På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Skatteverket får i vissa fall ompröva beslut efter tvåårsfristen men inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret gick ut (efterbeskattning), även om det inte finns någon oriktig uppgift. Ibland kan beslut få fattas ännu senare, t.ex. vid följdändring.

Efterbeskattning enligt huvudregeln

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller, av ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL, får enligt huvudregeln meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (efterbeskattning), 66 kap. 27 § SFL.

Efterbeskattning kan bara avse skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL. Med avgift avses här

  • arbetsgivaravgift enligt 2 kap. SAL
  • avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
  • sådana avgifter vars storlek bestäms i ett beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 6 § SFL.

I 3 kap. 3 § SFL finns en definition av arbetsgivaravgifter.

Skatteverket anser att ett omprövningsbeslut till den enskildas nackdel som meddelas efter den ordinarie tvåårsfristen är att anse som ett efterbeskattningsbeslut, oavsett om Skatteverket berört rekvisiten för efterbeskattning eller tagit ut skattetillägg i beslutet (RÅ 2009 ref. 22). Dock gäller att när det i beslutet saknas en bedömning av om det finns skäl för efterbeskattning och då Skatteverket uttryckligen angett att det inte är fråga om efterbeskattning kan beslutet inte betraktas som ett efterbeskattningsbeslut (HFD 2016 ref. 73).

Det finns regler om förlängd tid för efterbeskattning som gör att Skatteverket under vissa förutsättningar får besluta om efterbeskattning även efter sexårsfristen (66 kap. 30–34 §§ SFL).

Beslut om särskilda avgifter

Vilka skatter och avgifter Skatteverket kan ta ut skattetillägg på framgår av 49 kap. 2 och 3 §§ SFL. Om Skatteverket beslutar om efterbeskattning för någon av dessa skatter och avgifter ska verket meddela eventuella beslut om skattetillägg på skatten eller avgiften ifråga samtidigt (52 kap. 5 § SFL). Beslut om efterbeskattning får således inte ske separat för skattetillägg.

Skatteverket får inte besluta om förseningsavgift eller kontrollavgift genom efterbeskattning. Det innebär att när tvåårsfristen för grundbeslut och omprövning av sådana beslut har gått ut kan ytterligare avgifter inte beslutas (prop. 2010/11:165 s. 1108).

Den som får sitt godkännande för tonnagebeskattning återkallat ska betala en återkallelseavgift (49 a kap. 1 § SFL). Ett beslut om återkallelseavgift får inte meddelas senare än två år från den dag då beslutet om återkallelse av godkännandet för tonnagebeskattning meddelades (52 kap. 8 b § SFL). Det gäller även omprövning av ett sådant beslut på Skatteverkets initiativ till nackdel för den som ärendet gäller.

Om en deklaration eller begärda uppgifter saknas

Efterbeskattning får ske om ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldiga inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift (66 kap. 27 § 1 c SFL).

Uppgiftsskyldigheten enligt SFL framgår av bestämmelserna i 15–35 kap. SFL, d.v.s. i avdelning VI ”Kontrolluppgifter, deklarationer och övriga uppgifter”.

Saknad deklaration

Eftersom ordinär omprövning till nackdel för den som ärendet gäller får ske inom sexårsfristen när den skattskyldiga inte har lämnat deklaration (66 kap. 22 § SFL) kan grunden för efterbeskattning ”inte har lämnat en deklaration” förefalla överflödig. Den behövs dock för de förlängda tiderna för efterbeskattning i 66 kap 32–34 §§ SFL.

Begärda uppgifter

Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara uppgiftsskyldig enligt 15–35 kap. SFL att lämna uppgifter som verket behöver för att kunna kontrollera skyldigheten (37 kap. 6 § SFL). Den som inte följer ett sådant föreläggande kan efterbeskattas med stöd av 66 kap. 27 § 1 c på grund av att en begärd uppgift inte har lämnats.

Exempel på uppgifter är beskrivningar av varor och tjänster. Om Skatteverket behöver sådana uppgifter för att kontrollera deklarationsskyldigheten för punktskatt kan verket begära in uppgifterna med stöd av 37 kap. 6 § första stycket SFL. Om uppgifterna inte lämnas efter föreläggande kan den uppgiftsskyldiga efterbeskattas.

För att tillämpa denna efterbeskattningsgrund krävs att det är det uteblivna svaret på föreläggandet om uppgifter som ska ha orsakat att ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats inom tvåårsfristen. Ett uteblivet svar på ett föreläggande som har beslutats efter tvåårsfristen kan aldrig ha orsakat att ett beslut har blivit fel eller inte fattats i rätt tid.

Om den uppgiftsskyldiga inte har lämnat ett begärt varuprov

Skatteverket får efterbeskatta en uppgiftsskyldig om ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldiga inte har lämnat ett varuprov som Skatteverket begärt (66 kap. 27 § 1 d SFL).

Ett varuprov är ingen uppgift och därför får Skatteverket förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att även lämna ett varuprov (37 kap. 6 § andra stycket SFL). Om ett sådant föreläggande inte följs kan den uppgiftsskyldiga efterbeskattas.

För att tillämpa denna efterbeskattningsgrund krävs att det är det uteblivna svaret på föreläggandet om varuprov som ska ha orsakat att ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats inom tvåårsfristen. Ett uteblivet svar på ett föreläggande som har beslutats efter tvåårsfristen kan aldrig ha orsakat att ett beslut har blivit fel eller inte fattats i rätt tid.

Om ett uppenbart förbiseende ska rättas

Efterbeskattning får ske om en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas (66 kap. 27 § 2 SFL).

Det räcker inte att Skatteverket har gjort sig skyldigt till ett ”förbiseende”, utan detta måste också vara ”uppenbart” (RÅ 2003 ref. 38).

Förvaltningsmyndigheter har möjlighet att göra rättelser av skrivfel och liknande i sina beslut med stöd av 26 § FL, i princip utan någon bortre tidsgräns. Inom SFL:s tillämpningsområde gäller dock bestämmelsen i 66 kap. 27 § 2 SFL i stället för 26 § FL (se 3 § FL). Rättelser av sådana här typer av fel till nackdel för den som beslutet gäller är alltså inte möjligt efter sexårsfristens utgång.

Felräkning

Med felräkning menas räknefel som Skatteverket gjort för t.ex. belopp som kan ha betydelse för betalning eller återbetalning av skatter eller avgifter. Även efterbeskattning för räknefel på skattetillägg omfattas, men alltså inte förseningsavgift, återkallelseavgift eller kontrollavgift. Efterbeskattning av ett skattetillägg får dock inte avse enbart skattetillägg utan måste avses även annan skatt eller avgift (52 kap. 5 § SFL).

Beslutet om för låg skatt eller avgift kan också ha sin grund i en felräkning som den som beslutet gäller själv har gjort. Även ett sådant felaktigt beslut kan omprövas i efterhand med stöd av bestämmelsen, om räknefelet framgår av inlämnat deklarationsmaterial.

Felskrivning

Till felskrivning räknas bl.a. fall då Skatteverket räknat rätt, men skrivit fel. Siffror kan ha skrivits i fel ordning, varit för många eller fallit bort. Utelämnade eller förväxlade ord kan också vara exempel på felskrivning.

Annat uppenbart förbiseende

Med annat uppenbart förbiseende menas andra typer av handläggningsfel av Skatteverket än felskrivning och felräkning men som är av samma natur som de nämnda felen.

Om Skatteverket följer en deklaration som innehåller ett fel av grundläggande karaktär, som borde ha upptäckts vid en normalt noggrann granskning, så finns en presumtion för att det rör sig om ett uppenbart förbiseende från Skatteverkets sida. Presumtionen kan brytas om den uppgiftsskyldiga särskilt har markerat den fråga som felaktigheten avser. I så fall får det i stället presumeras att Skatteverket har gjort en felaktig rättslig bedömning.

Felaktiga rättsliga bedömningar, om än grova, utgör inte uppenbara förbiseenden som kan rättas med stöd av 66 kap. 27 § 2 SFL. Det är inte tillräckligt att Skatteverket felaktigt eller inte alls tillämpat en rättsregel utan misstaget ska objektivt sett, även för en utomstående, framstå som ett fel jämförligt med en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende. Om det råder osäkerhet om detta får efterbeskattning inte ske (RÅ 2003 ref. 38).

Utrymmet för att med efterbeskattning rätta ett beskattningsbeslut som blivit beloppsmässigt för lågt på grund av annat uppenbart förbiseende från Skatteverkets sida är relativt begränsat, framför allt för skatter och avgifter som redovisas i formaliserade skattedeklarationer. I normalfallet aktualiseras denna efterbeskattningsmöjlighet inte med mindre än att den uppgiftsskyldiga har skickat med någon form av skrivelse till sin skattedeklaration.

Om kontrolluppgifter saknas eller är felaktiga

Efterbeskattning får ske om kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande har saknats eller varit felaktiga. Det gäller dock bara om den som kontrolluppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att lämna inkomstdeklaration (66 kap. 27 § 3 SFL).

Om den skattskyldiga inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration

Den som inte har andra inkomster än ränta, utdelning eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas för är inte skyldig att deklarera (30 kap. 1 § SFL). Skatteverket är därför inte skyldigt att underrätta sådana skattskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit in till Skatteverket eller som verket känner till (31 kap. 4 § SFL). I aktuella fall får Skatteverket vidare besluta om slutlig skatt med stöd av kontrolluppgifterna utan att den skattskyldiga underrättas om och får tillfälle att yttra sig över kontrolluppgifterna (40 kap. 4 § SFL). Allt detta eftersom den enhetliga skattesatsen är 30 procent på dessa inkomster och systemet med skatteavdrag gör att rätt inkomstskatt betalas helt automatiskt.

Om den som är skyldig att lämna kontrolluppgift och göra skatteavdrag inte gör det finns det risk för att Skatteverket beslutar om för låg slutlig skatt. Detsamma gäller om kontrolluppgiften är felaktig. Eftersom inkomsttagaren inte är uppgiftsskyldig när det gäller kontrolluppgifter kan Skatteverket inte efterbeskatta denne med stöd av reglerna om oriktig uppgift och när det inte finns en skyldighet att lämna inkomstdeklaration kan Skatteverket inte tillämpa regeln om förlängd ordinär omprövning vid för sen eller utebliven deklaration i 66 kap. 22 § SFL. Om Skatteverket upptäcker felet först efter det att tvåårsfristen för omprövning till nackdel för den som ärendet gäller har gått ut kan rättelse bara ske genom efterbeskattning på den grunden att en kontrolluppgift har saknats eller varit felaktig.

Skatteverket får besluta om följdändringar genom efterbeskattning

Skatteverket får besluta om s.k. följdändring genom efterbeskattning (66 kap. 27 § 4 a–g SFL). Med följdändringsbeslut enligt SFL menas beslut till nackdel för den beslutet gäller på Skatteverkets initiativ som är en direkt följd av ett annat beskattningsbeslut (det s.k. huvudbeslutet) om ändrad skatt eller avgift.

Följdändringsbeslut till fördel för den som beslutet gäller är inte särskilt reglerat i SFL utan får ske med stöd av 66 kap. 19 § SFL.

Även för följdändringsbesluten gäller att Skatteverket inte får besluta om efterbeskattning när det är uppenbart oskäligt (66 kap. 28 § första stycket SFL).

Regeln om förbud mot efterbeskattning vid obetydligt skatte- eller avgiftsbelopp gäller inte följdändringar. Skatteverket får dock avstå från följdändringar som avser mindre belopp (66 kap. 4 § SFL).

Skatteverket har ingen skyldighet att avvakta att huvudbeslutet får laga kraft innan Skatteverket beslutar om följdändring. Tvärtom bör Skatteverket meddela följdändringsbeslut så snart det är möjligt. Det finns inte reglerat inom vilken tid följdändringsbeslutet ska vara meddelat efter huvudbeslutet, annat än att det ska ske inom sexårsfristen. För huvudbeslut som meddelas sent under sexårsfristen, eller efter sexårsfristen, gäller dock att följdändringsbeslutet ska vara meddelat inom sex månader från det att huvudbeslutet meddelades (66 kap. 30 § SFL).

Vad innebär ”föranleds av”?

I lagen står det att ett följdändringsbeslut ska föranledas av ett annat beslut, alltså det s.k. huvudbeslutet, av Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol. För att efterbeskattning ska vara möjligt med stöd av bestämmelsen i 66 kap. 27 § 4 SFL krävs därför att Skatteverket beslutar om följdändring som en direkt mekanisk följd av att huvudbeslutet ändras. I princip får det inte finnas utrymme för några bedömningar i ett följdändringsärende (jfr RÅ 1994 not. 393).

Skatteverkets respektive förvaltningsdomstolens huvudbeslut måste vara så utformat att det klart framgår t.ex. att beskattningen för perioden juni undanröjs därför att beskattning ska ske i juli eller att personen A inte ska beskattas därför att det rätteligen är personen B som ska beskattas. Annars kan man inte säga att följdändringsbeslutet är föranlett av huvudbeslutet.

Beslutsskäl kan aldrig utgöra grund för en följdändring

Beslutsskäl kan aldrig utgöra grund för en följdändring. Följdändringen måste grunda sig på ett beslut som i sig utgör ett beslut om ändrad beskattning. En dom från förvaltningsrätten eller kammarrätten som inte innebär någon ändring av Skatteverkets beslut kan aldrig utgöra ett huvudbeslut för en följdändring.

Rättsfall: oklarheter i en kapitalvinst kan hindra följdändringar

Oklarheter i en kapitalvinsts storlek kan göra att en fastighetsavyttring inte utan vidare kan beskattas genom en följdändring på en annan person (RÅ 1956 ref. 32).

Kammarrätten har dock prövat ett annat mål, där följdändring kunde ske trots att kapitalvinstens storlek var tvistig (KRNG 2006-02-28, mål nr 2570-04). Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Om utredningen i ärendet eller målet för huvudbeslutet ger ett tillräckligt underlag för att bedöma vilket belopp som ska överflyttas är en följdändring möjlig även om det t.ex. råder tvist om beloppets storlek. Ett följdändringsbeslut ska dock inte föranledas av ett huvudbeslut som är fel (KRNG 2015-03-09, mål nr 4035-14).

Rättsfall: följdändring är inte möjligt om det krävs en särskild prövning

När följdändringen inte framstår som en ren rättelse utan det förutsätts att det görs en särskild prövning är följdändring inte möjligt (RÅ 1994 not. 393).

Rättsfall: följdändring av ingående moms, det s.k. tryckerimålet

Skatteverkets beslut att sänka utgående mervärdesskatt hos ett tryckeri (huvudbeslutet) har ansetts kunna utgöra grund för efterbeskattning i form av följdändring av den ingående skatten hos tryckeriets kund (HFD 2014 ref. 14). Tryckeriets kund bedrev verksamhet som medförde skattskyldighet för mervärdesskatt. Domstolen anförde att på grund av det materiella och formella sambandet mellan utgående skatt hos säljaren och ingående skatt hos den som förvärvar en vara eller tjänst får huvudbeslutet för tryckeriet som omedelbar konsekvens att den ingående mervärdesskatten hos kunden ändras i motsvarande mån. En följdändring förutsätter därför för kundens del inte någon ytterligare prövning av storleken av den ingående mervärdesskatt som gäller förvärven från tryckeriet.

Skattetillägg går inte att följdändra

Skattetillägg går inte att följdändra. Skatteverket bör därför i fall där det både finns oriktig uppgift och där tiden för efterbeskattning enligt sexårsfristen inte har löpt ut fatta efterbeskattningsbeslut enligt 66 kap. 27 § 1 a) SFL och påföra skattetillägg. Om sexårsfristen har löpt ut kan Skatteverket ändå besluta om en följdändring, om det sker inom sex månader från huvudbeslutet (66 kap. 30 § SFL). Men då kan Skatteverket dock inte ta ut något skattetillägg.

Skatteflykt och följdändringar

I skatteflyktssammanhang kan det vara tveksamt om ett avslag på tillämpning av lagen mot skatteflykt i förvaltningsrätten automatiskt kan vändas mot någon annan person. Detta eftersom huvudbeslutet inte är en ändring av ett tidigare beslut. Det är dock möjligt för Skatteverket att besluta om följdändring när det är kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen som beslutat om ändrad beskattning. En sådan följdändring kan dock inte grunda sig på lagen mot skatteflykt eftersom frågan om tillämpning av lagen mot skatteflykt ska prövas av förvaltningsrätten efter framställan av Skatteverket (4 § lagen mot skatteflykt).

Följdändringsbeslut ska kommuniceras

Även om Skatteverkets följdändringsbeslut ska vara en mekanisk följd av det s.k. huvudbeslutet ska Skatteverket regelmässigt kommunicera sitt förslag till beslut, d.v.s. inhämta yttrande över tilltänkta nackdelsbeslut från den som ärendet gäller, innan verket beslutar om följdändring.

Följdändringar kan röra en annan skatt, annan period eller annan person

Efterbeskattning får ske om det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål om en annan skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL. Med beslut om skatt eller avgift avses främst beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt enligt 53 kap. SFL och beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. SFL samt omprövningar av sådana beslut (prop. 2010/11:165 s. 1113).

Det kan också föranledas av ett beslut om samma skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL, men för en annan redovisningsperiod, ett annat beskattningsår eller en annan person (66 kap. 27 § 4 a) SFL).

Annan skatt

Efterbeskattning får alltså ske även när det handlar om ”en annan skatt eller avgift” än den som avses i huvudbeslutet, d.v.s. det är enligt SFL möjligt med följdändringar mellan olika skatter och avgifter.

Exempel på det är när inkomstbeskattningen bör ändras till följd av ändringar av mervärdesbeskattningen. Även den omvända situationen när mervärdesbeskattningen bör ändras på grund av ändringar i efterhand av inkomstbeskattningen omfattas. Ett annat exempel är ändringar av inkomstbeskattningen med hänsyn till att arbetsgivaravgifter har höjts eller sänkts i efterhand (prop. 2010/11:165 s. 1113).

I både taxeringslagen och skattebetalningslagen finns regler om följdändring. De båda lagarna är numera upphävda, men taxeringslagen gäller fortfarande för 2013 och tidigare års taxeringar och skattebetalningslagen gäller för beskattningsår och redovisningsperioder fram till utgången av 2011 (punkt 16 och 18 i övergångsbestämmelserna till SFL). För de perioder och år som skattebetalningslagen och taxeringslagen fortfarande gäller för är det inte möjligt att följdändra skatter och avgifter mellan de lagarna.

I och med ikraftträdandet av SFL kan följdändring numera ske mellan olika skatteslag på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

Exempel: annan skatt

Ett aktiebolag har fått avdrag för ingående mervärdesskatt för inköp av en maskin i oktober 2012. Bolaget har räkenskapsår 1 maj–30 april. Några år senare gör Skatteverket revision och bedömer att beloppet inte är en avdragsgill mervärdesskatt. Beloppet får i stället dras av som en kostnad vid inkomstbeskattningen.

Skatteverket omprövar både mervärdesskatten för perioden oktober 2012 och inkomstbeskattningen (fördelsbeslut) för beskattningsåret 2013 med stöd av SFL. Företagaren överklagar endast beslutet på mervärdesskatt och tre år senare ger kammarrätten företagaren rätt. Skatteverket räknar om den ingående mervärdesskatten för oktober 2012.

Om det gäller räkenskapsår som är avslutade fr.o.m. 2013-04-30, då SFL är tillämplig på inkomstbeskattningen, kan Skatteverket följdändra bolagets inkomstbeskattning 2013 med kammarrättens dom på mervärdesskatten som huvudbeslut.

Annan period eller annat år

Det vanliga är att Skatteverket följdändrar från ett år till ett annat, eller från en period till en annan, för en och samma beskattningsbara person och för ett och samma skatte- eller avgiftsslag.

Exempel: följdändring från ett år till ett annat

Skatteverket beslutar under den årliga inkomstbeskattningen att höja Åkes inkomst år 1. Åke överklagar Skatteverkets beslut men verket ändrar inte sin inställning i det obligatoriska omprövningsbeslutet. Förvaltningsrätten finner att inkomsten inte alls ska beskattas år 1 utan år 2. Förvaltningsrätten bifaller därför Åkes talan och tar bort inkomsten år 1. Med förvaltningsrättens dom som huvudbeslut kan Skatteverket följdändra Åkes inkomstbeskattning år 2.

Exempel på avgörande där följdändring har skett mellan olika år är RÅ 1987 ref. 59 (pågående arbeten).

Annan person

Det är också möjligt för Skatteverket att följdändra ett beskattningsbeslut som avser en annan person än den som huvudbeslutet avsåg.

Exempel: följdändring på annan person

Skatteverket beslutar att höja inkomstbeskattningen för Kim och Anton som är delägare i ett handelbolag efter att Skatteverket har konstaterat oredovisade inkomster i handelsbolaget. Omprövningsbesluten fattas inom tvåårsfristen. Båda delägarna överklagar och vill bli beskattade i enlighet med sina inkomstdeklarationer. Skatteverket ändrar dock inte något av besluten i det obligatoriska omprövningsbeslutet.

Förvaltningsrätten gör samma bedömning som Skatteverket men kammarrätten finner att Anton inte alls ska beskattas och bifaller dennes talan. Skatteverket kan då, beroende på kammarrättens motivering och förutsatt att det inte framstår som uppenbart oskäligt, använda kammarrättens dom som huvudbeslut och besluta om följdändring på Kim för den inkomsten som kammarrätten undanröjde.

Exempel på avgöranden där följdändring har skett mellan olika personer eller företag är

  • HFD 2014 ref. 14 (utgående och ingående mervärdesskatt mellan ett tryckeri och dess kund)
  • RÅ 80 1:76 (lön mellan makar)
  • KRNS 2006-05-02, mål nr 4830-04 (uttag av delägare i fåmansföretag).

Reservationsvis överklagande är ett alternativ i oklara fall

Om det är oklart om följdändring kan ske kan ett reservationsvis överklagande av allmänna ombudet vara ett alternativ (67 kap. 23–25 §§ SFL).

Fastighetstaxering

Efterbeskattning genom följdändring får ske om det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål om fastighetstaxering (66 kap. 27 § 4 b) SFL). Det gäller både Skatteverkets och allmän förvaltningsdomstols beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen.

Utländsk skatt eller socialförsäkringsavgift

Efterbeskattning får ske genom följdändring om det föranleds av ett beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter som avses i 62 kap. 6 § IL (66 kap. 27 § 4 c) SFL).

Den som har fått avräkning av utländsk skatt enligt avräkningslagen liksom den som har fått allmänt avdrag för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter enligt 62 kap. 6 § IL har fått sin inkomstskatt nedsatt. Om den utländska skatten eller de obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifterna därefter sätts ned kan Skatteverket alltså följdändra inkomstbeskattningen och höja den slutliga skatten.

Ersättning för mervärdesskatt

Skatteverket får besluta om efterbeskattning genom följdändring när ändringen föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund (66 kap. 27 § 4 d) SFL).

Bestämmelsen kan tillämpas när en kommun får ersättning för mervärdesskatt som kommunen redan dragit av enligt mervärdesskattelagen. Skatteverket fattar då beslut om mervärdesskatt, till kommunens nackdel, som en följd av ett beslut om ersättning.

Inkomstskattelagen, SINK eller A-SINK

Efterbeskattning får ske genom följdändring om det föranleds av ett beslut som handlar om frågan om en inkomst ska beskattas enligt inkomstskattelagen, SINK eller A-SINK (66 kap. 27 § 4 e) SFL). Skatt enligt SINK och A-SINK tas ut enligt skatteförfarandelagen och bestämmelser om beslut om särskild inkomstskatt finns i 54 kap. SFL.

Bestämmelsen är tillämplig t.ex. när Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol, efter den ordinarie omprövningstiden på två år, fattar ett beslut om att ta bort en beskattning enligt SINK eller A-SINK för att personen ifråga inte är begränsat utan obegränsat skattskyldig. Den aktuella tjänsteinkomsten ska då beskattas enligt inkomstskattelagen och efterbeskattning kan ske med stöd av denna bestämmelse. Så är också fallet vid det omvända förhållandet, d.v.s. när en person har beskattats som obegränsat skattskyldig men i stället ska beskattas som begränsat skattskyldig enligt SINK eller A-SINK (prop. 2010/11:165 s. 1114).

Prissättningsbesked

Skatteverket får meddela ett efterbeskattningsbeslut genom följdändring om det föranleds av ett prissättningsbesked enligt lagen om prissättningsbesked vid internationella transaktioner eller ett beslut om ändring av ett prissättningsbesked (66 kap. 27 § 4 f) SFL). Om Skatteverket återkallar ett prissättningsbesked är bestämmelsen alltså inte tillämplig (prop. 2010/11: 165 s. 1114 och prop. 2009/10:17 s. 111).

Återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning

Efterbeskattning får ske när Skatteverket har fattat beslut om att återkalla ett beslut om godkännande för tonnagebeskattning (66 kap. 27 § 4 g) SFL).

När ett godkännande för tonnagebeskattning återkallas på initiativ av Skatteverket ska återkallelsen avse alla de beskattningsår som den kvalificerade rederiverksamheten har tonnagebeskattats, med beaktande av den sexårsfrist som gäller för efterbeskattning till nackdel för den ärendet gäller i 66 kap. 27 § SFL. För att Skatteverket därpå ska kunna fatta beslut om en konventionell beskattning har den som fått sitt godkännande för tonnagebeskattning återkallat en s.k. särskild uppgiftsskyldighet (se 33 kap. 9 a § SFL). Uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket senast tre månader efter den dag då den som beslutet om återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning gäller fick del av det (33 kap. 11 § andra stycket SFL). Om den uppgiftsskyldiga inte lämnar nödvändiga uppgifter får Skatteverket fatta beslut om skönsbeskattning (57 kap. 4 § SFL).

Ideella föreningar och registrerade trossamfund kan efterbeskattas om de inte uppfyller fullföljdskravet

Skatteverket får fatta beslut om efterbeskattning om en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en investering inom den tid som förskrivs i ett sådant beslut som avses i 7 kap. 9 § IL, eller inte har följt ett annat villkor i beslutet (66 kap. 27 § 5 SFL).

Som förutsättning för att en ideell förening ska vara delvis skattebefriad gäller bl.a. ett s.k. fullföljdskrav som innebär att föreningen, sett över en period av flera år, ska bedriva ideell verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. Skatteverket får medge undantag från kravet om föreningen avser att investera i en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Ett undantag får avse högst fem beskattningsår i följd. Om föreningen inom den föreskrivna tiden inte har genomfört investeringen eller brutit mot något annat villkor för undantaget är föreningen enligt 7 kap. 9 § IL skattskyldig som om Skatteverket inte medgett undantag. I sådana fall kan alltså efterbeskattning ske med stöd av 66 kap. 27 § 5 SFL.

Uppgift om skalbolag

Skatteverket får fatta beslut om efterbeskattning om det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § SFL (66 kap. 27 § 6 SFL). Här ska alltså efterbeskattningen föranledas av en uppgift och inte av en ändrad skatt eller avgift.

Den som gör ett s.k. återköp enligt reglerna om skalbolag ska enligt 31 kap. 14 § SFL lämna uppgift om detta till Skatteverket. Även svenska handelsbolag och juridiska personer med fast driftställe i Sverige som delägarbeskattas i utlandet har en sådan uppgiftsskyldighet, och ska lämna uppgift om återköp till ledning för delägares beskattning (33 kap. 6 § första stycket 4 SFL). Vid återköp ska skalbolagsbeskattning ske det år då andelarna avyttrades.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2014 ref. 14 [1] [2]
  • HFD 2016 ref. 73 [1]
  • KRNG 2006-02-28, mål nr 2570-04 [1]
  • KRNG 2015-03-09, mål nr 4035-14 [1]
  • KRNS 2006-05-02, mål nr 4830-04 [1]
  • RÅ 1956 ref. 32 [1]
  • RÅ 1987 ref. 59 [1]
  • RÅ 1994 not. 393 [1] [2]
  • RÅ 2003 ref. 38 [1] [2]
  • RÅ 2009 ref. 22 [1]
  • RÅ 80 1:76 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2009/10:17 Prissättningsbesked vid internationella transaktioner [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2] [3] [4] [5]

Ställningstaganden

  • Fråga om omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel och som meddelas efter ordinarie omprövningsfrist alltid är att anse som efterbeskattnings- respektive eftertaxeringsbeslut. [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen