På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

En sjöman med sjöinkomst har rätt till skattelättnaderna sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. För vissa förmåner gäller speciella regler för sjömän. Det gäller exempelvis kostförmån, resor vid på- och avmönstring och fritt logi.

Vad är sjöinkomst?

Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen (64 kap. 3 § IL) inkomst till en sjöman för arbete ombord på ett svenskt fartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart. Även inkomst från arbete ombord på ett handelsfartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) räknas som sjöinkomst. Sjöinkomst ger rätt till skattelättnaderna sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst.

Vem är sjöman?

En sjöman är enligt 3 § sjömanslagen (1973:282) en sådan arbetstagare som är anställd för fartygsarbete och som under den tid han eller hon tjänstgör ombord har befattning på fartyget. I samma lag definieras fartygsarbete som sådant arbete för fartygets räkning som utförs ombord på fartyget eller på annat ställe av arbetstagare som följer med fartyget. Med begreppet ”befattning på fartyg” menas sådan befattning ombord som huvudsakligen avser fartygsarbete. Det ska inte avse enbart tillfälliga göromål.

Den som är avlönad uteslutande för att reparera, lägga upp fartyget eller för att betjäna fartyget vid uppehåll i hamn, räknas inte som sjöman.

Anställning på ett EES-handelsfartyg

Med en anställning på ett EES-handelsfartyg avses

  • anställning på ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • som används till handelssjöfart, befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten.

Nytt: 2017-12-21

HFD slår i dom fast att vad som avses med EES-handelsfartyg är fartyg som används för att transportera gods eller passagerare eller till annat ändamål som har samband med sådan sjöfart. HFD anför att materiella skäl kan sägas tala för att sjömän som arbetar på kommersiella fartyg bör ges samma skattelättnader oavsett vilken verksamhet som bedrivs på fartyget, men en sådan tolkning är enligt HFD:s mening svår att förena med bestämmelsens ordalydelse. Denna talar tvärtom med styrka för att det endast är fartyg som används till att transportera gods eller passagerare, eller till annat ändamål som har samband med sådan sjöfart, som omfattas. Ett undersökningsfartyg kan därmed inte anses vara ett EES-handelsfartyg (se Skatteverkets rättsfallskommentar om oceanfart och handelsfartyg.)

Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat (s.k. bareboat charter) till en redare som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd på ett EES-handelsfartyg bara om han eller hon är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar (64 kap. 5 § första stycket IL).

Med anställning på ett EES-handelsfartyg likställs också en anställning på ett handelsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES som hyrs i huvudsak obemannat av en redare som hör hemma inom EES. Detta förutsätter att anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar (64 kap. 5 § andra stycket IL).

Klassificering av fartygen

Svenska fartyg klassificeras av Skatteverket vid inköpet. För att ersättning ska anses utgöra sjöinkomst fordras att fartyget används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till annat ändamål som har samband med handelssjöfarten (64 kap. 5 § IL). Fartyget ska dessutom ha en bruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del användas i fjärrfart eller närfart (64 kap. 3 § IL).

Bruttodräktighet är ett enhetslöst jämförelsetal som baseras på fartygets totala inneslutna volym. Mätningen regleras av den internationella skeppsmätningskonventionen som är utarbetad av FN-organet IMO.

Med inre fart menas fartyg som går inom landet till övervägande del i hamnar, på floder, kanaler, insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund. Observera att arbete på fartyg i inre fart inte räknas som sjöinkomst och därför inte ger några skattelättnader.

Med närfart avses (64 kap. 6 § tredje stycket IL)

  • linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna
  • linjefart mellan svensk och utländsk hamn
  • linjefart mellan utländska hamnar.

Linjefart bortom en linje mellan Hanstholm (nordvästra Danmark) och Lindesnäs (södra Norge) eller bortom Cuxhaven (Kielkanalen) räknas inte som närfart.

Linjefart är trafik med färjor och andra fartyg som följer en tidtabell. Det innebär att färjetrafiken på Östersjön, Kattegatt och Öresund hänförs till närfart.

Med fjärrfart avses annan trafik än inre fart och närfart (64 kap. 6 § första stycket). Det innebär exempelvis att trafik på Östersjön som inte går i linjefart och som inte heller ska hänföras till inre fart anses gå i fjärrfart.

Skatteverket klassificerar svenska fartyg till närfart eller fjärrfart och lämnar i föreskrifter (SKVFS) besked om de fartyg på vilka de anställda ska få sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst. Den första sammanställningen av klassificerade fartyg publiceras runt årsskiftet. Kompletteringar görs sedan successivt under året för tillkommande fartyg.

För att en sjöman ska ha rätt till sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst ska han eller hon

  • vara anställd i redarens tjänst
  • tjänstgöra ombord på ett svenskt fartyg som Skatteverket klassificerat eller på ett övrigt EES-handelsfartyg som är sysselsatt i närfart eller fjärrfart definierat i 64 kap. 6 § IL.

Kontanta ersättningar

Som sjöinkomst räknas lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt Sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett EES-handelsfartyg (64 kap. 3 § IL).

Anställning hos en annan arbetsgivare

Med en anställning hos redaren likställs en anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör. Det kan t.ex. vara hos någon som självständigt bedriver restaurang- eller kioskrörelse ombord.

Med sjöinkomst räknas också inkomst som tas emot av

  • den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs
  • den som biträder när fartyg utrustas och som senare ska tillträda en befattning på fartyget
  • den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han eller hon börjar tjänstgöra ombord inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.

Vederlagslön

Sjöinkomst består normalt av lön för arbete ombord samt semesterlön, sjuklön betald av arbetsgivaren och lön under hemmavarande tid i form av s.k. vederlagslön. Tid för vederlagslön varierar beroende på vilket kollektivavtal som följs men kan vara lika lång som för tjänstgöring ombord. Exempelvis är det inte ovanligt att sjöman tjänstgör ombord totalt sex månader per år och är ledig lika länge.

Lön eller annan ersättning under väntetider

När en sjöman anställs för att tjänstgöra på ett fartyg kan det ibland uppstå väntetider. Lön eller annan ersättning under väntetiden räknas som sjöinkomst även om sjömannen är sysselsatt på land under väntetiden. Sysselsättningen i land får dock inte bli långvarig. I sådant fall är det fråga om anställning i land. I lagtexten talas det om kortare väntetid (64 kap. 4 § IL). Med kortare väntetid avses några dagar dock normalt inte längre tid än 14 dagar (prop. 1995/96:227 s. 87).

Ersättning för skada på personlig egendom

Ersättning som en redare betalar till en sjöman för förlust av eller skada på sjömannens tillgångar när ett fartyg förolyckats är inte skattpliktig (8 kap. 23 § IL).

Förmåner

En sjöman med sjöinkomst beskattas för förmåner enligt allmänna regler. Speciella regler gäller dock för vissa förmåner. Det gäller exempelvis kostförmån, resor vid på- och avmönstring och fritt logi.

Kostförmån

En sjöman har som regel helt fri kost ombord på fartyget. Fri kost ombord är skattepliktig enligt vanliga regler. Det innebär 220 kr per dag för 2017. Det är även vanligt att sjömän under sin ledighet får kostersättning som kompensation för den uteblivna kostförmånen. Kostersättningen räknas med i den kontanta lönen.

Normalt har sjömännen tillgång till fri kost ombord dygnet runt. Om en sjöman inte äter eller endast kan äta vissa måltider kan man utgå från att alternativ form av kost erbjudits vid en annan tidpunkt under dygnet. Man kan alltså förutsätta att en sjöman fått fullgod kost sett över dygnet. Någon minskning av kostförmånen blir i normalfallet inte aktuell (KRNJ 2004-09-24, mål nr 2539-03).

Fria resor till och från fartyg

Sjömän har sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar (12 kap. 4 § IL). Om en sjöman reser till och från det fartyg han eller hon tjänstgör på är detta resor till och från arbetet. Om arbetsgivaren betalar en sådan resa tas värdet enligt vanliga regler upp till beskattning. Om en sjöman måste inställa sig på ett fartyg i ett annat land eller annan kontinent blir det fråga om mycket dyrbara resor. För att undvika oönskade skatte- och avgiftskonsekvenser har en särreglering införts för denna typ av resor. Förmån av fri resa eller kostnadsersättning för sådan resa är därför i vissa fall skattefri (11 kap. 4 § IL). Skattefriheten gäller dock inte för en sjöman på passagerarfartyg i närfart med fastställd tidtabell. Med passagerarfartyg avses fartyg som transporterar personer i stor omfattning genom att resor med fartyget erbjuds allmänheten och inte bara till en viss yrkeskategori. Fartyg som huvudsakligen fraktar gods, såsom lastfärjor, omfattas inte av begreppet passagerarfartyg även om fartyget kan transportera personer inom en viss yrkeskategori såsom lastbilschaufförer (prop. 1995/96:227 s. 86).

För handelsfartyg i fjärrfart betalar arbetsgivaren normalt kostnader för resor till och från tjänstgöringsfartyget. Förmånen redovisas inte på kontrolluppgiften. Sjömannen får då inte avdrag för kostnaden för resan. Skulle arbetsgivaren i några fall inte betala resorna, medges sjömannen avdrag för utgifter för resor till och från arbetet enligt allmänna regler.

Resor till och från passagerarfartyg

Passagerarfartyg är fartyg vars huvudsakliga ändamål är att transportera passagerare. Resor till passagerarfartyg behandlas på samma sätt som resor till och från arbetet för landanställda. För anställda på passagerarfärjor (närfart) betalar arbetsgivaren normalt inte resorna till fartygen. Ersättningar kan dock förekomma vid individuella överenskommelser med sjömannen eller vid inställningar med kort varsel. Om resorna betalas av arbetsgivaren ska ersättningen eller värdet av resan inräknas i bruttolönen. Avdrag får göras i inkomstdeklarationen om förutsättningarna för avdragsrätt är uppfyllda enligt allmänna regler (12 kap. 26–30 §§ IL).

Fritt logi

Sjömän har ofta arbetspass som sträcker sig över flera dygn eller flera månader utan besök i bostaden. Detta gäller inte bara på fartyg som går i fjärrfart, utan även för anställda på färjor. Förmån av fritt logi ombord på fartyg är skattefri för den som har sjöinkomst (11 kap. 5 § IL).

Sjöinkomsten ger skattelättnader

Sjöinkomsten ger rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst.

Ersättning från försäkringskassa, ersättning från arbetslöshetskassa eller lönegaranti räknas inte som sjöinkomst och ger därför inte rätt till sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst.

Ersättning på grund av lönegaranti räknas i normalfallet inte som sjöinkomst. Om ersättningen från lönegarantin avser tid som sjömannen arbetat ombord på fartyget kan den delen räknas som sjöinkomst.

Sjöinkomstavdrag och skattereduktion

Sjöinkomstavdraget för ett helt år är 35 000 kr i närfart och 36 000 kr i fjärrfart (64 kap. 2 § IL). En sjöman får även grundavdrag enligt allmänna regler.

Sjöinkomstavdraget minskar inkomsten. Från den fastställda förvärvsinkomsten dras först grundavdraget och därefter sjöinkomstavdrag.

Om sjöinkomstavdraget inte kan utnyttjas under det beskattningsår då ersättningen betalas ut kan det inte sparas till senare år.

Skattereduktionen för ett helt år är 14 000 kr vid anställning på ett fartyg som till övervägande del går i fjärrfart. För anställning på ett annat fartyg är skattereduktionen 9 000 kr (67 kap. 3 § IL).

Skattereduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, mot statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift (67 kap. 2 § IL).

En sjöman som har sjöinkomst under en del av ett år medges sjöinkomstavdrag och skattereduktion med 1/365 av beloppen för varje dag som han eller hon har haft sjöinkomst. Man kan inte få avdrag för mer än 365 dagar. Tiden det gäller är antal dagar med sjöinkomst (dagar ombord och lediga dagar som är hänförliga till inkomst ombord).

Avdragen tillgodoförs automatiskt vid anställning ombord på ett EES-handelsfartyg med svensk arbetsgivare med ledning av den kontrolluppgift som arbetsgivaren lämnar. Vid anställning ombord på ett EES-handelsfartyg med en utländsk arbetsgivare måste sjömannen själv begära avdragen i sin inkomstdeklaration.

Preliminär skatt på sjöinkomst

För sjömän tillämpas samma grundläggande regler om skatteavdrag som för andra inkomsttagare. Undantag är dock att arbetsgivaren ska använda särskilda skattetabeller.

Särskilda skattetabeller

Skatteavdrag för en sjöman ska göras enligt särskilda skattetabeller om ersättningen är sjöinkomst och det är sjömannens huvudinkomst (11 kap. 19 § SFL). Dessa tabeller ska ta hänsyn till sjö­inkomstavdraget och skatte­reduktionen för sjöinkomst (12 kap. 5 § SFL). Sjömannen tillgodoförs således sin skattelättnad redan under inkomståret. Om ersättningen till sjömannen inte är regelbunden ska skatteavdraget istället göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 § SFL (11 kap. 19 § SFL).

En sjöman som är anställd på ett EES-handelsfartyg med en utländsk arbetsgivare ska själv betala in sin skatt. Sjömannen ska lämna in en preliminär inkomstdeklaration (SKV 4314) för att få debiterad särskild A-skatt. I ansökan måste sjömannen utöver inkomst uppge antal dagar med sjöinkomst, fartygets flagg, fartygets namn samt kostförmån.

Ändrad beräkning (jämkning)

Om sjömannen vill ha ändrad beräkning av skatteavdraget på grund av exempelvis ränteutgifter lämnar han eller hon en ansökan till Skatte­verket. I ansökan ska bl.a. anges antalet dagar som han eller hon har sjö­inkomst, uppdelat på närfart och fjärrfart. Kostförmån ska också redo­visas. I jämkningsbeslutet beaktar Skatteverket sjöinkomstavdraget och skatte­reduktionen för sjöinkomst. Ny jämkningsansökan måste därför lämnas om förhållanden ändras, exempelvis vid byte från fjärrfart till närfart, vid byte till landanställning, vid ersättning från försäkringskassa eller arbetslöshetskassa.

Avdrag i inkomstdeklarationen

Grunden är att sjömannen ska medges avdrag för kostnader enligt allmänna regler. Det finns dock några specialregler för sjömän som innebär andra avdragsregler för dem.

Avdrag för resor till och från arbetet medges i den mån resorna har betalats av sjömannen.

En person med sjöinkomst anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där han eller hon arbetar och har därmed begränsning i sin rätt till avdrag för ökade levnadskostnader (12 kap. 4 § IL). Avdrag medges därför inte för

  • ökade levnadskostnader enligt reglerna vid tjänsteresa
  • ökade levnadskostnader vid tillfällig anställning och dubbel bosättning
  • hemresor.

Kostnad för kojutrustning samt utgifter i övrigt på grund av anställningen ombord är avdragsgilla om förutsättningarna för avdrag enligt 12 kap. 1 § IL i övrigt är uppfyllda.

Sjöfartsstöd

En arbetsgivare som har sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade last- och passagerarfartyg kan få sjöfartsstöd. Stödet administreras av Trafikverket. Sjöfartsstödet uppgår till ett belopp som motsvarar de skatteavdrag som gjorts från sjöinkomster och de arbetsgivaravgifter som tas ut på sjöinkomsterna. Beviljat sjöfartsstöd tillgodoförs arbetsgivaren genom att skattekontot krediteras.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNJ 2004-09-24, mål nr 2539-03 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1995\96:227 Beskattning av sjömän [1] [2]

Rättsfallskommentarer

  • HFD, mål nr 1553-17 och 1554-17; oceanfartsregeln och handelsfartyg [1]
Till toppen