På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Huvudregeln är att en fastighet är skatte- och avgiftspliktig så länge den inte undantas av regler i fastighetstaxeringslagen. För fastigheter som undantas från skatte- och avgiftsplikten fastställs inget taxeringsvärde.

Huvudregeln för fastigheters skatte- och avgiftsplikt

Huvudregeln innebär att en fastighet är skatte- och avgiftspliktig så länge den inte undantas av regler i fastighetstaxeringslagen. För en fastighet som omfattas av huvudregeln fastställer man ett taxeringsvärde (3 kap. 1 § FTL).

Undantagen från skatte- och avgiftsplikten

Vissa fastigheter är undantagna från skatte- och avgiftsplikten. För fastigheter som undantas från skatte- och avgiftsplikten fastställs inget taxeringsvärde (1 kap 1 § FTL).

Skatte- och avgiftsfriheten bygger på den samhällsnytta som vissa fastigheter medför (3 kap. 2–4 §§ FTL). De fastigheter som omfattas av skatte- och avgiftsfrihet är:

  • specialbyggnader
  • egendom som ingår i nationalparker
  • lantbruk för vård- eller skoländamål
  • byggnader som ägs av vissa institutioner.

Indelningen i byggnadstyper ska enligt övervägandeprincipen ske med hänsyn till vad byggnaden till övervägande del är inrättad för och till det sätt som byggnaden till övervägande del används på (2 kap. 3 § FTL).

Specialbyggnader

Indelningen i specialbyggnader grundas på uppfattningen att byggnaderna ifråga används för samhällsnyttiga ändamål. Specialbyggnaderna, inklusive specialbyggnader som är under uppförande, har undantagits från skatte- och avgiftsplikten (3 kap. 2 § FTL).

Om en byggnad är en specialbyggnad avgörs av byggnadens användningssätt. Som en följd av övervägandeprincipen kommer en byggnad i sin helhet att bli antingen helt skatte- och avgiftspliktig eller helt skatte- och avgiftsfri.

Markanläggningar, som hör till specialbyggnader, undantas också från skatte- och avgiftsplikten. Även markanläggningar som med servitut knutits till en specialbyggnad är undantagna från skatte- och avgiftsplikten.

Nationalparker

Nationalparker är undantagna från skatte- och avgiftsplikten (3 kap. 2 § andra stycket FTL). Mark som tillhör staten kan avsättas till nationalpark i syfte att bevara större sammanhängande områden av en viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligen oförändrat skick (7 kap. 2 § miljöbalken). Regeln gäller även byggnader som används för nationalparken men inte bostadsbyggnader för personal och besökande.

Lantbruk för vård- eller skoländamål

Följande fastigheter är undantagna från skatte- och avgiftsplikten:

  • ekonomibyggnader
  • åkermark
  • betesmark
  • produktiv skogsmark (med eller utan avverkningsrestriktioner)
  • skogligt impediment
  • övrig mark
  • markanläggning som hör till fastigheten.

Skatte- och avgiftsfriheten gäller under förutsättning att lantbruket till övervägande del används för

Egendom som ägs av vissa institutioner

Följande fastigheter är undantagna från skatte- och avgiftsplikten:

  • byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden
  • markanläggning som hör till fastigheten.

Skatte- och avgiftsfriheten gäller under förutsättning att fastigheten ägs av någon av följande institutioner och till övervägande del används i dess verksamhet:

  • kyrkor och barmhärtighetsinrättningar (7 kap. 15 § IL)
  • stiftelser som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 §§ IL samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ IL
  • akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, stiftelsen Sveriges sjömanshus
  • studentkårer, nationer och samarbetsorgan som avses i 7 kap. 16 § IL
  • utländska staters beskickningar.

Om byggnaden inte används i sådan verksamhet enligt ovan utan istället används som ex. affär så är byggnaden inte skatte- och avgiftsfri. Däremot om en hyresgäst är inskränkt skattskyldig och bedriver samma allmännyttiga verksamhet i fastigheten så kan ägaren av fastigheten också i vissa fall anses använda den i sin allmännyttiga verksamhet. Då ägaren upplåter fastigheten till ett underpris för en sådan verksamhet, kan det nämligen ses som ett bidrag för att främja det allmännyttiga ändamål som såväl ägare som hyresgäst bedriver.

Däremot kan en vinstsyftande näringsverksamhet, exempelvis en secondhandbutik, vars syfte är att finansiera en allmännyttig verksamhet, aldrig vara en del av fastighetsägarens allmännyttiga verksamhet. Det beror på att fastighetsägaren inte i ett sådant fall kan anses använda fastigheten i sin allmännyttiga verksamhet som sådan.

För prästlönefastigheter, d.v.s. av Svenska kyrkan förvaltade fastigheter, gäller skatte- och avgiftsfrihet om fastigheten används i den religiösa verksamheten. Skatteverket anser i ställningstagandet Prästlönefastigheter att boende inte omfattas av religiös verksamhet.

Skatte- och avgiftsfriheten gäller generellt inte egendom som utgörs av lantbruksenhet, om inte lantbruket till övervägande del används för vård- eller skoländamål (3 kap. 4 § FTL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Prästlönefastigheter [1]
Till toppen