På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Vem är att anse som behörig företrädare för den fysiska eller juridiska personen i olika sammanhang? Den frågan har bl.a. betydelse för att veta vem som har uppgiftsskyldighet eller processbehörighet.

Vem ska lämna uppgifter?

För att kunna svara på frågor om:

  • vem som ska fullgöra uppgiftsskyldigheten enligt olika bestämmelser
  • vem som får begära omprövning eller överklaga
  • vem som får begära ut sekretessbelagda uppgifter
  • vem som får utse ett ombud

måste man veta vem som är behörig företrädare för den fysiska eller juridiska personen i olika situationer.

En fysisk person ska som huvudregel själv lämna uppgifter i en deklaration. För en juridisk person ska uppgifterna lämnas av en behörig företrädare. Vem som är behörig företrädare för en fysisk eller en juridisk person finns reglerat i civilrättsliga bestämmelser.

Särskilda behörighetsbestämmelser som gäller för skatte­för­farandet finns i 5 och 6 kap. SFL.

Vem är behörig att föra en process?

Med processbehörighet menas rätten att själv eller genom ett befullmäktigat ombud föra sin talan i domstol. I förvaltnings­förfarandet är processbehörighet detsamma som att ha rättslig handlingsförmåga. Rätten att inleda och därefter agera i ett omprövnings- eller överklagandeärende har normalt den person som ska fullgöra skattesubjektets deklarationsskyldighet.

Rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter

En företrädare har normalt rätt att begära ut sekretessbelagda uppgifter, t.ex. uppgifter i deklarationer, om den som företräds.

Företrädare för en omyndig person

Den som är under 18 år företräds som huvudregel av en förmyndare. Förmyndaren ska bevaka den omyndiges rätt och förvalta dennes egendom (12 kap. 1 § FB).

I vissa fall kan en omyndig själv få lämna uppgifter i en deklaration. En underårig som har fyllt 16 år får själv deklarera för sin egen arbetsinkomst och avkastning av sådan inkomst (9 kap. 3 § FB). Om en underårig begär omprövning av Skatteverkets beslut om annat än egen arbetsinkomst eller avkastning av sådan inkomst ska verket ge företrädaren tillfälle att föra den underåriges talan. Om företrädaren inte vill göra detta ska Skatteverket avvisa begäran om omprövning.

Företrädare för den som har förvaltare eller god man

Vid sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande kan en person (huvudmannen) få en god man för att få hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller ta hand om sin person (11 kap. 4 § FB). Ett godmansförordnande kan vara obegränsat eller preciserat till att enbart omfatta exempelvis egendomsförvaltning. Den som ska få en god man måste godkänna godmansförordnandet om det är möjligt med hänsyn till huvudmannens tillstånd.

En god man kan inom ramen för sitt förordnande företa rättshandlingar för huvudmannens räkning. För att bli bindande krävs samtycke från huvudmannen. Samtycke behövs emellertid inte om huvudmannens tillstånd gör att samtycke inte kan lämnas (11 kap. 5 § FB).

En enskild kan få förvaltare om personen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom och det inte är tillräckligt att utse en god man (11 kap. 7 § FB)

Vid förvaltarskap är förvaltaren inte beroende av samtycke utan förvaltaren kan inom ramen för förvaltaruppdraget ensam bestämma över den enskildes person och egendom (11 kap. 9 § FB).

En god man och en förvaltare kan alltså lämna deklarationer och andra uppgifter till Skatteverket om det ligger inom ramen för godmansförordnandet respektive förvaltaruppdraget. Vid godmanskap ska det dessutom finnas samtycke från huvudmannen under förutsättning att huvudmannen är kapabel att lämna samtycke.

Företrädare för ett dödsbo

Ett dödsbo är en juridisk person och dödsbodelägarna har ett gemensamt uppdrag att förvalta dödsboet med sikte på att det ska avvecklas. Samtliga dödsbodelägare tillsammans företräder dödsboet och de har rätt att föra dess talan i mål som rör boet, om inte en särskild dödsboförvaltning har anordnats (18 kap. 1 § ÄB). Om en testamentsexekutor eller en boutredningsman är förordnad är det denne som ensam företräder dödsboet (19 kap. 12 och 20 §§ ÄB).

Dödsbodelägarna kan komma överens om att utse ett ombud som ska företräda dödsboet och lämna uppgifter för dödsboets räkning.

Företrädare för ett enkelt bolag eller ett partrederi

Ett enkelt bolag föreligger om två eller flera har avtalat att bedriva verksamhet i ett bolag utan att ett handelsbolag föreligger (1 kap. 3 § HBL). Ett enkelt bolag är inte en juridisk person och kan inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter eller föra talan inför domstol (1 kap. 4 § HBL). Exempel på enkla bolag är konsortier som inte förts in i handelsregistret och verksamhet i samägda jordbruksfastigheter. Det är varje delägare i ett enkelt bolag som företräder bolaget och är skattskyldiga i förhållande till sin andel i bolaget.

Ett partrederi föreligger om flera personer har kommit överens om att under delad ansvarighet gemensamt driva sjöfart med ett eget fartyg. En särskild anmälan om partrederiavtal ska lämnas till den registreringsmyndighet som anges i sjölagen (5 kap. 1 § sjölagen). Ett partrederi är inte ett självständigt rättssubjekt. För de förpliktelser som uppkommer för partrederiet efter det att rederiavtalet har anmälts till registreringsmyndigheten svarar varje redare endast i förhållande till sin andel i fartyget om redaren inte har tagit på sig ett större ansvar. En enskild partredare är behörig att överklaga ett beslut mot partrederiet.

För ett partrederi får en huvudredare väljas (5 kap. 2 § sjölagen). Huvudredaren är behörig att på samtliga redares vägnar vidta de rättshandlingar som rederirörelsen vanligen medför, att föra talan i domstol och i övrigt företräda redarna (5 kap. 3 § sjölagen).

Representant

Bolagsmännen i ett enkelt bolag eller redarna i ett partrederi kan ansöka hos Skatteverket att en av dem ska registreras som representant för bolaget eller rederiet (5 kap. 2 § SFL).

Ett enkelt bolag under likvidation

Om ett enkelt bolag är under likvidation är likvidatorn behörig att företa rättshandlingar på bolagsmännens vägnar endast i den mån det behövs för att de av bolagsmännens tillgångar som är avsedda för bolaget ska kunna förvandlas till pengar (4 kap. 9 § HBL).

Företrädare för en stiftelse eller en ideell förening

Vem som är behörig företrädare för en stiftelse eller en ideell förening finns beskrivet i Stiftelser, ideella föreningar & registrerade trossamfund – civilrätt.

Företrädare för ett handelsbolag eller ett kommanditbolag

Ett handelsbolag föreligger om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret (1 kap. 1 § HBL). Ett kommanditbolag är ett handelsbolag där en eller flera bolagsmän (kommanditdelägare) har förbehållit sig att inte svara för bolagets förpliktelser med mer än bolagsmannen har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget (1 kap. 2 § HBL).

Ett handelsbolag är en juridisk person som kan förvärva rättigheter och ta på sig skulder samt föra talan inför domstol (1 kap. 4 § HBL). Om inte något annat har avtalats företräds ett handelsbolag av var och en av bolagsmännen (2 kap. 17 § HBL). Har bolagsmännen avtalat att inte var och en ska ha firmateckningsrätt, ska uppgift om vem som tecknar firman, och hur, registreras i handelsregistret (4 § andra stycket 7 handelsregisterlagen). En utomstående person kan ha särskild firmateckningsrätt men då under förutsättning att även en bolagsman (i kommanditbolag en komplementär) har registrerats som behörig firmatecknare (se Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag [1 november 2012, Zeteo] kommentaren till 2 kap. 17 §). Kommanditdelägare är inte behöriga att företräda bolaget (3 kap. 7 § HBL).

Ett handelsbolag i konkurs

Under en konkurs finns det två rättssubjekt, dels handelsbolaget i konkurs (konkursgäldenären) och dels konkursboet. Konkursboet företräds av konkursförvaltaren (1 kap. 3 § KonkL). Det saknas särskilda bestämmelser i handelsbolagslagen om hur bolaget som konkursgäldenär ska företrädas under konkurs. Finns det en behörig bolagsföreträdare registrerad så fortsätter denne företräda bolaget. Annars bör konkursgäldenären företrädas efter de regler som gäller vid likvidation (2 kap. 31 § HBL). Det betyder att särförvaltning övergår till samförvaltning, om inte annat har avtalats i bolagsavtalet. Det föreligger då en gemensam företrädarrätt med kollektiv firmateckning (se Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag [1 november 2012, Zeteo] kommentaren till 2 kap. 31 §).

Vem är part i ärenden hos Skatteverket under en konkurs?

För att avgöra vem som är behörig att agera i ärenden hos Skatteverket under konkursen måste man veta vem som är part i ärendet. Det har också betydelse om ärendet har initierats före konkursbeslutet eller om det har väckts först under konkursen. Det har slutligen också betydelse om tvisten rör en latent tillgång i konkursboet (konkursgäldenären driver en fråga där denne yrkar att få pengar tillbaka) eller en fordran på konkursgäldenären (Skatteverket driver en fråga där konkursgäldenären krävs på ytterligare skatt).

Ärendet har inletts före konkursutbrottet

Om en enskild före konkursen har inlett ett ärende som innebär att denne vill få pengar tillbaka medför det en tänkbar tillgång i konkursen. Konkursboet får överta konkursgäldenärens talan och kan träda in i ett pågående omprövningsärende eller i en skatteprocess (jfr 3 kap. 9 § KonkL). Om konkursboet träder in så övertar boet konkursgäldenärens talan. Avstår konkursboet från att träda in är konkursgäldenären oförhindrad att fortsätta att agera i ärendet.

Om Skatteverket har initierat ett ärende och den enskilde under handläggningen försätts i konkurs kan det medföra en eventuell tillkommande fordran i konkursen. Skatteverket ska då ge konkursboet en möjlighet att träda in i ärendet vid sidan av konkursgäldenären. Väljer konkursboet att inte träda in är konkursgäldenären ensam part i ärendet.

Ärendet har inletts efter konkursutbrottet

Konkursboet har rätt att begära omprövning eller överklaga ett skattebeslut som avser perioder som har infallit före konkursutbrottet. Om konkursboet gör det blir boet part i ärendet. Om konkursboet avstår från att agera har konkursgäldenären rätt att begära omprövning eller överklaga ett skattebeslut som avser en fordran på konkursgäldenären och denne blir då part i ärendet.

Eftersom det är konkursgäldenären som ansvarar för redovisningen av skatter för perioder fram till konkursutbrottet ska Skatteverket skicka förelägganden, frågor, överväganden och beslut till konkursgäldenären. Konkursboet ska ges möjlighet att träda in som medpart i ärendet vid sidan av konkursgäldenären eftersom det kan medföra en fordran som kan göras gällande i konkursen. Väljer konkursboet att inte träda in är konkursgäldenären ensam part i ärendet.

Om ärendet gäller perioder som infaller efter konkursutbrottet ansvarar konkursboet för eventuell redovisning och betalning för konkursboets räkning.

Ett handelsbolag under likvidation

Om ett handelsbolag har trätt i likvidation och om inte någon särskild likvidator har förordnats eller något särskilt har avtalats är det alla bolagsmän i förening som ansvarar för bolagets förvaltningsåtgärder. Det gäller även rätten att företräda bolaget (2 kap. 31 § HBL).

Företrädare för ett aktiebolag

Det är styrelsen som företräder bolaget och tecknar dess firma (8 kap. 35 § ABL). Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma, s.k. särskild firmatecknare (8 kap. 37 § första stycket ABL).

Om en beslutsför styrelse har fattat ett majoritetsbeslut om hur bolaget ska agera i en viss fråga, kan de styrelseledamöter som har röstat för beslutet företräda bolaget i denna fråga.

En verkställande direktörs behörighet

Den verkställande direktören får alltid företräda bolaget och teckna dess firma vad gäller uppgifter som hen ska sköta enligt 8 kap. 29 § ABL, d.v.s. den löpande förvaltningen (8 kap. 36 § ABL).

Enligt Skatteverkets mening ingår att underteckna en skattedeklaration i den ”löpande förvaltningen” men däremot inte att underteckna en inkomstdeklaration. En verkställande direktör är endast behörig att underteckna bolagets inkomstdeklaration om hen är särskild förordnad firmatecknare. En verkställande direktör kan inte heller utan särskild firmateckningsrätt anmäla sig själv eller någon annan som behörig att ge in en e-skattedeklaration för bolagets räkning. Om en verkställande direktör har särskild firmateckningsrätt har hen även rätt att föra talan för bolaget i domstol.

Ett aktiebolag i konkurs

Under en konkurs finns det två rättssubjekt, dels aktiebolaget i konkurs (konkursgäldenären) och dels konkursboet. Bolaget som konkursgäldenär företräds under konkursen av styrelsen och verkställande direktören eller de likvidatorer som fanns vid konkursens början (25 kap. 49 § ABL). Konkursboet företräds av konkursförvaltaren (1 kap. 3 § KonkL).

Rättsfall: vem är behörig att bryta preskription av en fordran?

En konkursgäldenär har ansetts ha rätt att avbryta preskription av en fordran som hör till konkursboet (HD 2014-12-05 i mål T 3933-13).

Vem är part i ärenden hos Skatteverket under en konkurs?

Det är samma förutsättningar när det gäller vem som är behörig att agera i ärenden hos Skatteverket när ett aktiebolag är i konkurs som när ett handelsbolag är i konkurs.

Ett aktiebolag under likvidation

Vid beslut om likvidation träder likvidatorn in i styrelsens och den verkställande direktörens ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen (25 kap. 30 § ABL). Under likvidationen är likvidatorn bolagets ställföreträdare och ersätter även en sådan särskild firmatecknare som har utsetts av styrelsen. Om bolagsstämman har beslutat att bolaget ska gå i likvidation, företräds bolaget av styrelsen och, i förekommande fall, den verkställande direktören till dess att en likvidator har utsetts.

Rättsfall: fullmakt upphör vid likvidation

Om den tidigare styrelsen har lämnat fullmakt till någon att företräda bolaget upphör fullmakten att gälla när bolaget träder i likvidation och en likvidator är utsedd (NJA 2012 s 328).

Ett aktiebolag under fusion

Under tiden fusionen pågår har firmatecknarna i det bolag som ska absorberas (ett överlåtande bolag som går in i ett annat bolag) fortfarande behörighet att företräda bolaget. När fusionen är genomförd och registrerad hos Bolagsverket upplöses detta bolag och därmed upphör de tidigare firmatecknarnas möjlighet att företräda bolaget. Behörigheten att som part företräda det absorberande bolaget har övergått till det övertagande bolaget (jfr 23 kap. 34 § ABL).

Rättsfall: ett upplöst bolag kan inte vara part men skattesubjekt

Ett bolag som har upplösts genom fusion saknar efter upplösningen rättshandlingsförmåga och kan inte vara part i en process. Detta innebär inte att en process avseende det upplösta bolagets inkomsttaxering som pågår då bolaget upplöses måste läggas ned eller att en sådan process inte kan inledas sedan bolaget upplösts. Part i den fortsatta eller nya processen blir det övertagande bolaget, till vilket det upplösta bolagets tillgångar och skulder har övergått. Högsta förvaltningsdomstolen fann dock att det upplösta bolaget var att anse som skattesubjekt vid inkomsttaxering för beskattningsår som avslutats före upplösningen (RÅ 2002 ref. 82).

Företrädare för en ekonomisk förening

Det är styrelsen som företräder den ekonomiska föreningen och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, en verkställande direktör eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma om inte ett förbud mot ett sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna (6 kap. 11 § EFL).

Den verkställande direktörens behörighet

Den verkställande direktören har rätt att företräda föreningen och teckna dess firma vad gäller sådana åtgärder som hen ska sköta enligt 6 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar, d.v.s. den löpande förvaltningen (6 kap. 12 § EFL).

Enligt Skatteverket ingår att underteckna en skattedeklaration i den ”löpande förvaltningen” men däremot inte att underteckna en inkomstdeklaration. En verkställande direktör är endast behörig att underteckna föreningens inkomstdeklaration om hen är ”särskild förordnad firmatecknare”. En verkställande direktör kan inte heller utan särskild firmateckningsrätt anmäla sig själv eller någon annan som behörig att ge in en e-skattedeklaration för föreningens räkning. Om en verkställande direktör har särskild firmateckningsrätt har hen även rätt att föra talan för den ekonomiska föreningen i domstol.

En ekonomisk förening i konkurs

Föreningen som konkursgäldenär företräds under konkursen av den styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid konkursens början (11 kap. 20 § EFL). Konkursboet företräds av en konkursförvaltare (1 kap. 3 § KonkL).

Vem är part i ärenden hos Skatteverket under en konkurs?

Det är samma förutsättningar när det gäller vem som är behörig att agera i ärenden hos Skatteverket när en förening är i konkurs som när ett handelsbolag är i konkurs.

En ekonomisk förening under likvidation

En likvidator träder i styrelsens och den verkställande direktörens ställe och är således behörig företrädare för föreningen under likvidationen. Likvidatorns uppdrag är att genomföra likvidationen (11 kap. 7 § EFL).

En ekonomisk förening under fusion

Under tiden fusionen pågår har firmatecknarna i den förening som ska absorberas (överlåtande förening som ska ingå i en annan förening) fortfarande behörighet att företräda föreningen. När fusionen är genomförd och registrerad hos Bolagsverket upplöses denna förening och därmed upphör de tidigare firmatecknarnas möjlighet att företräda föreningen. Behörigheten att som part företräda den fusionerade ekonomiska föreningen har genom fusionen övergått till den övertagande föreningen (12 kap. 1 och 18 §§ EFL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HD 2014-12-05, mål nr T 3933-13 [1]
  • NJA 2012 s. 328 [1]
  • RÅ 2002 ref. 82 [1]

Lagar & förordningar

Övrigt

  • Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag (1 november 2012, Zeteo) [1] [2]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen