På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Rapporteringsskyldiga finansiella institut ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket avseende rapporteringspliktiga konton. Kontrolluppgiften ska lämnas senast den 15 maj och innehålla uppgifter om saldo, löpande avkastning samt uppgifter om ersättningar vid försäljningar och inlösen.

Kontrolluppgifter till Skatteverket

Om ett finansiellt institut uppfyller reglerna för att vara ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska de anmäla detta till Skatteverket.

Därefter ska de rapporteringsskyldiga finansiella instituten, som huvudregel, årligen lämna följande uppgifter:

Uppgifter med stöd av dessa regler ska lämnas första gången 2017 avseende uppgifter för kalenderår 2016 (övergångsbestämmelse p. 2 till SFL (SFS 2015:918).

Det finns också regler om att ett kontoförande institutet ska lämna uppgifter till en värdepapperscentral för att denne ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

IDKAL har utformats på ett sådant sätt att konton som innehas av personer med hemvist i något annat land eller av vissa enheter över vilka personer med hemvist i någon annat land har bestämmande inflytande ska anses vara rapporteringspliktiga. Detta oavsett om Sverige ännu har en bindande överenskommelse med just det landet. De rapporteringsskyldiga finansiella instituten ska lämna kontrolluppgifter på rapporteringspliktiga konton till Skatteverket. Skatteverket får endast utbyta uppgifter med de länder och jurisdiktioner som Sverige har en bindande överenskommelse med.

I lagtexten i SFL och IDKAL används uttrycket ”annan stat eller jurisdiktion”. Med det menas en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA (2 kap. 22 § IDKAL). I stället för begreppet ”annan stat eller jurisdiktion” används här begreppet ”annat land”.

Dessa kontrolluppgifter ska lämnas senast den 15 maj året efter det kalenderår som uppgifterna avser (24 kap. 2 a § SFL).

Nytt: 2017-04-11

Från och med den 1 april 2017 ändras 22 b kap. 6 § andra stycket SFL. Ändringarna innebär att det tydligare framgår att det är en central värdepapperscentral som är det rapporteringspliktiga finansiella institutet när det gäller uppgifter om ersättning från försäljning eller inlösen. Detta gäller i de fall ett konto har lagts upp av ett kontoförande institut hos värdepapperscentralen och det kontoförande institutet inte är registrerat som förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar (prop. 2016/17:48 s. 30).

Ställningstagandet Kontrolluppgiftsskyldighet för en värdepapperscentral, med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2 upphör att gälla då frågan nu är lagreglerad. Av övergångsreglerna till denna lagändring framgår att ändringen ska tillämpas på de kontrolluppgifter som lämnas för kalenderår 2016. Regeringen anser att ändringen har karaktären av ett lagtekniskt klargörande av gällande rätt och den kan av denna anledning tillämpas redan på uppgifter som gäller kalenderår före ikraftträdandet (prop. 2016/17:48 s. 45).

Tidigare:

Skatteverket anser att det är en värdepapperscentral som är skyldig att lämna kontrolluppgifter om sammanlagd ersättning från försäljning och inlösen som sker på depåkonton (Skatteverkets ställningstagande – Kontrolluppgiftsskyldighet för en värdepapperscentral, med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2).

Informationsuppgifter från kontoförande institut till central värdepappersförvarare

När ett rapporteringspliktigt konto finns hos värdepapperscentral är det denne som ska identifiera kontot och lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. I de flesta fall är det de kontoförande instituten (t.ex. en bank) som har kännedom om kunden. Det kontoförande institutet som utför registreringsåtgärder på kontot ska därför lämna uppgifter till värdepapperscentralen (34 kap. 9 c § SFL). Samtliga uppgifter som krävs för att kunna identifiera rapporteringspliktiga konton ska lämnas över. Det kontoförande institutet kan antingen lämna uppgifter om de rapporteringspliktiga konton som institutet har identifierat, eller så kan det lämna ett tillräckligt underlag för att värdepapperscentralen ska kunna identifiera sådana konton själv (prop. 2015/16:29 s. 109).

Det kontoförande institutet ska även lämna uppgifter om skatteregistreringsnummer (TIN), födelsedatum eller födelseort till den kontrolluppgiftsskyldige (34 kap. 9 c § SFL). Det finns också allmänna bestämmelser om att ett kontoförande institut ska lämna de uppgifter som behövs för att värdepapperscentralen ska kunna fullgöra sina skyldigheter (3 kap. 4 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument).

Den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen ska också lämna uppgifter till värdepapperscentralen om den sammanlagda ersättning som, efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot (34 kap. 9 d § SFL).

Dessa uppgifter ska lämnas senast den 1 maj året efter det år som uppgifterna gäller (34 kap. 10 § SFL).

Nytt: 2017-04-11

Från och med den 1 april 2017 ändras 22 b kap. 6 § andra stycket SFL. Ändringarna innebär att det tydligare framgår att det är en central värdepapperscentral som är det rapporteringspliktiga finansiella institutet när det gäller uppgifter om ersättning från försäljning eller inlösen. Detta gäller i de fall ett konto har lagts upp av ett kontoförande institut hos värdepapperscentralen och det kontoförande institutet inte är registrerat som förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar (prop. 2016/17:48 s. 30).

Ställningstagandet Kontrolluppgiftsskyldighet för en värdepapperscentral, med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2 upphör att gälla då frågan nu är lagreglerad. Av övergångsreglerna till denna lagändring framgår att ändringen ska tillämpas på de kontrolluppgifter som lämnas för kalenderår 2016. Regeringen anser att ändringen har karaktären av ett lagtekniskt klargörande av gällande rätt och den kan av denna anledning tillämpas redan på uppgifter som gäller kalenderår före ikraftträdandet (prop. 2016/17:48 s. 45).

Tidigare:

Skatteverket anser att det är en värdepapperscentral som är skyldig att lämna kontrolluppgifter om sammanlagd ersättning från försäljning och inlösen som sker på depåkonton. Den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen måste således lämna uppgifter om den sammanlagda ersättningen till den värdepapperscentral där kontot finns (Skatteverkets ställningstagande – Kontrolluppgiftsskyldighet för en värdepapperscentral, med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2).

Vilka uppgifter ska en kontrolluppgift innehålla?

Nytt: 2017-04-11

Samtliga kontrolluppgifter ska innehålla uppgifter om

  • uppgiftslämnarens namn och organisationsnummer
  • kontohavarens namn och adress
  • skatteregistreringsnummer (TIN) (5 kap. 11a § SFF)
  • de land eller länder där kontohavaren har hemvist eller kan antas ha hemvist
  • kontots identifikationsnummer t.ex. kontonummer
  • uppgifter om att kontot är ett rapporteringspliktigt konto
  • kontots saldo eller värde (22 b kap. 5 § SFL).

Uppgifter om information om utländska skatteregistreringsnummer (TIN) har flyttats till Skatteförfarandeförordningen

Tidigare:

Samtliga kontrolluppgifter ska innehålla uppgifter om

  • uppgiftslämnarens namn och organisationsnummer
  • kontohavarens namn och adress
  • skatteregistreringsnummer (TIN)
  • de land eller länder där kontohavaren har hemvist eller kan antas ha hemvist
  • kontots identifikationsnummer t.ex. kontonummer
  • uppgifter om att kontot är ett rapporteringspliktigt konto
  • kontots saldo eller värde (22 b kap. 5 § SFL).

Om det rapporteringspliktiga kontot innehas av en passiv icke-finansiell enhet och enheten har en eller flera personer med bestämmande inflyttande som har hemvist i ett annat land ska dessutom uppgift lämnas om

  • enhetens namn, adress, land där enheten har hemvist och identifikationsnummer
  • för varje person med bestämmande inflytande, namn, adress, land där han har hemvist och identifikationsnummer
  • kontohavaren är en trust ska uppgift lämnas om vilken roll personen med bestämmande inflytande har (5 kap. 7 a § SFF).

Uppgifter som ska lämnas för konton som är depåkonton

För svenska förhållanden faller värdepappersdepåer, vp-konton och andra liknande typer av konton in under denna definition. Vad som avses med depåkonton definieras i 2 kap. 11 § IDKAL.

Nytt: 2017-04-11

För dessa typer ska, förutom det som tidigare nämnts, uppgifter lämnas om

Kontrolluppgift för ett rapporteringspliktigt depåkonto ska innehålla uppgifter om ersättningar från försäljning och inlösen av tillgångar på kontot, även om ersättningen tillgodoräknas eller betalas ut till ett annat konto (22 b kap. 6 § SFL). Det avgörande för om ersättningarna ska redovias är om tillgångarna förvarats på kontot. Reglerna om detta har förtydligats (prop. 2016/17:48 s. 28). Reglerna gäller även för uppgifter som avser kalenderår 2016.

Tidigare:

För dessa typer ska, förutom det som tidigare nämnts, uppgifter lämnas om

Uppgifter om ersättning från försäljning eller inlösen ska endast redovisas om det rapporteringsskyldiga institutet har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för kontohavaren vid försäljningen.

Uppgifter som ska lämnas för konton som är inlåningskonton

För svenska förhållanden avses bankkonton och liknande konton där insättning av kontanta medel kan göras. Vad som avses med inlåningskonton definieras i 2 kap. 11 § IDKAL.

För dessa typer ska, förutom det som tidigare nämnts, uppgifter lämnas om sammanlagd ränta som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot under året (22 b kap. 7 § SFL).

Uppgifter som ska lämnas för konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton

Konton som kan falla in under denna rubrik är t.ex. försäkringsavtal och andelar i riskkapitalbolag.

För dessa typer ska, förutom det som tidigare nämnts, uppgifter lämnas om sammanlagt belopp som har tillgodoräknats eller betalats ut under året på tillgångar på konto som det rapporteringsskyldiga institutet är gäldenär eller garant för (22 b kap. 8 § SFL).

De konton som kan komma i fråga här är bl.a. konton som utgörs av en andel i eget kapital (t.ex. ett riskkapitalbolag). Om bolaget drivs i aktiebolagsform kan utbetalningar ske genom ränta, utdelning eller försäljningsintäkter. Om det bedrivs i form av handelsbolag anses andelsinnehavaren i stället direkt uppbära sin del av handelsbolagets inkomster (prop. 2015/16:29 s. 119).

När det gäller försäkringsavtal med kontantvärde och livränteavtal är det endast sådana avtal som inte är pensionsförsäkringar som omfattas av uppgiftsskyldigheten.

Andelar i investeringsfonder och specialfonder

En investeringsfond eller specialfond ingår i begreppet enhet enligt 2 kap. 22 § IDKAL. Det innebär att fonder ingår i det som räknas som ett finansiellt institut enligt 2 kap. 9 § IDKAL. Då fonden i sig inte är en juridisk person så finns det en special bestämmelse i lagen som anger att i dessa fall är det fondbolaget som förvaltar en värdepappersfond eller förvaltaren av en alternativ investeringsfond som är den som är det rapporteringspliktiga finansiella institutet (2 kap. 21 § IDKAL).

Vad som avses med finansiellt konto framgår av 2 kap. 11 § IDKAL. Av p. 3 framgår att ett finansiellt konto kan vara en andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet. Andelar i en fond räknas som en sådan investeringsenhet som ingår i denna punkt.

Det är Skatteverkets uppfattning att detta innebär att varje fond räknas som ett konto och rapporteringsplikten gäller för varje konto för sig enligt 22 b kap. 2 § SFL.

Om andelsägaren är inskriven som ägare i fondandelsregistret anses varje fond vara ett konto. Dessa konton ska rapporteras var för sig. I dessa fall lämnas kontrolluppgift enligt 22 b kap 8 § SFL.

Om däremot fondandelarna skulle vara förvaltarregistrerade och förvaras på andelsägarens depå är det reglerna för depåkonton som gäller vid rapporteringen. I dessa fall lämnas kontrolluppgift enligt 22 b kap 6 § SFL.

Skatteregistreringsnummer eller födelsedatum och födelseort

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om skatteregistreringsnummer (TIN) för den som kontrolluppgiften avser.

Skatteverket uppfattar att skatteregistreringsnummer (TIN) inte behöver lämnas avseende befintliga konton när skatteregistreringsnumret inte finns i det rapporteringsskyldiga finansiella institutets arkiv. Det finansiella institutet ska dock göra rimliga ansträngningar för att inhämta skatteregistreringsnummer (prop. 2015/16: 29 s. 113).

Med skatteregisteringsnummer avses Taxpayer Identification Number (TIN). Detta motsvarar våra personnummer i Sverige. På OECD:s webbplats finns en portal om automatiskt informationsutbyte. Under CRS Implementation and Assistance går det bl.a. att hitta uppgifter om hur andra länders skatteregistreringsummer är uppbyggda.

Om kontot innehas av en passiv icke finansiell enhet ska skatteregistreringsnummer lämnas för de personer som har bestämmande inflyttande över enheten.

Nytt: 2017-09-25

För fysiska personer gäller att kontrolluppgiften ska förutom skatteregistreringsnummer innehålla uppgifter om födelsedatum och födelseort för den som kontrolluppgiften lämnas för. Uppgift om födelseort behöver bara lämnas om den uppgiften finns i den kontrolluppgiftsskyldiges elektroniskt sökbara databaser (5 kap. 11 a § skatteförfarandeförordningen).

Tidigare:

Om skatteregistreringsnumret saknas för en fysisk person ska kontrolluppgiften istället innehålla uppgift om personens födelsedatum och födelseort. Uppgiften om födelseort behöver lämnas endast om uppgiften finns i det rapporteringspliktiga finansiella institutets elektroniskt sökbara databaser (22 b kap. 5 § SFL).

Kontots saldo eller värde

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om kontots saldo eller värde vid utgången av året (22 b kap. 5 § SFL). Är det frågan om ett försäkringsavtal med kontantvärde är det kontantvärdet som ska anges i kontrolluppgiften (prop. 2015/16:29 s. 213). Hur kontantvärdet beräknas framgår av 2 kap. 15 § IDKAL.

Nytt: 2017-06-16

Ett konto ska rapporteras från det år det har identifierats som rapporteringspliktigt konto (prop. 2015/16:29 s 205-206). Ett konto upphör att vara ett rapporteringspliktigt konto enligt huvudregeln först när kontohavaren inte längre har skatterättslig hemvist i något annat land än i Sverige (4 kap. 12 § IDKAL). Kontot ska därmed rapporteras oavsett kontots saldo eller värde vid årets utgång, så länge det anses vara ett rapporteringspliktigt konto. Detta gäller även om kontots saldo eller värde är 0 kr vid årets utgång.

När det är frågan om rapportering av saldo eller värde är det Skatteverkets uppfattning att saldot ska anges inklusive den kapitaliserade räntan. Räntan upparbetas varje dag som om pengarna har förvarats på kontot även om de faktiskt inte bokas in på kontot förrän vid årets slut eller när kontot avslutas. Kontoinnehavaren får därmed anses ha en fordran på att få ut räntan från banken eller den som för kontot.

Marknadsvärde har betydelse för redovisningen på kontrolluppgift men även vid de finansiella institutens granskning av konton. Skatteverket anser att vissa allmänna riktlinjer bör användas för att beräkna värdet på noterade tillgångar, derivat och fondandelar. Kan marknadsvärdet bestämmas på ett mer tillförlitligt sätt än dessa allmänna riktlinjer anser Skatteverket att detta värde ska användas i första hand.

Många av de finansiella tillgångar som förvaras på ett rapporteringspliktigt konto handlas normalt vid en reglerad marknad eller på en handelsplattform. Detta innebär att det kommer att finnas publicerade noteringar för tillgången för de allra flesta affärsdagar. I ställningstagandet anges de riktlinjer som kan användas när det gäller vilka kurser och från vilka marknadsplatser dessa hämtas. Likaså finns det riktlinjer för hur andelar i fonder, optioner och terminer bör värderas samt vilken kurs som bör användas när utländsk valuta räknas om (Skatteverkets ställningstagande - Marknadsvärde för noterade tillgångar, derivat och fondandelar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Har kontot avslutats under året ska istället lämnas uppgift om att kontot har avslutats under året. Några uppgifter om saldo eller värde vid avslutet behöver inte lämnas.

Konton som är andelar i juridiska personer får anses avslutade vid varje form av avyttring.

Om kontot är en ägarandel i en juridisk person är det andelens värde som ska användas. Om marknadsvärdet är känt är det i första hand detta som avses.

Nytt: 2017-06-16

Ett konto som innehas av ett dödsbo är undantaget från rapporteringsplikt (3 kap. 2 § IDKAL). Under förutsättning att uppgiftslämnaren har fått in godtagbar dokumentation eller fått uppgift om dödsfallet från SPAR före årsskiftet anser Skatteverket att det inte ska lämnas någon uppgift om saldo eller värde för dödsfallsåret (Skatteverkets ställningstagande – Rapportering för dödsbo med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Enligt CRS och DAC 2 finns en valmöjlighet när det gäller tidpunkten för att bedöma saldot eller värdet, antingen vid utgången av kalenderåret eller vid utgången av annan lämplig rapporteringsperiod. Vid införandet av de nya reglerna i SFL beslutades dock att inte tillåta ett sådant val utan det är alltid värdet vid utgången av kalenderåret som ska användas vid lämnandet av kontrolluppgifter (prop. 2015/16:29 s. 114).

Om saldot på ett konto är negativt vid utgången av kalenderåret ska kontot rapporteras med värde noll. Detta framgår av kommentaren till CRS och enligt Skatteverkets bedömning gäller det även i Sverige (commentary on section I, subparagraph A(4) p. 10).

Ränta, utdelning och annan avkastning

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om sammanlagd ränta, utdelning respektive annan avkastning på tillgångar på kontot som tillgodoräknats eller betalats ut under året (22b kap. 6 – 7 §§ SFL).

Bruttobeloppen av de tre olika typerna av inkomster ska rapporteras separat.

I det fall en utdelning omfattas av den s.k. lex Asea regeln (42 kap. 16 § IL) utfärdar Skatteverket i normalfallet ett allmänt råd och tillhörande meddelande. Eftersom utdelningen inte är skattepliktig i Sverige enligt 42 kap. 16 § IL finns inget skattepliktigt värde i kronor på de utdelade aktierna i dotterbolaget angivet i det allmänna rådet. Istället ska den genomsnittliga anskaffningsutgiften för aktierna i moderbolaget justeras. I det fall det är frågan om kontrolluppgiftslämnande enligt 22 a eller 22 b kap. SFL ska kontrolluppgift om värdet dock lämnas då det är fråga om en utdelning som inte är undantagen uppgiftsskyldigheten enligt dessa kapitel. Värdet ska vara de utdelade aktiernas marknadsvärde den dag då aktierna blir disponibla för aktieägaren.

Skatteverket anser att vid beräkningen av värdet på utdelade dotterbolagsaktier vid en lex Asea-utdelning, bör värdet på de utdelade aktierna beräknas på olika sätt beroende på om dotterbolagsaktierna är marknadsnoterade då aktierna kan disponeras, om dotterbolagsaktierna noteras inom 14 dagar eller dotterbolagsaktierna inte noterats inom 14 dagar efter utdelningen (Skatteverkets ställningstagande – Värdet på utdelade aktier vid lex Asea utdelningar när kontrolluppgifter ska lämnas med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC2).

Ersättning från försäljning eller inlösen

För konton som är depåkonton ska bl.a. uppgifter lämnas om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar (22 b kap. 6 § SFL).

Ersättning från försäljning eller inlösen ska redovisas efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter.

Försäljning och inlösen är ett snävare begrepp än avyttring. Det finns därför ingen skyldighet att rapportera rena andelsbyten där ingen ersättning betalas kontant. Skulle ersättningen vid ett andelsbyte bestå av både nya andelar och kontanter är det bara de andelar där ersättningen består av kontanter som ska rapporteras (prop. 2015/16:29 s. 117).

Vid inlösen av andelar i värdepappersfonder och specialfonder lämnas uppgifter om kapitalvinst eller kapitalförlust. I detta sammanhang ska dock ersättningen vid inlösen lämnas.

Bedömningen av vilken typ av inkomst en betalning är ska göras utifrån svenska regler och i första hand utifrån reglerna i inkomstskattelagen. Att en inkomst är skattefri enligt inkomstskattelagens regler innebär dock inte att den ska undantas från redovisning enligt dessa regler (prop. 2015/16:29 s. 214).

Olika bolagshändelser under ett år kan påverka vad som ska redovisas och vem som ska rapportera det. Ett exempel kan vara om två fonder fusioneras. Om andelarna löses in i samband med fusionen ska det fondbolag/förvaltare som upphör med sin verksamhet rapportera de konton som är rapporteringspliktiga fram till dess att kontona avslutas (tills fonden upphör).

Om andelsägarna istället får nya andelar i den övertagande fonden utlöser inte själva bytet någon beskattning. Detta under förutsättning att fusionen sker enligt 8 kap. 1 och 25 §§ LVF för värdepappersfonder och enligt 12 kap. 16 och 17 §§ LAIF för specialfonder.

Om fondandelarna förvaras i en depå ska försäljningar och inlösen rapporteras enligt 22 a kap. 6 § SFL. Fusioner av fonder ska enligt svensk rätt inte leda till att någon kapitalvinst ska beräknas. Det är Skatteverkets uppfattning att avyttringen/fusion inte kan rymmas i begreppet försäljning eller inlösen, som är snävare uttryck än avyttring, och bytet ska därför inte rapporteras.

I de fall fondandelarna inte skulle förvaras på ett depåkonto ska det sammanlagda beloppet som har tillgodoräknats eller betalats ut rapporteras (22 a kap. 8 § SFL). Inte heller i detta fall anser Skatteverket att det finns något att rapportera annat än om andelsägaren förutom andelar i den andra fonden skulle ha fått kontant ersättning.

Flera kontohavare

Till skillnad från kontrolluppgifterna enligt 17 – 22 kap. SFL ska uppgifter enligt reglerna med anledning av CRS och DAC 2 lämnas på kontonivå. Detta innebär att kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om kontots hela saldot eller värdet respektive löpande inkomster och försäljningar. Uppgiftslämnaren ska alltså inte fördela saldot på kontot efter andelstal. Har flera personer ett gemensamt rapporteringspliktigt konto ska kontrolluppgift lämnas för var och en av kontohavarna (5 kap. 11 § SFF). Detta under förutsättning att kontohavarens innehav gör att kontot är rapporteringspliktigt.

Om tre kontohavare gemensamt innehar ett rapporteringspliktigt konto men endast en av dessa är en sådan kontohavare vars innehav av kontot medför att kontot är ett rapporteringspliktigt konto ska kontrolluppgift endast lämnas för den kontohavaren.

Flera hemvist

Om kontohavaren har hemvist i mer en ett land ska detta framgå av kontrolluppgiften.

Uppgifter som ska lämnas för konton som är odokumenterade

Vad som avses med odokumenterade konton framgår av 2 kap. 22 § IDKAL.

För odokumenterade konton ska uppgift lämnas om kontots identifikationsuppgifter (22 b kap. 9 § SFL).

Hur ska kontrolluppgifterna lämnas?

Inlämningen av CRS-kontrolluppgifter till Skatteverket ska göras i XML-filer som baseras på det XML-schema som publicerats av OECD (Standard for Automatic Exchange of Financial Account Information in Tax Matters, CRS XML Schema v. 1.0). Schemat, som är det av Skatteverket fastställda formuläret för rapportering av CRS-kontrolluppgifter, finns på Skatteverkets webbplats, www.skatteverket.se/crs. Rapporter med CRS-kontrolluppgifter lämnas i första hand in via e-tjänsten Lämna kontrolluppgifter - CRS och FATCA, som finns på Skatteverkets webbplats. CRS-kontrolluppgifter kan endast lämnas elektroniskt.

Om ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte har några uppgifter om rapporteringspliktiga konton att rapportera ska det inte lämna några uppgifter till Skatteverket. Sverige har, till skillnad från flera andra länder, inte några regler om s.k. nollrapportering d.v.s. att det finansiella institutet ska lämna uppgifter om att de inte har några uppgifter att rapportera.

Upphör det finansiella institutet att vara rapporteringsskyldigt ska det dock anmälas till Skatteverket.

Begränsat skattskyldiga

Kontrolluppgifter ska även lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer (23 kap. 2 § SFL). Även för sådana enheter som avses i 2 kap. 22 § IDKAL som är begränsat skattskyldiga ska kontrolluppgifter lämnas (23 kap. 3 b §§ SFL).

Nytt: 2017-04-11

De ändrade reglerna gäller från den 1 april 2017 och har arbetats in på sidan.

Tidigare:

Förslag på ändrade regler

Regeringen har i december 2016 lämnat ett förslag till riksdagen om vissa ändringar gällande det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton.

För konton som är depåkonton regleras bl.a. att uppgifter ska lämnas om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot under året (22 b kap. 6 § SFL). Det ska, i och med de förslagna ändringarna, tydliggöras att kontrolluppgift avseende ett rapporteringspliktigt depåkonto ska innehålla uppgift om ersättning från försäljning och inlösen av tillgångar på kontot även om ersättningen tillgodoräknas eller betalas ut till ett annat konto (prop. 2016/17:48 s. 28).

Vidare föreslås att man förtydligar lagtexten i 22 b kap. 6 § SFL. Lagrummet reglerar skyldigheten att lämna uppgifter avseende sammanlagd ersättning från försäljningar och inlösen av tillgångar på depåkonton. Det förtydligas att det är en värdepapperscentral som är skyldig att lämna uppgifter till Skatteverket (prop. 2016/17:48 s. 30). Den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen t.ex. ett kontoförande institut måste därför lämna informationsuppgift om den sammanlagda ersättningen till den värdepapperscentral där kontot finns.

Ändringarna föreslås gälla från den 1 april 2017. Förslaget är ett förtydligande av de regler som regeringen redan anser gäller. Av denna anledning föreslås att ändringen redan ska tillämpas på de uppgifter som ska avser 2016 (prop. 2016/17:48 s. 45).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:29 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • Proposition 2016/17:48 Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]

Ställningstaganden

  • Kontrolluppgiftsskyldighet för en värdepapperscentral, med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2 [1] [2]
  • Marknadsvärde för noterade tillgångar, derivat och fond­andelar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2. [1]
  • Rapportering för dödsbo med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2 [1]
  • Värdet på utdelade aktier vid lex Asea utdelningar när kontrolluppgifter ska lämnas med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2 [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen