På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

I en enskild näringsverksamhet ska endast de tillgångar, skulder, inkomster och utgifter som tillhör verksamheten bokföras. På denna sida får du en redogörelse för de viktigaste principerna i BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Läs mer på sidorna för respektive post i balans- och resultaträkningen.

K1: förenklat årsbokslut

I företagets bokföring ska man endast ta upp sådana tillgångar, skulder, inkomster och utgifter som hör till företaget. Den enskilda näringsidkarens privata ekonomi ska hållas skild från företagets. När det gäller företagsformen enskild näringsverksamhet finns det ingen klar gräns mellan företaget och företagaren på samma sätt som när det gäller t.ex. aktiebolag. I det allmänna rådet BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut förtydligas gränsen mellan företagets ekonomi och företagarens privata ekonomi.

Tillgångar

Det finns allmänna bestämmelser om vilka tillgångar som ska eller får bokföras i företaget och särskilda bestämmelser för vissa tillgångstyper, t.ex. bilar. En tillgång ska antingen bokföras i sin helhet i företaget eller inte bokföras alls (BFNAR 2006:1 punkt 3.1). Andra tillgångar än sådana som man ska eller får bokföra i företaget är privata tillgångar som inte ska bokföras i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.4).

Vissa tillgångar som företagaren äger ska alltid bokföras i företaget. Det är de tillgångar som avses i BFNAR 2006:1 punkt 3.2:

  • Tillgångar som uteslutande eller så gott som uteslutande används i företaget. Dessa tillgångar användas i princip bara i företaget. Den privata användningen av tillgången är normalt väldigt liten.
  • Tillgångar som är nödvändiga för att företaget i sin huvudsakliga verksamhet ska kunna generera inkomster. Det handlar om kärntillgångar. Dessa ska bokföras i företaget även om de används privat i betydande omfattning.

Vissa andra tillgångar som företagaren äger får bokföras i företaget om de förväntas tillföra företaget ekonomisk nytta (BFNAR 2006:1 punkt 3.3). Det handlar om tillgångar som man använder både privat och i företaget. Grundprincipen är att man får bokföra dessa tillgångar i företaget om man förväntar sig att de ger företaget ekonomisk nytta. Tillgången ska på något sätt bidra till att företaget får inkomster eller sparar utgifter. Tillgångar som fyller en funktion i företagets verksamhet får bokföras i företaget, även om det skulle kunna finnas andra sätt att fylla den funktionen på (kommentaren till BFNAR 2006:1 punkt 3.3).

Bilar

Bilar som företagaren äger och som används i företaget ska bokföras i företaget om det privata nyttjandet är av ringa omfattning (BFNAR 2006:1 punkt 3.5). Med ringa omfattning avses samma sak som vid beskattningen, d.v.s. ett fåtal tillfällen per år och en samlad körsträcka på högst 100 mil. En bil som man använder mer än i ringa omfattning får bokföras i företaget om den kan förväntas tillföra företaget ekonomisk nytta.

Fastigheter

Byggnader och mark som företagaren äger och som enligt inkomstskattelagen klassificeras som näringsfastighet ska bokföras i företaget till den del de avser näringsfastighet. Byggnader och mark som klassificeras som privatbostadsfastighet får å andra sidan inte till någon del bokföras i företaget. Detta oaktat om man använder dem i verksamheten. Klassificeringen av fastigheten ska göras vid föregående års utgång respektive vid förvärvstidpunkten (BFNAR 2006:1 punkt 3.6).

En fastighet som både är en näringsfastighet och en privatbostadsfastighet ska delas in i två kategorier. Fördelningen mellan privatbostadsfastighet och näringsfastighet görs utifrån taxeringsvärdet (kommentaren till BFNAR 2006:1 punkt 3.6).

Vissa andra tillgångar

Vissa tillgångar som företagaren äger får enligt inkomstskattelagens regler inte ingå i en enskild näringsverksamhet (13 kap. 7 § IL). För att skapa enkla regler bör skattereglerna och redovisningsreglerna överensstämma på detta område.

Det innebär att vissa tillgångar som enligt 13 kap. 7 § IL inte är tillgångar i en enskild näringsverksamhet inte heller får bokföras som tillgångar i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.7). Det gäller tillgångar som

  • delägarrätter
  • fordringsrätter
  • andelar i svenska handelsbolag
  • tillgångar som avses i 52 kap. IL.

Dessa tillgångar får däremot ingå i den enskilda näringsverksamheten om de är

  • lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar
  • inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier
  • banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten
  • fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten
  • andelar i kooperativa föreningar, förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar
  • fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen, förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Likvida medel

Likvida medel som företagaren äger räknas endast som tillgångar i verksamheten om de ska användas i företaget. Andra likvida medel är privata och ska inte bokföras i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.8).

För att man ska få bokföra likvida medlen i företaget måste de dels ha genererats i företaget, eller ha satts in av företagaren, dels ska företagaren avse att använda dem i företaget. Medlen kan vara avsedda att användas för såväl löpande utgifter som för framtida investeringar. Medel som företagaren har satt in på ett upphovsmannakonto respektive skogskonto ska bokföras i företaget (kommentaren till BFNAR 2006:1 punkt 3.8).

Skulder

Alla skulder som uppstår i företaget ska bokföras i företaget. Företagarens privata skulder ska däremot inte bokföras i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.13).

Det är hur man använder det lånade beloppet som är avgörande för om man ska hänföra lånet till näringsverksamheten eller inte. Säkerheten för lånet har ingen betydelse. Man ska även bokföra tvistiga skulder i företaget om de tillhör företaget och tvisten rör skuldens existens, belopp, kvalitet på det levererade eller liknande. Däremot ska man inte bokföra uppenbart grundlösa krav som riktas mot företaget (kommentaren till BFNAR 2006:1 punkterna 3.13-3.15).

Om man har använt de lånade pengarna både i företaget och privat, är det endast den delen av lånet som har använts i företaget som man ska bokföra som skuld i verksamheten (BFNAR 2006:1 punkt 3.14).

Eget kapital

Det egna kapitalet i en enskild näringsverksamhet definierar man som skillnaden mellan företagets sammanlagda tillgångar och skulder (BFNAR 2006:1 punkt 6.66). Saldot påverkas av företagets resultat och företagarens insättningar och uttag.

Om företagaren tar ut medel ur företaget ska det bokföras som en minskning av eget kapital. Det gäller oavsett om uttaget betecknas som lön eller liknande vid uttagstillfället. Det gäller även ersättningar till make, maka och barn om företagaren inte får göra ett skattemässigt avdrag för ersättningen (BFNAR 2006:1 punkt 3.9). När företagaren betalar sina privata utgifter med företagets medel ska det bokföras som ett uttag och en minskning av det egna kapitalet (BFNAR 2006:1 punkt 3.10). Ett exempel på det är när företagaren betalar sina egna skatter, t.ex. F-skatt, med företagets medel. De ska då bokföras som ett uttag.

Om företagaren däremot sätter in medel i företaget, ska det öka det egna kapitalet (BFNAR 2006:1 punkt 3.11). Detsamma gäller om företagaren betalar företagets utgifter med privata medel (BFNAR 2006:1 punkt 3.12).

Skatter och avgifter

Skatter som tillhör näringsverksamheten ska bokföras i företaget. Det gäller t.ex. mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda. Företagarens inkomstskatteskulder är däremot privata skulder som inte ska bokföras i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.15).

Inkomster

Till inkomster i företaget räknas det som företaget tar emot för egen räkning. Ett belopp som företaget tar emot för någon annans räkning, t.ex. mervärdesskatt, ska man inte bokföra som inkomst i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.16).

Som inkomster i företaget räknar man enligt BFNAR 2006:1 punkt 3.17 bl.a.

  • ersättningar vid försäljning av varor och tjänster
  • ersättningar vid försäljning av inventarier och andra tillgångar som bokförts i företaget
  • skadestånd
  • offentliga stöd
  • företagarens uttag av varor och tjänster ur företaget
  • ränteinkomster.

Man ska inte bokföra privata inkomster i företaget.

Utgifter

Till utgifter i företaget räknas endast det som företaget ger ut för något som tillkommer företaget. Ett belopp som företaget ger ut för någon annans räkning, t.ex. mervärdesskatt, är inte en utgift (BFNAR 2006:1 punkt 3.18).

Till utgifter i företaget räknas enligt BFNAR 2006:1 punkt 3.19 bl.a.

  • utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster till den del de avser företaget, t.ex. löner till anställda, varuinköp
  • skadestånd
  • ränteutgifter
  • företagets nyttjande av privata tillgångar.

Man ska inte bokföra privata utgifter i företaget.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen