På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Reglerna om uppehållsrätt syftar till att underlätta den fria rörligheten inom EU för EES-medborgare och deras familjemedlemmar. EES-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige kan folkbokföras om uppehållsrätten kan antas bestå under ett år, s.k. folkbokföringsgrundande uppehållsrätt.

Uppehållsrätten enligt rörelsedirektivet

EU:s direktiv om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar innebär att dessa personer har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten enligt rörelsedirektivet inträder automatiskt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda (direktiv 2004/38/EG). En varaktig uppehållsrätt kan ge rätt till folkbokföring.

Vistelser i högst tre månader

En EES-medborgare har uppehållsrätt i tre månader utan att några villkor eller formaliteter måste vara uppfyllda utom att personen ska ha ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort. Samma regler gäller för EES-medborgarens familjemedlemmar som är medborgare i ett tredje land och som följer med eller ansluter till EES-medborgaren i Sverige. En tredjelandsmedborgare måste alltid visa upp ett giltigt pass (artikel 6 i direktiv 2004/38/EG).

Vistelser som varar längre än tre månader

För vistelser som är längre än tre månader krävs att EES-medborgaren antingen har uppehållsrätt enligt utlänningslagen eller ett uppehållstillstånd. Uppehållsrätten behöver inte fastställas genom någon prövning, utan inträder automatiskt när EES-medborgaren uppfyller något av kraven enligt utlänningslagen. En EES-medborgare som inte uppfyller kravet för uppehållsrätt måste ha ett uppehållstillstånd för vistelser längre än tre månader.

Enligt 3 a kap. 3 § UtlL har en EES-medborgare uppehållsrätt om han eller hon är något av följande:

  • arbetstagare eller egen företagare i Sverige
  • arbetssökande i Sverige med en verklig möjlighet att få anställning
  • inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och har tillräckliga medel för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige
  • någon som har tillräckliga medel för sin och sina familjemedlemmars försörjning och som har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

Om EES-medborgaren har uppehållsrätt för en längre tid än tre månader gäller uppehållsrätten även för hans eller hennes familjemedlemmar. Familjemedlemmarna behöver inte själva vara medborgare i EES.

Om kraven enligt utlänningslagen är uppfyllda gäller uppehållsrätten för EES-medborgaren oavsett om denne flyttar till Sverige från ett land inom EES eller från ett land utanför ESS.

När ger uppehållsrätten rätt till folkbokföring?

För att Skatteverket ska kunna folkbokföra en person i Sverige krävs att personen uppfyller villkoren för att få vistas i landet. Detta gör man antingen genom att vara medborgare i Sverige eller genom att ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd (4 § FOL).

En EES-medborgare med uppehållsrätt som vill bli folkbokförd måste, liksom alla andra personer som vill bli folkbokförda, även uppfylla de allmänna villkoren för folkbokföring enligt 3–4 §§ FOL. Detta innebär att Skatteverket vid anmälan om inflyttning måste kunna anta att EES-medborgarens uppehållsrätt kommer att bestå under minst ett år. Det är personen själv som ska visa att förutsättningarna är uppfyllda.

Om en EES-medborgare inte kan styrka sin uppehållsrätt för den tid som krävs för folkbokföring ska Skatteverket avslå anmälan om flytt till Sverige enligt reglerna i 3 och 4 §§ FOL med hänvisning till utlänningslagen.

Uppehållskort påverkar inte folkbokföringen

En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon uppfyller villkoren för det. Migrationsverket kan utfärda så kallade uppehållskort som visar att Migrationsverket har bedömt att personen vid tidpunkten för utfärdandet hade uppehållsrätt. Detta påverkar dock inte Skatteverkets bedömning vid folkbokföringen.

När en EES-medborgare anmäler flytt till Sverige måste Skatteverket alltid göra en självständig prövning av huruvida personen har uppehållsrätt och om den uppehållsrätten i så fall kan antas vara i minst ett år för att personen ska kunna bli folkbokförd. Migrationsverket prövar inte varaktigheten av uppehållsrätten. Därför kan Skatteverket inte ta hänsyn till uppehållskortet när en person anmäler flytt till Sverige.

För den som visar upp ett bevis om permanent uppehållsrätt gäller andra regler.

Vem omfattas av uppehållsrätten?

Den fria rörligheten enligt rörelsedirektivet omfattar för närvarande medborgare i nedanstående länder och deras familjemedlemmar.

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Med familjemedlem menas här make, registrerad partner, sambo och släktingar i rakt ned- eller uppstigande led. Familjebegreppet omfattar även annan familjemedlem till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo som är beroende av någon av dem för sin försörjning enligt definitionen i 3 a kap. 2 § UtlL.

Enligt svensk nationell rätt ska en svensk medborgare alltid anses som svensk även om personen har ytterligare medborgarskap. En svensk medborgare kan hänvisa till den fria rörligheten endast om han eller hon faktiskt har utnyttjat sin egen rätt till fri rörlighet.

Till exempel kan en person som är medborgare både i Sverige och i Finland hänvisa till den fria rörligheten även om personen är svensk medborgare. En förutsättning är att personen själv har aktiverat sin fria rörlighet genom att ha varit bosatt och arbetat i ett annat EES-land. Det utländska medborgarskapet innebär alltså inte i sig att personen och hans eller hennes familjemedlemmar har uppehållsrätt. Läs mer om familjemedlemmar till svenska medborgare och familjemedlemmar till nordiska medborgare.

En medföljande eller anslutande familjemedlem kan ha sekundär uppehållsrätt

Familjemedlemmar som följer med eller ansluter till EES-medborgaren kan ha så kallad sekundär uppehållsrätt. För att ha sekundär uppehållsrätt i egenskap av familjemedlem krävs att familjemedlemmen, oavsett medborgarskap, har styrkt sin identitet och visar handlingar som styrker följande:

  • familjerelation till EES-medborgaren
  • EES-medborgarens uppehållsrätt
  • om det är aktuellt, att familjemedlemmen är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning.

EES-medborgarens uppehållsrätt prövas på nytt

För att kunna bedöma om en anslutande familjemedlem har sekundär uppehållsrätt måste Skatteverket på nytt pröva den redan folkbokförda EES-medborgarens uppehållsrätt. Vilka handlingar som familjemedlemmen behöver visa upp avgörs av vilken kategori av uppehållsrätt som EES-medborgaren tillhör, till exempel arbetstagare eller student.

Det finns inga krav på att familjemedlemmen behöver ha vistats lagligt i en annan medlemsstat. Det finns i många fall inte heller något krav på att familjemedlemmen måste ansluta sig till EES-medborgaren inom en viss tid för att omfattas av uppehållsrätten. I vissa fall kan tidpunkten för anslutningen ändå ha betydelse, exempelvis när det gäller familjemedlemmar till svenska medborgare som utnyttjat sin rätt till fri rörlighet samt vid samboförhållanden.

Samborelation till en EES-medborgare

Samborelationer registreras inte i Sverige. Sekundär uppehållsrätt för sambor följer av utlänningslagen. Det är sambolagens (2003:376) definition av vad som är ett samboförhållande som är vägledande för Skatteverkets prövning av om en samborelation föreligger. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Sekundär uppehållsrätt som sambo kan endast ges till den som faktiskt sammanbor med eller anmäler flyttning till samma adress som en EES-medborgare.

Om paret har varit sambor i utlandet

Om paret har varit sammanboende utomlands innan flytten till Sverige ska de visa detta med exempelvis utdrag ur folkbokföringsregister eller motsvarande, hyres- eller köpekontrakt eller försäkringsbrev för en bostad där båda parterna står med. Om de kan visa en sådan handling kan Skatteverket anta att paret har varit sambor innan flytten till Sverige. Paret behöver normalt inte visa att de har varit sambor i utlandet under någon särskild tid. Om det i samband med att den ena parten flyttar till Sverige uppstår ett avbrott på upp till sex månader i sammanboendet påverkar det inte den andra partens uppehållsrätt.

Om paret inte har varit sambor i utlandet

Ett samboförhållande ska vara stadigvarande, vilket innebär att samboförhållandet ska ha en viss varaktighet. Ett par som flyttar ihop först i samband med att ena parten anmäler flytt till Sverige är enligt Skatteverkets bedömning inte sambor eftersom relationen inte har någon varaktighet. En sådan relation ger därför inte heller någon uppehållsrätt som kan ligga till grund för folkbokföring. Detta gäller oavsett om paret har gemensamma barn eller inte. Det inflyttande får återkomma med en ny ansökan om flytt till Sverige när samboförhållandet kan anses vara varaktigt. Ett riktmärke är att paret ska ha bott tillsammans i sex månader för att kunna betraktas som sambor. Om sökanden efter sex månader i en ny anmälan anmäler flyttning till samma EES-medborgare, får relationen normalt anses vara stadigvarande. Sökanden måste alltid visa någon form av handling där det framgår att han eller hon har bott tillsammans med EES-medborgaren, t.ex. ett hyreskontrakt där båda parterna står med.

Familjemedlemmar till nordiska medborgare – fiktiv prövning

Medborgare i de nordiska länderna, Danmark, Finland, Island och Norge har rätt att vistas i Sverige utan att ha vare sig uppehållstillstånd eller uppehållsrätt.

Familjemedlemmar till nordiska medborgare – förutom svenska medborgare – har uppehållsrätt om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Det krävs att den nordiska medborgaren uppfyller villkoren för uppehållsrätt, till exempel som arbetstagare eller företagare. Skatteverket gör i dessa fall en så kallad fiktiv prövning av den nordiska medborgarens uppehållsrätt eftersom denne inte behöver uppfylla villkoren för egen del. Den nordiska medborgarens uppehållsrätt prövas endast på grund av de medföljande familjemedlemmarna som inte är nordiska medborgare.

Familjemedlemmar till svenska medborgare – aktiverad rörlighet

Enligt huvudregeln omfattas inte en EES-medborgare av bestämmelserna om fri rörlighet så länge personen befinner sig i sitt hemland. Det innebär att anknytning till en svensk medborgare som är bosatt i Sverige inte grundar någon uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare. Familjemedlemmar till svenska medborgare måste ansöka om uppehållstillstånd om de inte har någon egen uppehållsrätt.

När den svenska medborgaren själv har aktiverat, det vill säga utnyttjat, sin rätt till fri rörlighet genom att bo och arbeta i ett annat EES-land och sedan flyttar tillbaka till Sverige, betraktas hon eller han som en EES-medborgare även i förhållande till Sverige. Personens familjemedlemmar kan i detta fall ha uppehållsrätt på grund av anknytning till personen.

Tredjelandsmedborgare behöver inte visa uppehållskort

En tredjelandsmedborgare behöver inte visa uppehållskort om det framgår att de är familjemedlemmar till en EES-medborgare. Utfärdandet av ett uppehållskort i dessa fall anses inte vara en handling som medför några rättigheter. Uppehållskortet i sig kan inte utgöra någon grund för Skatteverkets prövning av uppehållsrätt för folkbokföring.

En ekonomiskt beroende familjemedlem kan ha uppehållsrätt

Ett ekonomiskt beroende mellan familjemedlemmar kan ge uppehållsrätt som kan ligga till grund för folkbokföring. Beroendet bevisas lämpligen genom en handling från den som ansvarar för försörjningen, till exempel ett kontoutdrag där det visas att pengar har förts över till familjemedlemmen. Beroendet måste ha uppstått innan EES-medborgaren flyttade till Sverige. Förutom att den inflyttande måste styrka det ekonomiska beroendet finns inga generella riktlinjer för hur övriga bevis ska vara utformade. Detta måste prövas i varje enskilt fall.

Arbetstagare

Enligt rörelsedirektivet är en arbetstagare en person som under en viss tid och mot ersättning utför arbete åt någon annan under dennes ledning. En EES-medborgare som kan visa att han eller hon har ett arbete i Sverige har uppehållsrätt. Begreppet arbetstagare tolkas enligt praxis generöst. EU-domstolen har fastställt att en EES-medborgare som genom sitt arbete inte når upp till medlemsstatens nivå för en skälig levnadsstandard ändå kan anses ha uppehållsrätt i egenskap av arbetstagare. Detta gäller även om EES-medborgaren måste kompletterna lönen med egna medel, bidrag eller liknande.

Arbetet som EES-medborgaren utför får inte vara av alltför ringa omfattning. Det är inte fastställt vad som ska anses vara alltför ringa men även här tillämpas en generös tolkning. En arbetstid på 5,5 timmar per vecka har EU-domstolen ansett vara tillräcklig för att en person ska betraktas som arbetstagare så länge det är fråga om ett avlönat, verkligt och faktiskt arbete (C-14/09 Genc).

Handlingar som visar att någon är arbetstagare

Handlingar som visar att någon är arbetstagare kan till exempel vara ett anställningsavtal, ett tjänstgöringsintyg eller motsvarande (6 c § LAS). Vid behov kan personen få visa upp ytterligare intyg eller dokument, till exempel en personalliggare eller ett intyg om att arbetsgivaren har betalat in sociala avgifter för personen.

Företagets ekonomiska situation påverkar Skatteverkets bedömning av om en av företaget anställd person har folkbokföringsgrundande uppehållsrätt. Skatteverket kan ifrågasätta anställningens varaktighet om företaget exempelvis har fått sin F-skatt återkallad, inte betalar arbetsgivaravgifter eller visar tecken på ekonomiska problem.

Sex månaders provanställning

En tillsvidareanställning föregås normalt av en provanställning på upp till sex månader. EES-medborgaren kan folkbokföras om provanställningen är tänkt att övergå i en tillsvidareanställning och EES-medborgaren planerar att stanna i Sverige i minst ett år.

Ofrivillig arbetslöshet

Om en arbetstagare blir ofrivilligt arbetslös och har haft en tidsbegränsad anställning under kortare tid än ett år behåller han eller hon sin uppehållsrätt i sex månader räknat från anställningens slut. Detta förutsätter att personen har anmält sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen (3 a kap. 1 § andra stycket UtlF).

Framtida anställning

Om EES-medborgaren kommer att påbörja en anställning inom de tre månader som EES-medborgaren har rätt att vistas i Sverige utan krav på uppehållstillstånd, kan en framtida anställning ligga till grund för folkbokföring. Detta eftersom det inte blir något avbrott i EES-medborgarens uppehållsrätt och lagliga rätt att vistas i Sverige.

Vid bedömningen av en framtida anställning måste Skatteverket ta hänsyn till anställningsformen och göra en noggrann kontroll av företaget som har gett anställningen. Om det finns skäl att ifrågasätta anställningen ska Skatteverket avslå anmälan om flyttning till Sverige. EES-medborgaren får i stället återkomma med en anmälan när han eller hon har påbörjat anställningen.

Timanställning och behovsanställning

Om det kommer fram att en anställning är en timanställning eller en behovsanställning kan det vara svårt att i förväg avgöra arbetets omfattning. Om EES-medborgaren ännu inte har påbörjat anställningen saknar hon eller han uppehållsrätt då något arbete inte ännu har utförts och inte heller kan garanteras. Ett anställningsavtal som gäller en timanställning eller behovsanställning kan därför inte ensamt ligga till grund för Skatteverkets bedömning om personen har uppehållsrätt som kan ligga till grund för folkbokföring eller inte.

Om inga ytterligare uppgifter tillkommer som kan styrka att personen har utfört ett arbete och som garanterar framtida arbete kan Skatteverket avslå anmälan om flyttning till Sverige. Anmälan kan avslås eftersom personen inte med tillräcklig säkerhet har kunnat visa att han eller hon har uppehållsrätt under så lång tid som krävs för folkbokföring. Personen får då återkomma till Skatteverket med en ny anmälan om flyttning till Sverige när han eller hon kan visa att arbetet inte är av en alltför ringa omfattning.

Au pair

Att vistas som au pair innebär vanligtvis att man tar del av ett lands kultur och språk samtidigt som man arbetar en begränsad tid per dag. Oftast får en au pair ersättning i form av mat, husrum och fickpengar i stället för lön. Till skillnad från många andra länder anses en person som arbetar som au pair i Sverige utföra arbete som anställd och kan därför folkbokföras om villkoren i 3–4 §§ FOL är uppfyllda.

Volontärarbete

Nytt: 2017-05-18

Personer som utför volontärarbete kan ha uppehållsrätt i egenskap av arbetstagare om de får ersättning för sin arbetsinsats och även uppfyller de övriga kraven för att betraktas som arbetstagare enligt rörelsedirektivet. Ersättningen för arbetet behöver inte nödvändigtvis vara i form av pengar.

En volontär som inte uppfyller kriterierna för att ha uppehållsrätt som arbetstagare kan i vissa fall uppfylla kraven för uppehållsrätt som en person med tillräckliga medel för sin försörjning.

Tidigare:

En volontär omfattas under sin tid i Sverige av samma arbetsbaserade försäkring som vilken arbetstagare som helst. Volontärarbete i sig är enligt rörelsedirektivet inte att betrakta som ett arbete, eftersom personen inte får någon lön för det. Volontärer kan därmed inte betraktas som arbetstagare ur ett EU-rättsligt perspektiv, men eftersom volontärer ändå omfattas av den svenska arbetsbaserade sjukförsäkringen, så länge volontärarbetet pågår, anses dessa personer ha en heltäckande sjukförsäkring. Skatteverket kan därför folkbokföra en volontär som visar att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning om villkoren i 3–4 §§ FOL är uppfyllda.

Tillhandahållare av tjänster

En person som tillhandahåller tjänster, till exempel en konsult, kan liknas med en arbetstagare eller en egenföretagare. En tillhandahållare av tjänster har uppehållsrätt så länge han eller hon befinner sig i värdlandet och utför sina tjänster.

En tillhandahållare av tjänster ska visa upp ett intyg, ett avtal eller någon liknande handling där det framgår

  • vilken slags tjänst det är
  • att tjänsten utförs i Sverige
  • under hur lång tid tjänsten kommer att erbjudas.

Handlingen ska vara skriven och undertecknad av den som tar emot tjänsten.

En tillhandahållare av tjänster kan styrka att han eller hon är socialförsäkrad i det EES-land där personen normalt är anställd eller egenföretagare. Detta kan styrkas med ett intyg för utlandet men Skatteverket kan inte kräva att personen ska visa något sådant intyg. Om det skulle finnas några tveksamheter kan det finnas skäl att kontrollera att personen är socialförsäkrad i utlandet.

En anmälan för en person som inte kan styrka uppehållsrätt för den tid som krävs för folkbokföring ska avslås. Avslaget ska motiveras utifrån 3 och 4 §§ FOL med hänvisning till utlänningslagen.

Egenföretagare

Egenföretagare är den som driver en enskild firma, ett handelsbolag eller ett kommanditbolag. I ett kommanditbolag är det endast de som ansvarar personligen för bolagets skulder, det vill säga komplementärerna, som är att anse som egenföretagare. En företagsledare för ett aktiebolag i vilket personen är ensam aktieägare kan anses vara egenföretagare eftersom verksamheten i ett sådant fall inte utövas i beroendeställning.

En egenföretagare kan ha uppehållsrätt i Sverige om det finns någon form av konkret verksamhet. Verksamheten behöver inte ha startat eller ha gett resultat men personen måste kunna visa någon form av konkret planering och förberedelser för verksamheten i företaget. Om personen redan har ett företag måste personen kunna visa att företaget är verksamt. Om verksamheten kräver någon form av auktorisation eller legitimation eller liknande ska detta styrkas med intyg eller andra handlingar.

Exempel på dokumentation som kan vara ett stöd för att bedöma en egenföretagares verksamhet:

  • godkännande för F-skatt
  • marknadsplan för företaget
  • hyreskontrakt för nödvändiga lokaler för verksamheten
  • bevis på tidigare erfarenheter och kompetens inom området
  • fakturor från företaget
  • kvitton eller fakturor på inköpt materiel
  • momsredovisning
  • överlåtelsehandlingar vid köp av en redan etablerad rörelse.

Förteckningen innehåller exempel och är varken uttömmande eller innebär att alla dessa handlingar ska finnas med. Skatteverket måste göra en bedömning i varje enskilt fall. Godkänd F-skatt är till exempel inte nödvändigt för alla typer av företagande.

Vid en överlåtelse av ett företag krävs att den som ska ta över företaget är folkbokförd. Bolagsverket kan lämna intyg på att det enbart är personnumret som saknas och att affären av den anledningen inte kan slutföras. Företagaren ska i ett sådant fall anses ha utfört så omfattande förberedelser att han eller hon uppfyller kraven på uppehållsrätt.

Ibland måste Skatteverket kontrollera egenföretagarens ekonomiska situation. En egenföretagare med allvarliga ekonomiska problem kan inte göra gällande att verksamheten kommer att ha sådan varaktighet att den ger uppehållsrätt som kan ligga till grund för folkbokföring.

En anmälan för en person som inte kan styrka uppehållsrätt för den tid som krävs för folkbokföring ska avslås. Avslaget ska motiveras utifrån 3 och 4 §§ FOL med hänvisning till utlänningslagen.

Arbetssökande

Skatteverket ska inte folkbokföra en person som är arbetssökande.

Rätten att bosätta sig i en medlemsstat som arbetstagare är enligt EU-rätten förbehållen den som redan har en anställning. Arbetssökande har inte denna rätt utan kan endast hänvisa till rätten till fri förlighet inom EES-området.

En EES-medborgare som är arbetssökande har rätt att vistas i en annan medlemsstat under sex månader för att söka arbete. Även om den arbetssökande kan visa att hon eller han har uppehållsrätt som arbetssökande enligt utlänningslagen kan man inte som arbetssökande visa att man kommer att ha uppehållsrätt i ett helt år eller göra sin vistelsetid om ett år i Sverige trolig. Eftersom en arbetssökande vid anmälningstillfället inte kan visa att kraven i 3 och 4 §§ FOL är uppfyllda ska Skatteverket avslå personens anmälan om flyttning till Sverige. Den arbetssökande EES-medborgaren kan återkomma med en ny anmälan om flyttning till Sverige om och när personen har fått ett arbete.

Familjemedlem till arbetssökande

En relation som familjemedlem till en arbetssökande EES-medborgare ger inte någon uppehållsrätt som kan ligga till grund för folkbokföring.

Studerande

För att en EES-medborgare ska ha en folkbokföringsgrundande uppehållsrätt i egenskap av studerande måste han eller hon uppfylla följande krav. Personen ska

  • vara inskriven på en erkänd utbildningsanstalt för att ha uppehållsrätt i Sverige (3 a kap. 3 § 3 punkten UtlL)
  • kunna styrka sin uppehållsrätt på ett år eller mer genom att visa ett antagningsbesked eller liknande intyg från utbildningsanstalten
  • lämna en försäkran om att han eller hon har tillräckliga medel för sin och eventuella familjemedlemmars försörjning
  • omfattas av en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.

Med en erkänd utbildningsanstalt menas alla gymnasieprogram samt alla högskole- och universitetsstudier som har statligt eller kommunalt bidrag. Grundskolestudier och SFI-utbildning (svenska för invandrare) ingår här inte i begreppet erkänd utbildningsanstalt.

Skatteverket ska avslå en anmälan om flyttning till Sverige om den studerande har uppehållsrätt i mindre än ett år. Två terminers studier, det vill säga ett läsår, är normalt inte ett helt år. Om studierna förlängs eller om den studerande får ett feriearbete kan Skatteverket godta en ny anmälan om flyttning till Sverige om den sammanlagda tiden blir minst ett år (3 och 4 §§ FOL och UtlL).

Heltäckande sjukförsäkring för studerande

EES-medborgare som bedriver studier i Sverige är fortsatt sjukförsäkrade i sina ursprungliga hemländer. De har rätt till all nödvändig hälso- och sjukvård i landet där de studerar om de visar upp sitt europeiska sjukförsäkringskort (EU-kort). Studerande uppfyller därmed kravet på att ha en heltäckande sjukförsäkring om de visar upp ett EU-kort.

Vissa länder utfärdar EU-kort med en giltighetstid kortare än ett år. Det är normalt endast fråga om en administrativ åtgärd att få ett nytt kort när det gamla har löpt ut. Skatteverket bedömer därför i dessa fall att kravet på en heltäckande sjukförsäkring för minst ett år ändå är uppfyllt.

Det förekommer att studerande inte kan visa något EU-kort utan i stället hänvisar till en privat försäkring. Skatteverket ska pröva om en privat försäkring kan anses vara heltäckande genom att granska försäkringsvillkoren. Om det från försäkringsgivaren uttryckligen framgår att försäkringen ersätter EU-kortet behöver Skatteverket inte göra någon prövning av försäkringsvillkoren.

EU-korten har olika utseende beroende på vilket land de kommer från, se EU-kommissionens webbplats.

I vissa fall visar studerande upp en ersättningsblanket för EU-kortet. En sådan ersättningsblankett kan godtas om den är utfärdad av samma myndighet som utfärdar EU-korten i det aktuella landet och om det klart framgår att blanketten ersätter EU-kortet. I likhet med EU-kortet anses kravet på en heltäckande sjukförsäkring normalt vara uppfyllt även om ersättningsblankettens giltighetstid understiger ett år.

Försäkringskassan kan utfärda ett intyg om sjukförsäkringstillhörighet i Sverige, ett så kallat sjukförsäkringsintyg eller utlandsintyg. Det ger innehavaren rätt till sjukvårdsförmåner vid en tillfällig vistelse i vissa länder. En person som visar upp ett intyg om sjukförsäkringstillhörighet i Sverige har en heltäckande sjukförsäkring.

Familjemedlem till studerande

En familjemedlem till en studerande EES-medborgare anses ha uppehållsrätt om följande krav är uppfyllda:

  • Personen måste ha tillräckliga medel för sin försörjning. Det är dock tillräckligt att den studerande EES-medborgaren lämnar en försäkran om att det finns tillräckliga medel för sin egen och familjemedlemmens försörjning
  • Familjemedlemmen måste ha en heltäckande sjukförsäkring. Tänk på att EU-kortet endast gäller för EES-medborgaren som studerar och inte för dennes eventuella familj.

Doktorander

En doktorand har uppehållsrätt som arbetstagare om doktoranden uppfyller de EU-rättsliga kraven för att betraktas som arbetstagare. Om doktoranden inte har uppehållsrätt som arbetstagare ska uppehållsrätten, enligt Skatteverkets bedömning, i första hand prövas på samma sätt som för en studerande. Se vidare Skatteverkets ställningstagande Folkbokföring för en EES-medborgare som är doktorand i Sverige.

Pensionärer och personer med tillräckliga medel för sin försörjning

Pensionärer eller personer med tillräckliga medel har uppehållsrätt i Sverige om de har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar och som gäller i Sverige (3 a kap. 3 § 4 punkten UtlL). Den som blir helt eller delvis försörjd genom att en så kallad garantperson i Sverige garanterar EES-medborgarens försörjning måste också ha en heltäckande sjukförsäkring.

Ett intyg om heltäckande sjukförsäkring är oftast endast giltigt under en viss tid. För folkbokföring krävs normalt att intyget ska vara giltigt i minst ett år från inflyttningsdagen. Om det av intyget framgår att det är giltigt tills vidare eller tills det återkallas betraktas det som att intyget är giltigt även om inte någon sista giltighetsdag har angetts.

I vissa fall anges familjemedlemmar på de intyg som visas. Det är viktigt att Skatteverket granskar vilka villkor som gäller för dessa. Att någon anges som familjemedlem på ett intyg behöver inte alltid innebära att även familjemedlemmen omfattas av den heltäckande sjukförsäkringen.

Familjemedlemmar till en person med tillräckliga medel

För att en familjemedlem till en person med tillräckliga medel för sin försörjning ska anses ha uppehållsrätt måste följande villkor vara uppfyllda:

  • EES-medborgaren ska visa att han eller hon tillräckliga medel för sin och familjemedlemmens försörjning.
  • Familjemedlemmen måste ha en heltäckande sjukförsäkring.

Hur mycket är ”tillräckliga medel”?

Med tillräckliga medel menas ett belopp som överstiger riksnormen för att beräkna skäliga levnadsomkostnader samt utgifter för boende och eventuella resor till och från arbetet, enligt 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen. Detta belopp beräknas utan att hänsyn tas till om personen vid bosättning i Sverige skulle vara berättigad till andra offentliga bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag.

Även tillgång till kapital kan utgöra tillräckliga medel. Skatteverket måste i varje enskilt fall göra en bedömning av hur mycket egna medel som krävs med ledning av till exempel EES-medborgarens familjeförhållanden och Socialstyrelsens instrument för att beräkna levnadsomkostnader. Ett riktvärde kan vara att personen ska förfoga över ett kapital på åtminstone 150 000 kronor för att det ska anses vara tillräckligt.

För den som inte har tillräckligt med egna medel kan en så kallad garantperson intyga att han eller hon ansvarar för den som flyttar till Sverige och dennes försörjning.

Det alltid är den som flyttar till Sverige som ska styrka sin uppehållsrätt.

Skatteverket registrerar uppehållsrätt i folkbokföringen

Från och med den 1 januari 2014 registrerar Skatteverket i folkbokföringen när en person är folkbokförd med uppehållsrätt. Detta gäller både EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Uppgiften om uppehållsrätt är kopplad till hur omständigheterna såg ut vid flytten till Sverige. Skatteverket ändrar inte uppgiften om det senare skulle visa sig att förutsättningarna för uppehållsrätten har förlorats under vistelsetiden.

Uppgiften om att någon är folkbokförd med uppehållsrätt visas till exempel i vissa typer av personbevis.

När personen flyttar från Sverige avslutar Skatteverket uppgiften om uppehållsrätt i folkbokföringen.

Permanent uppehållsrätt och permanent uppehållskort

En EES-medborgare som har bott i Sverige med uppehållsrätt i fem år utan uppehåll kan ha permanent uppehållsrätt. Den permanenta uppehållsrätten kan endast upphöra om EES-medborgaren vistas utomlands i mer än två år. Skatteverket prövar inte frågan om permanent uppehållsrätt utan det är Migrationsverket som kan utfärda intyg om detta.

En familjemedlem till en EES-medborgare eller medborgare i ett land utanför EES kan också få ett bevis om permanent uppehållsrätt. Migrationsverket kan utfärda permanenta uppehållskort för dessa personer. Skatteverket prövar normalt inte förhållandena för någon som visar upp ett permanent uppehållskort.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-14/09 [1]

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG [1] [2]

Lagar & förordningar

  • Folkbokföringslag (1991:481) [1] [2] [3] [4]
  • Sambolag (2003:376) [1]
  • Socialtjänstförordning (2001:937) [1]
  • Utlänningsförordning (2006:97) [1]
  • Utlänningslag (2005:716) [1] [2] [3]

Riksdag & regering

  • Lag (1982:80) om anställningsskydd [1]

Ställningstaganden

  • Folkbokföring för en EES-medborgare som är doktorand i Sverige [1]

Övrigt

  • Europeiska kommissionens webbplats [1]
  • Migrationsverkets webbplats [1]
Till toppen