På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

När man värderar småhusenheter gör man det med utgångspunkt i värdefaktorer och riktvärden. Riktvärdena bestäms för olika kombinationer av värdefaktorer. Värdefaktorerna är oftast indelade i klasser.

Värderingsmodell

Värderingsförfarandet vid taxering av småhus och tomtmark för småhus följer i första hand de särskilda bestämmelserna i 8 och 12 kap. FTL samt 1 kap. FTF. Bestämmelserna säger bl.a. att ett riktvärde ska bestämmas för småhus och ett för tomtmark som ingår i en småhusenhet. Riktvärdet grundar sig på värdefaktorer, de s.k. riktvärdegrundande värdefaktorerna, som särskilt ska beaktas vid värderingen.

Riktvärdet beräknas med ledning av uppgifterna i den riktvärdeangivelse som lämnats för egendomen på riktvärdekartan för värdeområdet. Riktvärdet är värderingsenhetens värde – om det inte ska justeras på grund av säregna förhållanden. Det är således inte möjligt att bestämma värderingsenhetens värde utan att först bestämma de värdefaktorer som ska beaktas enligt FTL.

Det finns flera värderingsmodeller inom fastighetstaxeringen, en modell för varje typ av kategori. Modellerna är uppbyggda och bundna till ett antal värdefaktorer som ska beaktas vid värderingen. Att på detta sätt vara bunden till en värderingsmodell som gäller enligt FTL medför begränsade möjligheter att utnyttja t.ex. värdeutlåtanden som fastighetsägarna åberopar, om de inte utgår från de riktvärdegrundande värdefaktorerna som finns i FTL.

Vad är ett riktvärde och ett taxeringsvärde?

Riktvärdet för småhus utgör värdet av småhuset med tillhörande garage, förråd och liknande byggnader (8 kap. 1 § FTL). Riktvärdet för tomtmark för småhus är värdet av en tomt. Undantagsvis kan det vara värdet av en kvadratmeter tomtmark (12 kap. 1 § FTL).

Taxeringsvärdet för en småhusenhet som består av småhus och tomtmark är summan av de beräknade riktvärdena för småhuset, d.v.s. byggnadsvärdet, och av tomtmarken, d.v.s. markvärdet.

Om småhusenheten enbart består av ett småhus på ofri grund så är enhetens taxeringsvärde lika med byggnadsvärdet för småhuset. Värderingen av småhus på ofri grund sker på samma sätt som om byggnadens ägare också ägde marken.

När man värderar en småhusenhet som består av enbart tomtmark för småhus, så utgörs markvärdet av tomtmarkens värde. Markvärdet är då också småhusenhetens taxeringsvärde.

Avrunda beloppet

Huvudregeln när man avrundar ett belopp som avser ett fastighetsvärde är att värdet av en enskild värderingsenhet ska anges i hela tusental kronor. När man avrundar så faller det överstigande beloppet (det som inte uppgår till helt tusental kronor) bort (20 kap. 4 § FTL).

För enheter med värden över 5 miljoner kr finns avrundningsreglerna i 1 kap. 5 § FTF.

När man beräknar riktvärdet för småhus och tomtmark i fall som anges i 1 kap. 7 c, 35 c och 35 e §§ FTF, avrundas beloppen nedåt till hela tusental kronor.

Värdefaktorer och klassindelningsgrunder

Värderingen ska ske med utgångspunkt i värdefaktorer och på grundval av riktvärdena. Värdefaktorer är egenskaper som är bundna till fastigheten, och som påverkar fastighetens marknadsvärde. Det finns tre slags värdefaktorer:

  • värdefaktorer som inte ska beaktas vid taxeringen, t.ex. kontraktsvillkor eller aktuell lånekostnad
  • värdefaktorer som beaktas vid riktvärdets bestämmande, t.ex. storlek, standard och ålder hos småhus
  • värdefaktorer för vilka genomsnittliga förhållanden förutsätts föreligga inom värdeområdet, och som därför inte beaktas särskilt vid riktvärdets bestämmande, t.ex. underhållssituationen eller olika gators bullernivå inom värdeområdet.

När man värderar en enhet kan justering för säregna förhållanden för en taxeringsenhet förekomma när det gäller den sistnämnda typen av värdefaktorer. Detta händer när värdefaktorn inte motsvarar vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Riktvärde

Riktvärdet bestäms för varje värderingsenhet och kan läsas av på riktvärdekartan eller i värdetabellen.

Riktvärdena bestäms för olika kombinationer av värdefaktorer, oftast indelade i klasser. Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. De grundläggande reglerna för värderingsmodellen för småhusenheterna finns i 8 och 12 kap. FTL.

Riktvärden för skilda förhållanden för de riktvärdegrundande värdefaktorerna ska bestämmas inom varje värdeområde för värderingsenheter för småhus och för tomtmark inom en småhusenhet. Värdefaktorerna delas in i klasser, med undantag för värdefaktorn storlek för småhus och tomtmark. Samma klassindelning används i hela landet och bestäms i 1 kap. FTF. Skatteverket föreskriver om grunderna för klassindelningen.

Lägets inverkan på tomtmarkens värde beaktas genom indelningen i värdeområden och genom det angivna värdet för normaltomten i området.

När man redovisar värdefaktorer som inte är klassindelade ska hela tal tillämpas. Det finns särskilda avrundningsregler för detta.

För tomtmarken till ett småhus ska arealen anges i kvadratmeter, enligt 20 kap. 5 § FTL. Värdeyta, boyta, biyta och tillägg för biyta ska anges i hela kvadratmeter. Ålder ska anges i hela år (10 § SKVFS 2014:3).

Avrundningsregler

Avrundning innebär att ett givet tal ersätts med ett annat tal, s.k. avrundat tal, vilket är utvalt ur en följd av multipler av ett fastställt tal, kallat steg.

När storleken av en värdefaktor ska anges med föreskriven noggrannhet så ska man tillämpa matematisk avrundning, enligt Svensk Standard 01 41 41 regel A, om inget annat angivits. Regeln innebär att det avrundade talet är den del av multiplerna som är ett jämnt heltal gånger steget.

Om det avrundade talet är större än det givna talet säger man att man har avrundat uppåt. Om det avrundade talet är mindre än det givna talet säger man att man har avrundat nedåt. Det fel som uppträder då ett givet tal ersätts med ett avrundat tal kallas avrundningsfel och är lika med avrundat tal minus det givna talet.

Regel A i Svensk Standard innebär att man, när man ska avrunda ett decimalbråk till ett helt tal, avrundar till närmaste heltal. Det heltalet blir ett jämnt tal när den enda decimalen är 5. Detta innebär t.ex. att följande avrundningar ska göras när det handlar om värdeytan för värdefaktorn storlek för småhus, som ju ska bestämmas i hela kvadratmeter.

Småhus

Värdefaktorer för småhus som ingår i en småhusenhet är storlek, ålder, standard, byggnadskategori, fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning (8 kap. 3 § FTL).

Storlek

Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen och biutrymmen.

Värdeyta, boyta, biyta och tillägg för biyta anges i hela kvadratmeter (8 § SKVFS 2014:3).

I broschyren Hur du mäter ditt småhus (pdf) finns bra bilder som visar hur man ska mäta.

Ålder

Åldern talar om småhusets sannolika återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, till omfattningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldern ska anges i hela år.

Standard

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial och utrustning.

Byggnadskategori

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Läs mer om definitioner för de olika byggnadskategorierna.

Fastighetsrättsliga förhållanden

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till om tomtmarken utgör en självständig fastighet eller inte. Om tomtmarken inte utgör någon självständig fastighet, och inte ligger inom ett grupphusområde, så ska man även ta hänsyn till möjligheten att tomtmarken kan bilda en egen fastighet.

Värdeordning

Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten.

Tomtmark

Värdefaktorerna för tomtmark till småhus är storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden, typ av bebyggelse och närhet till strand (12 kap. 3 § FTL).

Storlek

Med storlek avses tomtmarkens areal. Tomtmarkens areal ska anges i hela kvadratmeter (1 § SKVFS 2014:3).

Vatten och avlopp

Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Fastighetsrättsliga förhållanden

Med fastighetsrättsliga förhållanden avses om tomtmarken utgör en självständig fastighet eller inte. Om tomtmarken inte utgör en självständig fastighet och inte ligger i ett grupphusområde, så ska man även ta hänsyn till möjligheten att tomtmarken kan bilda en egen fastighet.

Typ av bebyggelse

Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är bebyggd med, eller är avsedd att bebyggas med, friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Närhet till strand

Med närhet till strand avses tomtmarkens läge i förhållande till en strand.

Referenser på sidan

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om värderingen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxering 2015; [1] [2] [3]

Lagar & förordningar

Övrigt

  • svensk standard 01 41 41 [1]
Till toppen