokförda med stöd av 14 § FOL, ska folkbokföras genom att vårdnadshavarna anmäler flyttning till Sverige för barnet. I dessa fall krävs inte någon personlig inställelse för barnet eller föräldrarna (26 § andra stycket FOL).

Om det finns synnerliga skäl kan Skatteverket också i vissa andra fall folkbokföra ett barn som föds utanför Sverige (2 § andra stycket FOL).

Ensamkommande flyktingbarn folkbokförs enligt vanliga regler

När ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd i Sverige gäller de vanliga folkbokföringsreglerna. I samband med att barn under 18 år ska folkbokföras placeras de ofta i ett boende som är en institution, ett så kallat HVB, eller i ett stödboende. Om syftet med placeringen framför allt är att ordna för barnets boende ska Skatteverket folkbokföra barnet på institutionen eller stödboendet.

Endast i de fall där barnet har placerats på institutionen för att det ska få någon form av vård gäller undantagsregeln i 9 § FOL. Skatteverket ska då i första hand folkbokföra barnet på den fastighet dit barnet får anses ha störst anknytning och i andra hand i den kommun där barnet anses ha starkast anknytning (12 § FOL jämfört med 13 § FOL).

Utländska diplomater och anställda vid internationella organ i Sverige

Enligt undantagsregeln i 5 § FOL ska Skatteverket inte folkbokföra så kallade immunitetspersoner som flyttar till Sverige för att ägna sig åt något av följande:

  • tjänstgöra vid en främmande makts beskickning (ambassad)
  • tjänstgöra vid ett lönande konsulat
  • ha ett sådant uppdrag att de tillerkänns immunitet eller privilegier.

Immunitetspersoner är sådana personer som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeln gäller även dessa personers familjemedlemmar och tjänare. Barn som föds i Sverige till immunitetspersoner ska inte folkbokföras.

Om någon är svensk medborgare eller om personen redan var bosatt i Sverige när han eller hon kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller det internationella organet, ska personen folkbokföras enligt vanliga regler. Personer som redan är folkbokförda när de får en sådan anställning ska fortsätta vara folkbokförda tillsammans med eventuella familjemedlemmar. Om personens familj flyttar in senare ska de folkbokföras tillsammans enligt vanliga regler.

Undantaget i 5 § FOL gäller inte för den som redan är bosatt i Sverige när han eller hon kom att tillhöra den aktuella kretsen av personer. Därför blir det normalt aldrig aktuellt att till följd av denna bestämmelse avregistrera någon som redan är folkbokförd.

Om en person som redan vid ankomsten till Sverige tillhörde exempelvis en beskickning, felaktigt ändå blir folkbokförd kan Skatteverket ompröva beslutet om folkbokföring när förhållandet blir känt.

Skatteverket kan tilldela ett så kallat immunitetsnummer till immunitetspersoner som inte ska vara folkbokförda.

Immunitetspersoner som inte omfattas av undantagsregeln

Personer med anknytning till vissa internationella organ har immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige.

Personer som är anställda vid dessa institutoner och internationella organ i Sverige har immunitet som är begränsad till deras arbete. Dessa personer och deras familjemedlemmar omfattas därför inte av undantagsregeln i 5 § FOL utan ska folkbokföras om de avser att bo i Sverige i minst ett år och om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda (4 § IPL).

Följande internationella organ med högkvarter eller fältkontor i Sverige omfattas av bestämmelsen:

  • Council of the Baltic Sea States (Östersjöstaternas rådssekretariat, CBSS) i Stockholm
  • European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) i Solna
  • European Commission (Europeiska kommissionens ständiga representation) i Stockholm
  • European Parlament (Europeiska parlamentets ständiga representation) i Stockholm
  • European Space Agency (ESA) i Kiruna
  • Global International Water Assesment (GIWA) i Kalmar
  • Global Water Partnership Organisation (Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor GWPO) i Stockholm
  • International Institute för Democracy and Electoral Assistance (Internationella institutet för demokrati och fria val, IDEA) i Stockholm
  • United Nations Development Programme (UNDP) i Stockholm
  • United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) i Stockholm
  • World Maritime University (Världssjöfartsuniversitetet WMU) i Malmö.

Försvunnen måste anmäla flytt till Sverige för att åter bli folkbokförd

En person som Skatteverket efter utredning har avregistrerat från folkbokföringen som försvunnen enligt 21 § FOL ska folkbokföras om personens rätta vistelseort blir känd. Skatteverket hanterar folkbokföringen av personer som är avregistrerade som försvunna i huvudsak på samma sätt som när någon anmäler flyttning till Sverige.

Fram till år 2014 användes begreppet obefintlig för denna personkategori. Detta begrepp och förkortningen OB kan fortfarande finnas kvar i systemet eller i utskrifter.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m. [1]
  • Proposition 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden [1]

Ställningstaganden

  • Folkbokföring av ensamkommande barn och unga vid ett stödboende [1]
Till toppen