På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Riktvärdet för täkter beräknas enligt en särskild värderingsmodell. Beräkningen görs med utgångspunkt i den riktvärdeangivelse som finns på riktvärdekartan för värdeområdet. Det finns också särskilda värdefaktorer som ska beaktas vid värderingen. Här kan du läsa om hur man tillämpar värderingsmodellen.

Riktvärden ska bestämmas med utgångspunkt i riktvärdeangivelserna

Riktvärdena bestäms för olika kombinationer av värdefaktorer, som oftast är indelade i klasser. Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. De grundläggande reglerna för värderingsmodellen för täktmarken finns i 12 kap. 8 § FTL, 12 kap. 9 § FTL.

Riktvärden ska bestämmas med utgångspunkt i de riktvärdeangivelser som enligt 7 kap. 3 § FTL för varje värdeområde ska redovisas på riktvärdekartor, i tabeller och på ett sådant sätt som anges i 1 kap. FTF. En tabell ska innehålla en av nedanstående punkter (1 kap. 2 § FTF):

  • riktvärden för en värderingsenhet (riktvärdetabell)
  • relativa värden för en värderingsenhet, en byggnad eller byggnadsdel, en hektar, en kvadratmeter eller en kubikmeter (relationstabell)
  • endera av kapitaliseringsfaktorer, brytningsfaktorer, nedskrivningsfaktorer, omräkningsfaktorer, belägenhetsfaktorer eller storleksfaktorer.

Värdefaktorer och klassindelning

Inom varje värdeområde ska det bestämmas riktvärden för skilda förhållanden för de värdefaktorer som särskilt ska beaktas vid taxeringen av täktmark.

Värdefaktorerna för täktmark (12 kap. 9 § FTL) är

  • årligt uttag
  • väntetid
  • brytningstid.

Värdefaktorerna väntetid och brytningstid

Värdefaktorerna väntetid och brytningstid delas in i klasser enligt en klassindelning som är densamma i hela landet. Klassindelningen framgår av en tabell i Skatteverkets föreskrifter. För varje kombination av klasserna för värdefaktorerna väntetid och brytningstid finns en brytningsfaktor som framgår av tabellen i föreskriften (7 § SKVFS 2012:9).

Samtliga klasser i tabellen är slutna och någon extrapolering är därför inte aktuell. Extrapolering innebär att man ökar tabellen med högre värden som inte finns i tabellen eller minskar tabellen med lägre värden än vad som finns i tabellen.

Bestämma brytningsfaktorn

Brytningsfaktorn ger uttryck för skillnader i marknadsvärdet mellan å ena sidan täkter där brytningen har påbörjats, eller täkter vilka man kan bryta ur under en relativt kort tidsperiod, och å andra sidan täkter där brytning av marknadsmässiga eller andra skäl inte kan påbörjas förrän om ett antal år. Genom brytningsfaktorn tar man alltså hänsyn till den tid som kan beräknas förflyta innan brytningen är slutförd. Brytningsfaktorn ska enligt 12 kap. 9 § FTL bestämmas med utgångspunkt i en kalkylränta om 5 procent (1 kap. 4 § FTF).

Värdeområden för täktmark

Riket är indelat i värdeområden för täktmark för att lägets inverkan på värdet ska beaktas. Indelningen i värdeområden kan ses som en klassindelning av värdefaktorn läge och beslutas av Skatteverket genom bindande föreskrifter.

För täkter finns det inte någon normenhet angiven

Om det inom olika värdeområden förekommer olika värdenivåer för samma byggnadstyp eller ägoslag, ska värdenivån anges i förhållande till värdet av en normenhet och uttryckas genom en nivåfaktor (1 kap. 3 § FTF).

För täkter finns det inte någon normenhet angiven utan utgångspunkten för värderingen är i stället det marknadsmässiga arrendepriset per kubikmeter om man kan börja bryta fyndigheten omedelbart. Det pris som avses är alltså det pris som gäller då brytning kan påbörjas omedelbart och det inte föreligger någon väntetid.

När värdenivån för en byggnadstyp eller ett ägoslag varierar inom olika geografiska områden bildas olika värdeområden. Inom ett värdeområde bestämmer man riktvärdet med hjälp av de värdefaktorer som föreskrivs i FTL för byggnadstypen eller ägoslaget samt med hjälp av de nivåfaktorer som anges i FTF. När man värderar täkter tillämpar man dock inte några nivåfaktorer, utan lägets inverkan på marknadsvärdet beaktas enbart genom indelningen i värdeområden.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelsen) som behövs inom varje värdeområde för att man ska kunna bestämma riktvärdet ska redovisas på en karta, i en tabell eller på något annat sätt (7 kap. 3 § FTL).

Riktvärdekarta för täktmarken

Den riktvärdekarta som tillämpas för täktmark kallas riktvärdekarta T (3 § SKVFS 2011:5). Riktvärdekarta T ska upprättas för varje län och ange Skatteverkets beslut om

  • indelning i värdeområden för täktmark
  • riktvärdeangivelser för vilka arrendepriser per kubikmeter fast mått av brytvärda fyndigheter av olika slag som gäller inom varje värdeområde för täktmark
  • uppgifter om förutsättningar och förtydliganden som behövs för att tillämpa riktvärdeangivelsen (9 § SKVFS 2011:5).

Om det förutsätts något annat än genomsnittliga förhållanden för en värdefaktor inom ett värdeområde ska det anges på riktvärdekartan (2 § SKVFS 2011:5).

Riktvärdeangivelse för täktmarken

Riktvärdeangivelsen för täktmarken utgörs av arrendepriset per kubikmeter fast mått av fyndigheten under nivååret. Priset anges för varje värdeområde vilket innebär att såväl värdenivån som lägesinverkan (geografiskt läge) beaktas.

Värdet per kubikmeter fast mått av sådan brytvärd fyndighet som avses i 12 kap. 8 § FTL ska avrundas på följande sätt (1 kap. 38 § FTF):

  • till hela 50-tal ören om värdet inte överstiger 5 kronor
  • till 6, 7, 8, 9, 10, 12 eller 15 kronor om värdet överstiger 5 kronor men inte 15 kronor
  • till hela 5-tal kronor om värdet överstiger 15 kronor men inte 40 kronor
  • till hela 10-tal kronor om värdet överstiger 40 kronor.

De kubikmetervärden som anges i riktvärdeangivelsen avser det värde som man får om man kan börja bryta fyndigheten omedelbart.

Det värde som anges i riktvärdeangivelsen redovisas oftast separat för mindre delar av länet, t.ex. för en kommun eller en församling. Detta gäller främst för de vanligt förekommande materialslagen t.ex. grus och sand. När det gäller mindre vanligt förekommande material, t.ex. olika slag av byggnadssten, rekommenderas som regel endast ett kubikmetervärde för länet som helhet.

På riktvärdekartan anges arrendepriset i marknadsvärdenivå för grus och sand i kronor per kubikmeter fast mått. Arrendepriser för övriga förekommande brytvärda fyndigheter redovisas vanligen på kartbilden, dvs på en dekal eller genom en beskrivning till bilden.

Riktvärdet för täktmarken

Täktmarken och sådana byggnader på täktmarken som används för täktverksamheten ingår i en industrienhet. Marken och byggnaderna ska värderas för sig med utgångspunkt i reglerna i 12 kap. 8 och 9 §§ respektive 11 kap. FTL. Man ska bestämma ett riktvärde för varje värderingsenhet som marken och byggnaderna delas in i.

För täktmark anges värdenivån i riktvärdeangivelsen som värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet (1 kap. 3 § FTF).

Riktvärdet för täktmarken beräknas enligt följande formel (1 kap. 39 § FTF):

R = 0,75 x U x B x v x f

R

riktvärdet

U

årligt uttag i genomsnitt under brytningstiden i kubikmeter

B

brytningstid i år

v

värde i kronor per kubikmeter enligt riktvärdeangivelsen

f

brytningsfaktorn

I riktvärdeangivelsen bestäms den värdenivå som bör tillämpas som ett värde per kubikmeter av en viss brytvärd fyndighet. Produkten av det årliga uttaget och brytningstiden ger den volym som ska få ett värde. Genom att använda en brytningsfaktor tar man hänsyn till den inverkan på värdet som uppkommer genom att inte hela volymen bryts omedelbart. Brytningsfaktorn beror på väntetiden fram till dess att brytningen kan börja samt brytningstidens längd.

Referenser på sidan

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om förberedelsearbetet inför 2013 års allmänna fastighetstaxering av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri-, täkt- och elproduktionsenheter; [1] [2] [3]
  • Skatteverkets föreskrifter om värderingen av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri- och elproduktionsenheter vid 2013 års allmänna fastighetstaxering; [1]

Lagar & förordningar

Till toppen