På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Byggnader som används för religiös verksamhet

En ecklesiastikbyggnad är en byggnad som indelas som kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet. Till denna kategori hör även krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet (2 kap. 2 § FTL).

Bönehus, församlingshem och byggnader för religiös barn- och ungdomsverksamhet (t.ex. söndagsskola) är exempel på byggnader som tillhör gruppen ecklesiastikbyggnader, oavsett vem som är ägare till byggnaderna.

Prästlönefastigheter

En förutsättning för att s.k. prästlönefastigheter ska undantas från skatteplikt är att byggnaden till övervägande del används i ägarens religiösa verksamhet. I de fall där byggnaden har en blandad användning, t.ex. pastorsexpedition och bostad, bör byggnaden i stället indelas som småhus eller hyreshus, i de fall bostadsfunktionen överväger.

Gästhemsbyggnader i anslutning till en kyrka

Regeringsrätten har i en dom från 2003 gjort bedömningen att en gästhemsbyggnad som tillhör och är belägen i omedelbar anslutning till en kyrka ska indelas som hyreshus. Den aktuella byggnaden uppfördes uteslutande för att ge medlemmar i kyrkan tillgång till övernattningsmöjligheter vid besök i kyrkan. Byggnaden ansågs huvudsakligen använd för boendeändamål (RÅ 2003 not. 214).

Byggnad med bostäder, lokaler samt kyrkolokaler

Kammarrätten har i en dom beslutat att indela en fastighet med bostäder, lokaler samt kyrkolokalerna som en hyreshusenhet enligt 2 kap. 3 § FTL. I detta fall disponerade kyrkan 20 procent av byggnadens totala yta. Kammarrätten ansåg därmed att det är uppenbart att fastigheten ska indelas som en hyreshusenhet (KRNG 2010-10-21 mål nr 4358-09).

Jämföra delar av en byggnads volym och area när man ska indela en byggnad

När man ska avgöra om en byggnad ska indelas som en skattepliktig hyreshusenhet eller specialbyggnad (ecklesiastikbyggnad), kan man grunda bedömningen på en jämförelse av de olika byggnadsdelarnas area och byggnadsvolym.

I en kammarrättsdom innehöll en byggnad, förutom kyrkolokalen, även lägenheter, kontor, tandläkarmottagning m.m. Kammarrätten fann att varken en beräkning av uppförandekostnaden eller av hyresvärdet var tillräckligt tillförlitligt för att kunna ligga till grund vid en huvudsaklighetsbedömning. Det som återstod var en bedömning grundad på area eller volym.

Av byggnadens totala yta utgjorde 48,7 procent kyrkodelen och 51,3 procent hyreshusdelen. Av den totala byggnadsvolymen utgjorde 55,7 procent kyrkodelen och 44,3 procent hyreshusdelen. Kammarrätten gjorde bedömningen att det med hänsyn till byggnadens utformning och beskaffenhet av kyrka som är inrymd i en byggnad som i övrigt innehåller bostäder och lokaler, var det mest lämpligt att vid helhetsbedömningen utgå från volymmåtten. Eftersom den kyrkliga delen övervägde när man jämförde volymmåtten, indelades fastigheten som specialbyggnad, ecklesiastikbyggnad (KRNS 2010-12-09 mål nr 3664-09).

Krematorium och annan byggnad

Till gruppen ecklesiastikbyggnad hör även krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet.

Däremot bör en byggnad som till övervägande del innehåller bostäder för begravningsplatsens anställda inte klassificeras som specialbyggnad. Det gäller även om byggnaden är belägen vid begravningsplatsen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNG 2010-10-21, mål nr 4358-09 [1]
  • KRNS 2010-12-09, mål nr 3664-09 [1]
  • RÅ 2003 not. 214 [1]

Lagar & förordningar

  • Fastighetstaxeringslag (1979:1152) [1] [2]
Till toppen